Åtgärder

Tema - Afrikas horn

Från Skolbok

Version från den 27 januari 2023 kl. 07.57 av Ingemar (Diskussion | bidrag)

Southern Ethiopia.jpg

Kvinna ur Mursistammen, Omoflodens dalgång i Etiopien


Vi vet allt om hur afrikaner dör

men nästan ingenting om hur de lever.

- Henning Mankell


PÅGÅENDE; KAN ÄNDRAS

Detta tema är ett regionalgeografiskt projekt. Eleverna ska använda både naturgeografiska kunskaper och kulturgeografiska kunskaper för att tillsammans beskriva en viss region, Afrikas horn, för att bättre förstå hur människorna lever där.

Detta tema skapas Inför februari 2023 när niorna på min skola presenteras för Lgr22 geografi. Den nya läroplanen är bättre för temaarbeten än Lgr11 var, och som bas för ett temaarbete i nian kopplat till årshjulet för geografi, passar just Afrikas horn bra.

Det har dessutom blivit allt vanligare (tyvärr) att elever kopierar texter från Internet till sina arbeten. Därför blir det ständigt viktigare och viktigare för varje år som går att de texter eleverna skriver ska vara så unika som möjligt för att minska risken för kopiering. Att det finns så få svenska texter om förhållandena på Afrika horn, och därför minskad möjlighet till fusk, är en annan anledning till temat.

Det kan vara en fördel om eleverna repeterar länder och huvudstäder på Afrikas horn, på Seterra: Det går att göra egna kartor där man tar bort länder och städer tills enbart de på Afrikas horn finns kvar.

Länder i Östafrika: (Seterra) https://www.geoguessr.com/seterra/sv/vgp/3040
Städer i Östafrika: (Seterra) https://www.geoguessr.com/seterra/sv/vgp/3056



Alla elever bör ha läroböcker i botten, fysiska eller digitala, en var. Nu går inte alltid det, men för det här temat har jag använt geografiböckerna för år 7-9 från Tukan läromedel i första hand. Därför är kapitelhänvisningarna kopplade till just de böckerna. De finns både som en bok per årskurs eller som stadiebok med alla årskursböckerna i samma lärobok.

Använder du andra läromedel anpassar du innehållet så att det bättre passar dina förutsättningar. Det står vid kapitelhänvisningarna vad kapitlen innehåller och eftersom geografiböcker skrivs utifrån det centrala innehållet brukar de vara rätt lika. Vissa delar av temat täcks dåligt av ordinarie geografiböcker. Då hänvisas till kapitel på Grundskoleboken istället.


Lektion 1/16 (generell)

Eleverna får repetition om vad som styr årstider och väder, och hur klimatzonerna uppstått. Repetitionen är mer omfattande än i mellanstadiet eller år 7.
Repetera "Årstider och väder", Kapitel 2 i läroboken för år 7, eller samma i stadieboken.
Repetera "Klimatzonerna", Kapitel 3 eller 4 i läroboken för år 7 (beroende på utgåva), eller kapitel 4 i stadieboken.


Lektion 2/16 (tema)

Eleverna ska lära sig vad som styr klimatet på Afrikas horn. Repetition av kartan, bilden av Afrika och det viktigaste att lära sig på kartan om Afrikas horn. Sydsudan kommer med även om landet inte alltid räknas till Afrikas horn. Dessutom förklaras bantufolkens migration med hjälp av klimatförändringar i Afrika under forntiden.
Läs Afrikas horn - väder och klimat
Läs Bantufolkens migration
Repetera "Namngeografi" och då främst delen om Östafrika, Kapitel 4 eller 5 i läroboken för år 7 (beroende på utgåva), eller kapitel 5 i stadieboken.


