Åtgärder

Afrikas horn - klimatkrisen

Från Skolbok

Oxfam East Africa - Ambia is left to look after her daughter's children after she died.jpg

Ambia Mohammed tar hand om barnbarnen efter att föräldrarna dött, Somalia 2011

Är det rimligt att Afrikas horn ska drabbas så hårt av klimatkrisen som det faktiskt gör, trots att befolkningen bara står för 0.6% av världens utsläpp av växthusgaser?


Jorden blir varmare och varmare för varje år som går. Senast temperaturen tydligt sjönk var i samban med vulkanen Pinatubos utbrott 1991 när asklagren i atmosfären tillfälligt stoppade solens strålar. Efter det går kurvan stadigt uppåt.

Vad har en ständigt stigande världstemperatur för betydelse för Afrikas horn? Det ska du få veta mer om nu.


Regnen

240px-Broken-image-389560.svg.png

Förändring i världens medeltemperatur

En varmare luft kan innehålla mer vatten. "Bra!" kanske du tänker och ser blommande öknar framför dig. Men så enkelt är det inte. I takt med att temperaturen ökar i lufthavet kommer torra och varma områden på jorden att bli ändå torrare och varmare, och platser som redan nu har mycket regn kommer att drabbas oftare av skyfall. Områden som redan tidigare fått lite regn, som norra Somalia och Ogaden i Etiopien, kommer inte att få mer regn utan snarare bli torrare än nu. Samtidigt kommer det Etiopiska höglandet att drabbas av katastrofala skyfall och översvämningar oftare än idag.

Oxfam East Africa - SomalilandDrought011.jpg

Herde, Somaliland 2012

Afrikas horn har en av de snabbaste befolkningstakterna i världen. Det innebär att varje kvinna föder många fler barn än kvinnor gör på de flesta andra platserna i världen, och flest barn föds på landsbygden. När dessa barn växer upp måste de försörja sig. Det traditionella sättet är att bryta mark, plantera mat för familjen, skaffa en ko, några getter osv. så att familjen inte behöver svälta.

Himba Woman and Family.JPG

Hamer-kvinna med sina barn, Etiopien 2009. Kvinnor har fyra barn i
medel i Etiopien. Fler på landsbygden, färre i städerna.

Problemet är att det bor så många på Afrikas horn nu att den bra odlingsmarken är slut. Därför måste nya bönder bryta ny mark i torra områden där ingen annan velat odla mat tidigare, utan det har varit grässlätter för vilda djur eller nomadiserande herdar som drivit kor, får och getter mellan platser med gräs och vatten tills det tagit slut. Skog och buskar har huggits ner för att göra plats för odlingar och för att fungera som ved i hushållseldar. När skog och buskar huggs bort, och marken plöjs upp, finns inget som stoppar upp regnvattnet. Istället för att sjunka ner i marken och bli en del av grundvattnet i brunnarna, rinner det på ytan, sköljer bort hus och odlingar, innan det rinner ner i en å för att försvinna ut i havet. Ofta översvämmas intilliggande samhällen och broar förstörs i samband med den snabba ökningen av vatten i åar, älvar och floder.

Kort sagt; när det blir varmare torkar odlingar bort, särskilt i de torrare områdena. Samma områden som drabbas hårdast av skyfall eftersom marken ligger bar och oskyddad när regnen väl kommer.

Destroyed bridge in Somalia.JPEG

förstörd bro efter översvämningar, Somalia


Havet

Gulf of Aden - disabled pirate boat.jpg

Brinnande somaliskt piratfartyg, Adenbukten 2010

I samband med att temperaturen går upp på jorden höjs även havsnivån samtidigt som havsvattnet blir både varmare och surare. Temperaturförändringar ändrar var fiskar trivs. Ph-värdet i havet påverkar koraller, skaldjur och alla varelser med skyddande skal av kisel. Att både fisk och skaldjur skadas samtidigt gör att det är svårare för fiskare att få fram mat till sina familjer, samtidigt som speciellt havet utanför Somalia drabbats av rovfiske under årtionden av framför allt kinesiska och japanska fiskebåtar och där är fisken i princip helt slut numera. Därför har flertalet somaliska fiskare tvingats bli pirater istället.

Somalia relief location map.jpg

Somalias låga kust är särskilt känslig för havsnivåhöjning

När havsnivån höjs drabbas även kusterna. Undersöker du en karta över Afrikas horn ser du snabbt att Somalias kust är låg på väldigt många ställen. Låga kuster drabbas hårdast när havsnivån stiger, vågor dundrar in och dränker områden som tidigare varit torra. Det förstör odlade fält. Brunnar och grundvatten fylls med saltvatten och infrastruktur som hamnar och pirar förstörs av vågorna.

Orkaner och tyfoner blir vanligare när temperaturen stiger, eftersom de tar sin kraft ur haven. De blir dessutom våldsammare vid högre havstemperaturer. Redan nu drabbas Afrikas östkust mer än vanligt av orkaner. Dessutom har de börjat träffa kusten allt längre norrut så att områden där befolkningen inte är vana vid kraftiga orkaner, som i Punt på spetsen av Afrikas horn och Somaliland, drabbas extra hårt.

