Åtgärder

El Niño

Från Skolbok

El-nino.png

El Niño, varmt vatten från Sydamerika och västerut syns tydligt.


El Niño och La Niña

El Niño är en varm ström som uppstår vid Sydamerikas västra kust och som sedan ”rinner” över Stilla havet mot Australien längs Ekvatorn. Det som gör El Niño så speciellt är att det normalt är en drygt åtta grader kallare ström som driver över havet. Det här väderfenomenet kallas för El Niño, eller Jesusbarnet, just för att det brukar uppstå runt julafton. Det finns en variant som kallas La Niña, den lilla flickan, och det är när samma ström är mycket kallare än normalt.

Jan Gossaert - Madonna with Child Jesus - M.Ob.63 MNW - National Museum in Warsaw.jpg

El Niño uppstår runt jul och har fått namn efter Jesusbarnet


Normalt

Normalläget, en "Walker cell" delad i två över Stilla havet och lämpligt med regn över Östafrika och Sydamerika


Om El Niño och La Niña är onormalt, vad är då normalt? Allt börjar med Passadvindarna, de vindar som blåser västerut längs Ekvatorn året runt. Passadvindarna driver varmt vatten från Stilla havets östra sida till Stilla havets västra sida. När det varma vattnet vid ytan blåser bort, strömmar kallt vatten upp från havsbottnen och lägger sig på ytan, Det innebär att vattentemperaturen vid ytan blir kallare än än det borde vara vid t.ex., Australiens östra kust, liksom vid Perus och Chiles kuster. För de som bor längs Sydamerikas kust vid ekvatorn är det en fördel eftersom blandningen av kallt bottenvatten som strömmar upp och blandar sig med varmt ytvatten gör att plankton och små skaldjur trivs jättebra och förökar sig i mängder. Det gör i sin tur att det finns extra mycket mat till fiskar som lever på plankton och skaldjur. De fiskarna förökar sig i mängder och det i sin tur gör att de människor som arbetar med fiske kan göra sig en bra förtjänst. Fisket av t.ex. ansjovis är nästan helt baserat på den här blandningen av varmt- och näringsrikt kallt vatten.

(Läs mer om vindar här: Vindar).


El Niño

Med två till sju års mellanrum (vanligtvis) händer något märkligt. Passadvindarna minskar i styrka och orkar inte längre hålla tillbaka det varma ytvattnet. När det varma ytvattnet inte längre pressas undan av vindarna orkar inte heller det kalla bottenvattnet med att komma upp till ytan. Ytvattnet blir mycket varmare längs Sydamerikas kust och det vatten som driver längs Ekvatorn mot Australien blir därför också även det varmare än vanligt. En El Niño orsakar vanligtvis svår torka och häftiga bränder i Australien.


Om du ser på animationen här nedanför ser du skillnaden i temperatur vid en El Niño. Ju varmare vattnet är jämfört med normalläget, ju rödare färg har det.

sst_9798_animated.gif

(Du måste ladda om sidan för att se animationen igen)


Fisket

När det inte längre väller upp kallt, näringsrikt vatten längs kusten finns det inte heller lika mycket plankton och kräftdjur som fiskarna kan äta. Då får människorna som lever på att fiska mindre fångster och hela ekonomin längs Sydamerikas västkust drabbas hårt.

Anchovetas, den vanligaste fisken som fångas utanför Sydamerika

Nu skulle man kunna tro att fisket skulle bli bättre vid Australien under en El Niño, men det finns ingen ström med kallvatten där så fisket blir varken sämre- eller bättre i västra Stilla havet under en El Niño.


La Niña

Sea Surface Temperature - November 2007.jpg

Tydlig förändring i yttemperatur vid en La Niña i november 2007.

Ibland uppstår en motsats till El Niño. Det är när Passadvindarna längs Ekvatorn är extra starka och driver undan varmt ytvatten extra mycket. Då väller det upp mer kallt bottenvatten ur havsdjupen än normalt. Det påverkar inte Sydamerika så mycket, men när extra mycket varmt ytvatten samlas i västra Stilla havet orsakar det mer regn, oväder och stormar än normalt i den delen av världen.

I Afrika orsakar en La Niña torka i Östafrika norr om Ekvatorn, ett område som redan tidigare har problem med både för litet vatten och med svältkatastrofer, och mycket mer regn längs Afrikas östkust söder om Ekvatorn, där man redan har problem sedan tidigare med översvämningar. I Östra Australien får man ett svalt klimat med överdrivet mycket regn, något som varit ett problem där under 2011-2012 när senaste La Niña perioden drabbade dem.


ENSO och IOD

EBSO, rött= El Niño år, blått = La Niña år

Hela jordens klimat påverkas på olika sätt vid en El Niño, även om effekterna uppe hos oss knappt är mätbara eftersom Sverige ligger på andra sidan jorden jämfört med Stilla havet där El Niño uppstår.

Kopplingen mellan hur lågtryck och högtryck rör sig på olika sätt under en El Niño kallas för ENSO, eller ”El Niño Southern Oscillation”. Genom att mäta lufttrycket längs Sydamerikas västkust och i Australien kan man förutspå om en El Niño är på gång och vara förvarnad om effekterna på klimatet. Och vilka är det?

Senare forskning har i sin tur visat på en tydlig koppling mellan El Niño i Stilla havet och ett annat väderfenomen som heter IOD - Indian Ocean Dipole.

El Niño i Sydamerika = Regn i Sydamerika. Torrt i Australien och Indonesien medan Östafrika drabbas av skyfall och översvämningar i en positiv IOD.

La Niña i Sydamerika = Torrt i Sydamerika. Regnigt i Australien och Indonesien medan Östafrika drabbas av torka i en negativ IOD.


El Niño = Torrt i Indonesien men regnigt i både Östafrika och Sydamerika, kopplingen mellan El Niño och IOD

La Niña = Regnigt i Indonesien och Australien med torka i både Östafrika och Sydamerika


El Niños effekt i Australien (på engelska)


Källor:

http://www.pmel.noaa.gov/tao/elnino/el-nino-story.html

http://biophysics.sbg.ac.at/atmo/elnino.htm

http://www.pmel.noaa.gov/tao/proj_over/ensodefs.html

http://en.wikipedia.org/wiki/El_Ni%C3%B1o-Southern_Oscillation

http://www.smh.com.au/environment/weather/theres-something-in-the-air-as-el-nino-prepares-to-visit-20120831-255kx.html


Bildkällor

Bilder från Wikimedia commons utom:

Walker cell: www.climate.gov/sites/default/files/Walker_Neutral_large.jpg

Animation El Nino: apollo.nvu.vsc.edu/classes/met130/notes/chapter10/graphics/sst_9798_animated.gif

Anchovetas: www.ing.uc.cl/wp-content/uploads/2018/12/ANCHOVETA-INGENIERIA-GASTRONOMICA-01-300x200.jpg

Statistik varm/kalla ENSO: 1.bp.blogspot.com/-scpLD2LBJ4g/XOuFslGAePI/AAAAAAAAfls/0gES3FNG1vQpTpma9fL9YF9hjCI8xlVrgCLcBGAs/s1600/esrl%2BMEI.png

Walker cell: www.aljazeera.com/wp-content/uploads/2018/11/6c139fe3ebe14cf89ec876bff26515d3_18.jpeg


Åter till geografibokens register