Lektion 3/16 (generell)

Eleverna ska lära sig hur litosfärplattors rörelser gör att jordbävningar och vulkanutbrott uppstår. Genomgång över var risken för stora jordbävningar och vulkanutbrott kan ske, liksom tsunamis. Eleverna ska även lära sig hur man skyddar sig från jordbävningar och vulkanutbrott.
Läs Kapitel 3 i nians bok eller 14 i stadieboken som tar upp sårbara platser, och läs främst om jordbävningar och vulkaner.
Övriga kapitel som kan användas
Plattektonik
Uppbyggande krafter

Lektion 4/16 (tema)

Eleverna lär sig om vulkanism och jordbävningar på Afrikas horn. Great Rift Valley används som exempel, från Libanon norr till Moçambique i söder.
Läs Great Rift Valley, där finns extra förklaring om mantelplymer och skapandet av det Etiopiska höglandet.
(Överkurs) Om tid finns, läs även kapitel 6 i nians bok, eller kapitel 17 i stadieboken; namngeografi om Mellanösterns länder. Främst Saudiarabien och Jemen.
(fördjupning) Afrikas horn - de första människorna - Vilka Ardi och Lucy var, och hur skelett kan bevaras i miljoner år i Great Rift Valley.


Lektion 5/16 (generell)

Eleverna ska lära sig hur ENSO, El Niño, La Niña och andra stora vädersystem påverkar klimatet över hela världen.
Läs kapitel 4 i nians bok, eller kapitel 15 i stadieboken, om klimatkrisen och framtidens sårbara platser
Övriga kapitel som kan användas
El Niño
IOD - Indian Ocean Dipole


Lektion 6/16 (tema)

Eleverna ska lära sig hur klimatkrisen påverkar de människor som lever på Afrikas horn.
Läs Afrikas horn - klimatkrisen
Övriga kapitel som kan användas
Havsnivåhöjning
(fördjupning) :Eleverna ska lära sig varför det var sådan svält i Etiopien 1983-1984, varför en liknande svält är på gång 2022, samt hur man borde kunna göra för att förhindra framtida svältkatastrofer.
Läs Afrikas horn - svälten i Etiopien 1984 och 2022


Lektion 7/16 (generell) Eleverna ska även lära sig vad landgrabbing är och hur det ser ut i främst Etiopien.

Eleverna ska lära sig hur fattiga länder hyr ut, eller säljer, jordbruksmark till rika länder (landgrabbing).
Läs kapitel 5 i nians bok, eller kapitel 16 i stadieboken, om intressekonflikter och då främst om landgrabbing.
Läs Landgrabbing - om vad landgrabbing innebär
Läs Afrikas horn - landgrabbing i Etiopien - hur Etiopien säljer eller hyr ut mark i nationalparker för odling av mat som går till rika länder.
Övriga kapitel som kan användas
(fördjupning) Afrikas horn - folken längs Omofloden - Vilka 'folkgrupper försvinner med Etiopiens utbyggnad av Omofloden med tillhörande folkförflyttningar och landgrabbing?


Lektion 8/16 (tema)

Eleverna ska lära sig hur konflikten mellan herdar och jordbrukare ser ut i Afrika när mängden vatten stadigt minskar. .De ska också lära sig varför det uppstår konflikter mellan herdar och jordbrukare i torra områden när mark och vatten inte räcker till bägge grupperna..
Repetera "Klimatzonerna", Kapitel 3 eller 4 i läroboken för år 7 (beroende på utgåva), eller kapitel 4 i stadieboken. Speciellt delen om Sahel och konflikterna mellan herdar och jordbrukare.
Läs Konflikten mellan herdar och bönder - Konflikter om land mellan jordbrukare och herdefolk. Konflikter som blir värre genom klimatförändringarna. Hur skyddar man sig?


Lektion 9/16 (generell)

Eleverna ska lära sig vad förnybara energiresurser är: sol- vind- och vattenkraft, liksom termisk energi och vågenergi.
Läs kapitel 2 i nians bok, eller kapitel 13 i stadieboken, om förnybar och icke förnybar energi
Övriga kapitel som kan användas
Förnybara energiresurser


Lektion 10/16 (tema)

Eleverna ska lära sig hur länderna på Afrikas horn redan nu använder ren energi, med tyngdpunkt på Great Renaissance Dam. Eleverna ska få genomgång av geotermisk energi och hur länder med Great Rift Valley, som tex. Etiopien, har obegränsat med ren energi.
Läs Afrikas horn - Great Renaissance Dam
Läs kapitel 2 i nians bok, eller kapitel 13 i stadieboken, om förnybar och icke förnybar energi
Övriga kapitel som kan användas
Förnybara energiresurser