Sagar 2018-05-18 NOAA-20.png

Orkan över Somaliland 2018


El niño och IOD

240px-Broken-image-389560.svg.png <!!-- -->

När en La Nina orsakar kallt och torrt väder i Sydamerika, regnar det i Australien och Indonesien samtidigt som Östafrika drabbas av torka

Utanför Sydamerikas kust finns ett fenomen som heter El Niño. Det innebär att vädret blir annorlunda. Havet utanför Sydamerika blir varmt och det regnar på platser där det normalt är öken. Motsatsen uppstår i Australien, där blir det torrt där det normalt regnar när det inte är El Niño. Motsatsen är La Niña, när det istället blir extra kallt och torrt i Sydamerika medan Australien drabbas av regn, skyfall och översvämningar.

240px-Broken-image-389560.svg.png

Beskrivning av positiv IOD händelse, som under 2018.

El Niño hakar i ett annat vädersystem i Indiska oceanen som heter IOD - Indian Ocean Dipole. När det är en El Niño i Sydamerika innebär det samtidigt att det blir svalt och torrt över Indonesien medan Östafrika drabbas av regn, skyfall och översvämningar. Det kallas för en "positiv IOD". Vid en La Niña i Sydamerika blir det tvärtom. Då drabbas Indonesien av skyfall medan Östafrika drabbas av torka. Det kallas för en "negativ IOD". 2017-2018 var det senaste tillfället med en positiv IOD och framförallt södra Somalia och norra Kenya drabbades av svåra översvämningar. Sedan december 2020 har det istället rått en La Niña i Sydamerika och en negativ IOD över Östafrika. Den La Niñan har varit i tre år nu, med svår torka och uteblivna regn under regnperioderna som följd.

Normalläget är att det inte är någon El Niño, La Niña eller IOD, positiv eller negativ. Förr uppstod dessa olika väderfenomen med flera års mellanrum. Men med ökande temperaturer sker det allt oftare tills som det är nu. Dessutom varar de längre, ibland flera år i sträck, och är mer extrema än tidigare.

20210827 Global surface temperature bar chart - bars color-coded by El Niño and La Niña intensity.svg

Staplarnas höjd visar världens medeltemperatur.
Staplarnas färg visar om det var en El Niño/La Niña det året.
El Niño = Översvämningar och La Niña = extrem torka (vanligtvis) i Östafrika


Svälten

Svältande flicka och väntande gam, Sudan 1993


Det som främst driver på svälten är torkan. I en allt varmare värld kommer år med torka oftare. Förr var det långt mellan gångerna men numera går det allt färre år mellan svältkatastrofer beroende på torka. Senast för Afrikas horn var 2011. Vintern 2022 har Afrikas horn upplevt fem misslyckade regnperioder i rad, området har två regnperioder per år, och har inte haft någon bra regnperiod sedan 2018. Svårast drabbade är norra Kenya, södra Etiopien, Norra Etiopien och i princip hela Somalia, Djibouti och Eritrea. Vissa klimatforskare säger att det är den värsta torkan sedan 1983-1984, andra säger att torkan 2022 är den värsta sedan 1800-talet.

240px-Broken-image-389560.svg.png

Flyktingläger för de som flytt översvämningarna i Sydsudan

Samtidigt som resten av Afrikas horn drabbats av torkan har Sydsudan upplevt svåra översvämningar för fjärde året i rad 2022. Detta beror på att det regnar mer när det regnar, när världen blir varmare. Regnen har fallit över regnskogen i Afrikas mitt och vattenmassorna har flutit norrut i Vita Nilen. I Sudd, träskområdet mitt i Sydsudan, har vattnet brutit alla strandvallar och översvämmat stora arealer där odling blivit omöjlig och folk tvingats fly undan vattnet.

Något som förvärrar svältkatastrofen är den snabba folkökningen i Afrika. Fler munnar att mätta kräver mer mat än förr. Etiopiens befolkning har till exempel dubblats sedan svältkatastrofen 1983 och det finns drygt femtio miljoner fler etiopier nu. än då. Ovanpå det förekommer flera krig och konflikter i regionen. Senast inbördeskriget i Etiopien mellan regeringstrupperna och Tigray. För att inte tala om al-Shababs härjningar i Somalia. Inget tyder på att konflikterna blir färre i framtiden, tvärtom.


Svälten är onödig

Elon Musk (3018710552).jpg

Elon Musk, världens rikaste människa 2021 med 340 miljarder i plånboken

Men egentligen behöver det inte vara så här. Egentligen behöver ingen människa på jorden svälta. Det är bara en fråga om resursfördelning. 100 miljoner US dollar räcker för att ge alla på Afrikas horn mat ett år och dessutom skolgång till barnen, enligt FN:s beräkningar. Är det då rimligt att en person som Elon Musk äger 340 miljarder US dollar själv? Det är nog för att förse hela befolkningen på Afrikas horn med mat och skolgång i 3400 år, men som Musk istället använt för t.ex. en privat rymdfärd. Dessutom finns det många fler personer som är nästan lika rika som Musk.

Problemet är alltså inte torkan på Afrikas horn, utan fördelningen av rikedomar i världen.


Källor

(Film, Youtube COP27) Climate threats and opportunities in the Horn of Africa: https://www.youtube.com/watch?v=cmbfmw3m3SE

https://www.bbc.com/news/science-environment-50602971

https://www.climate.gov/news-features/blogs/enso/october-2020-la-ni%C3%B1a-update

https://www.unhcr.org/news/briefing/2022/10/635251694/devastation-south-sudan-following-fourth-year-historic-floods.html


Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons


Åter till " Tema - Afrikas horn".