Lektion 11/16 (generell)

Eleverna lära sig vad icke förnybara energiresurser är: mineralolja, naturgas, stenkol och kärnkraft. Vilka fördelar dessa har, och vilka nackdelar.
Läs kapitel 2 i nians bok, eller kapitel 13 i stadieboken, om förnybar och icke förnybar energi


Lektion 12/16 (tema)

Eleverna lära sig vad det finns för icke förnybara energiresurser på Afrikas horn, främst olja och gas i Sydsudan, liksom hur jakten på olja orsakar krig och konflikter i regionen. Eleverna ska även lära sig vad olja orsakar vid en katastrof i Röda havet där oljeutsläpp kan orsaka skador under lång tid framöver vid ett haveri.
Läs Afrikas horn - Sydsudans olja
Läs kapitel 2 i nians bok, eller kapitel 13 i stadieboken, om förnybar och icke förnybar energi
Övriga kapitel som kan användas
Ändliga energiresurser
Oljekatastrofer


Lektion 13/16 (generell)

Eleverna ska lära sig varför det blir konflikter om floder och dammar på olika platser i världen. Här ingår även konflikten kring Great Renaissance Dam i Etiopien som dämmer upp den blå Nilen för både Sudan och Egypten.
Läs Konflikter om floderna - hur tillgången till vatten i floderna blir allt mer akut i en värld som blir allt varmare
Läs kapitel 5 i nians bok, eller kapitel 16 i stadieboken, om intressekonflikter och då främst om intressekonflikter om flodernas vatten.


Lektion 14/16 (generell)

Eleverna ska lära sig om turistindustrin i allmänhet. Varför den uppstått och vilka problem som följer med den.
Läs kapitel 4 i åttans bok, eller kapitel 9 i stadieboken, om transporter och globalisering och då främst om intressekonflikter om turismen.


Lektion 15/16 (tema)

Eleverna ska lära sig om turistindustrin och hur den skulle kunna vara en ekonomisk räddning för Östafrika, men varför den inte är det. Och hur olika stora infrastrukturprojekt, tillsammans med en ständig folkökning, gör det allt svårare för de vilda djuren att överleva samtidigt som det ofta är just de vilda djuren turisterna vill se.
Läs Afrikas horn - turismen
Läs kapitel 4 i åttans bok, eller kapitel 9 i stadieboken, om transporter och globalisering och då främst om intressekonflikter om turismen.
Övriga kapitel som kan användas
(fördjupning) Afrikas horn - al-Shabab - Vad gör al-Qaida i Östafrika och hur påverkar det turismen?


Lektion 16 avslutning av tema

Gå tillbaka i arbetshäftet och kontrollera att bilder och texter stämmer överens. Fyll på där någonting saknas. Du har en hel lektion på dig att färdigställa ditt arbete
Inlämning


Överkurs
Speciell tyngdpunkt på Somalia och hur kustsamhällen påverkas av tropiska orkaner. En titt i framtiden om hur vanligt det blir med torka och orkaner i framtiden i samband med klimatförändringarna. Utifrån det du kan nu, ska du ge förslag på hur regeringen i Somalia skulle kunna förbereda sig inför framtida klimatförändringar.
Läs Somalia, torkans och översvämningarnas land
Läs Kapitel 4 i nians bok eller 15 i stadieboken, om Klimatkrisen och framtidens sårbara platser.

För den lärare som vill ha extra mycket fördjupning om övriga Afrika finns dessa kapitel på Wikibooks: https://sv.wikibooks.org/wiki/Afrika_s%C3%B6der_om_Sahara



Temafrågor

Grundtanken är att eleverna besvarar enklare instuderingsfrågor till de generella lärobokstexterna den ena lektionen. Sedan tar eleven de generella kunskaperna och fördjupar dem i ett arbetshäfte med frågor baserade på förhållanden på Afrikas horn till den andra lektionen, temalektionen. Till sin hjälp har eleven lärobokstexter och texter på grundskoleboken, men det är tänkt att de själva ska söka mer information för att fördjupa sina egna kunskaper i: kartografi, GIS, namngeografi och natur- och kulturgeografi.


Besvara temafrågorna i löpande text. Du ska ha med minst en relevant bild till varje lektion

Lektion 1-2 (av 17)

Läroboksfrågor
Varför har vi årstider?
Varför är det som varmast i tropikerna och kallast på polerna?
Varför blåser det från högtryck mot lågtryck längs marken?
Varför blir det kallare ju högre upp man kommer?
Hur uppstår regn?
Varför har vi regnskog runt ekvatorn?
Varför har vi savann i monsunområdena?
Varför växer inga träd på stäppen?
Hur uppstår öknar?
Varför har vi fyra årstider i den tempererade zonen?
Varför växer inga träd i polartrakternas tundra?
Varför finns det inget land under polarisen på Nordpolen?
Temafrågor
Sök fram en karta över Afrikas horn och klistra in den överst.
Varför ser länder långt från ekvatorn större ut än de egentligen är?
Vilka länder ingår i Afrikas horn? Beskriv dem kortfattat.
Vilket klimat har Afrikas horn, och varför just det klimatet?
Varför har vissa delar två regnperioder medan andra bara en? Sök fram två olika klimatdiagram för jämförelse. Du kan gå ända ner till Etiopien och ända upp till Eritrea för jämförelser.
Vad odlar lantbrukarna på Afrikas horn? Sök upp minst en bild och beskriv vad de odlar på bilden.
Varför har "Etiopiska höglandet" så speciellt klimat?
Varifrån kommer "bantufolken"?
Hur spred de sig över Afrika?
I vilka delar av Afrikas horn bor det främst bantufolk och i vilka delar är folket mer blandat med folk från Medelhavet och Arabiska halvön?
'

Lektion 3-4 (av 17)

Läroboksfrågor
Temafrågor
Sök fram en karta över Great Rift Valley och klistra in den överst.
Vad är en mantelplym och hur kan den skapa höglandsområden?
Varför är jordbävningar en större risk än vulkanutbrott för de som bor runt Great Rift Valley?
Hur kan man göra för att minska skadorna vid jordbävningar?
Välj en av vulkanerna: Erta Ale, Kilimanjaro, Ol Doinyo Lengai, Ngorongoro eller Nyiragongo och beskriv den vulkanen mer i detalj.Hur den uppstått, vad det är för sorts vulkan och vilken sorts hot den kan utgöra för människor i dess närhet.
(Extra) Ta reda på mer om Afartriangeln, varför det inte går att dricka vattnet där och hur det kan vara jordens varmaste plats.


Lektion 5-6 (av 17)

Läroboksfrågor
Temafrågor


Lektion 7 (av 17)

Temafrågor


Lektion 8-9 (av 17)

Läroboksfrågor
Temafrågor


Lektion 10-11 (av 17)

Läroboksfrågor
Temafrågor


Lektion 12-13 (av 17)

Läroboksfrågor
Temafrågor


Lektion 14 (av 17)

Läroboksfrågor


Lektion 15-16 (av 17)

Läroboksfrågor
Temafrågor


Lektion 17 (av 17)

Tillfixning och inlämning


Lgr22

I årskurs nio ska följande delar av det centrala innehållet täckas, enligt årshjulet (Grundskolebokens årshjul för 7-9 enligt Lgr22):

(Namngeografi/kartografi) Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Det är tämligen självförklarande och berör de viktigaste länderna, städerna, sjöarna osv. längs Great Rift Valley upp till Röda havet. Och från Sydsudan i väster till Punt ytterst på hornspetsen i öster.

(Naturgeografi) Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.

"Great Rift Valley" passerar rakt igenom Afrikas horn, vilket orsakar både kontinuerliga vulkanutbrott och jordbävningar. Det är svårt att hitta bättre exempel på denna del i det centrala innehållet än just på Afrikas horn.

(Naturgeografi/kartografi) Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar.

Den återkommande torkan med påföljande svältkatastrofer, ibland påskyndade av utbrott av vandringsgräshoppor som 2020, är i det närmaste synonymt för Afrikas horn. Jordbävningar och vulkanutbrott i regionen kopplas ihop med repetition av plattektonik. IOD är nytt men kopplingen till La Niña blir en repetition av år sju. På det kommer klimatförändringarna som orsakar svårare torka samtidigt som översvämningarna blir värre och värre.

(Kulturgeografi/GIS) Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.

Här är det bra att titta på Somalias kuststäder likväl som Addis Abeba som byggts precis längs kanten av plattgränsen. Nya byggprojekt tillkommer hela tiden, som Great Renaissance Dam och järnvägen mellan Djibouti - Addis Abeba, och hur de påverkas av naturkatastrofer.

(Naturgeografi och kulturgeografi) Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer.

Etiopien får ett gigantiskt överskott av förnybar energi genom Great Renaissance Dam. Länderna längs "Greta Rift Valley" har en evig, outnyttjad energikälla i termisk energi. Möjligheterna för solenergi är enorma. Ovanpå det har Sydsudan stora mängder olja och naturgas. Man kan lugnt säga att regionen är energirik.

(Kulturgeografi) Intressekonflikter kring naturresurser.

Det har varit konflikter mellan herdar och bönder under många hundra år i regionen. På senare år har de konflikterna urartat i reguljära krig. Inbördeskrig som upproren i Tigray i Etiopien, eller strider mellan islamister och regeringstrupper som kampen mot al-Shabab. I Etiopien förekommer även land grabbing i stor skala samtidigt som landet tar emot bistånd i form av mat till en svältande befolkning. Turism skulle kunna ge regionen ett ekonomiskt uppsving, men dels är området för otryggt, dels finns en konflikt mellan turister som vill se orörd natur och de som vill förvandla skogarna till plantager och plöja upp vildmarken.


Geografi 1

Temat går att använda till kursen Geografi 1 enligt 2022 års läroplan i gymnasiet. Där är det enklast att titta på syftestexten över vad eleverna ska lära sig:

1: Kunskaper om geografiska processer och geografins begrepp, teorier och modeller.

Här ingår till exempel atmosfäriska modeller som: ENSO, El Nino/La Nina och IOD, men även geologiska processer som plattektonik. ITCZ och hur det påverkar regnperioderna på olika ställen bör också ingå.


2: Kunskaper om olika natur- och kulturlandskap, om deras samband, utveckling och förändring över tid samt om samband mellan människa, samhälle och miljö.

Här ingår kunskap om de olika klimatzonerna, hur människors liv påverkas av vilken klimatzon de lever i och hur mänsklig påverkan på klimatkrisen påverkar Afrikas horn orimligt hårt med tanke på hur lite utsläpp som kommer från regionen.


3: Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling.

Här är konflikterna mellan lantbrukare och herdar samt svältkatastroferna i Etiopien och Sydsudan på grund av olika krig givna. Liksom al-Shababs terror i Somalia som motverkar alla möjligheter till utveckling av landet.


4: Kunskaper om företeelser i närmiljön och hur de kan relateras till andra platser och regioner på jorden.

Här går det att dra paralleller mellan Sveriges utbyggnad av våra älvar, med alla konflikter som har sin grund i detta, med utbyggnaden av floder och vattendrag i framförallt Etiopien. Samma sak gäller konflikten mellan markägare och renägare i norra Sverige som direkt går att jämföra med konflikterna mellan herdar och markägare på Afrikas horn.


5: Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.

Detta bygger på den modell läraren väljer för elevernas arbete. Temats modell med alternerande texter ur läroböckerna och tematexter som utmynnar i ett svarshäfte där eleven även sökt information bortanför givna texter, passar även i gymnasiet.


Geografiämnet i gymnasiet: https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne/svid12_5dfee44715d35a5cdfa92a3/-996270488/syllabuscw/jsp/subject.htm?subjectCode=GEO&version=2&tos=gy

Åter till registret för Geografi