Vinderosion
Från Skolbok
Fil:Star Dune and Gold Aspens at Sunrise (21501548460).jpg
Sanddyner skapas när vindar tar med sig sand och damm och släpper innehållet när vinden mojnar eller stoppas upp
Eoliska processer är ett samlingsnamn för allt som vindar gör i naturen. Aeolus var en vindgud för de antika grekerna. Både erosion, där sand som följer med vinden blästrar underlaget, och flyttning av sand och damm, ingår i begreppet Eoliska processer.
Vad gör egentligen vindarna med markytan?
När vinden blästrar stenar lyfts de tyngsta kornen minst, vilket gör att ytan skadas mest närmast marken
Vinden har ett så kallat flytande beteende. Det innebär helt enkelt att den rör sig på ett sätt som liknar rinnande vatten. Och varifrån kommer vindarna? Den energi som krävs för att skapa vindar på jorden kommer ursprungligen från solen. Solens strålning värmer atmosfären. Varm luft stiger uppåt och skapar rörelser i luften från högtryck mot lågtryck. Vid markytan börjar vinden arbeta genom det vi kallar eoliska processer. Vinden kan inte påverka marken själv men det grus och den sand som följer med starka vindar eroderar sten och berg, vilket betyder att den nöter ner, eller blästrar stenarnas ytor. Vinden lyfter små gruskorn högt och småsten strax över markytan eftersom de är tyngre. Det gör att stenar i öknar kan få spännande svampliknande former eftersom småstenarna längs marken ger större skada än de små kornen högre upp i luften.
Dessutom transporterar vinden små partiklar som damm och sand och flyttar dem över enorma avstånd. När vinden sedan stoppas upp eller mojnar landar sand och grus på marken. Detta arbete är särskilt märkbart i torra landskap. Vinderosion och eoliska processer är extra kraftfulla i just torra områden jämfört med platser där det finns mycket växtlighet, eftersom växterna skyddar ytan. I ett torrt landskap saknas ofta skyddande växter, vilket gör att materialet på marken lättare kan flyttas. Detta skapar en ökad sårbarhet för platser som drabbas av torka.
Vilka landformer skapas av eoliska processer?
Fil:20150802 Dünen von Swakopmund.jpg
Typisk sanddyn, Namiböknen
Vindens arbete lämnar efter sig unika geografiska mönster. Idag kan geografer använda moderna verktyg som GIS, alltså geografiska informationssystem, och satellitbilder via fjärranalys för att studera hur dessa former breder ut sig över stora områden. En av de mest tydliga landformerna är olika sanddyner
Sanddyner bildas genom eolisk avsättning, där vinden tvingas sänka farten och släppa den sand den bär på. Dessa formationer finns både i stora öknar och längs kuster. En annan viktig form är loess, som består av vindburet damm som lagt sig över stora ytor. De tjockaste loessjordarna bildades under istiden av stendamm som blåste från glaciärerna, damm som bildats när glaciärisarna malt ner sten och berg.
Loessjordar består av fin sand, närmast som damm, och är både näringsrika och lättplöjda.
Hur påverkar Människan Sårbarhet och hållbar utveckling med hänsyn till vindarna?
Torkad matjord, som damm, som blåser med i en storm 1936 under "The Dust Bowl"
Det vi gör med landskapet kan göra oss mer sårbara för vindens krafter. Något som i sin tur kan leda till stora utmaningar för samhället.
Ett historiskt exempel är The Dust Bowl i USA under 1930-talet. En kombination av torka och mänsklig påverkan ledde till att vinden kunde blåsa bort stora mängder matjord i USA, vilket fick katastrofala följder för både människor och natur. När det var som värst dog folk i stormarna när de inte fick åt sig luft eftersom det var så mycket damm från torkad matjord i vindarna.
Liknande problem ses i Sahel, i Afrika. Där hotar ökenspridning och jordförstörelse människors livsmiljö.
Fil:Sahel Map-Africa rough.svg
Sahel (brun), klämd mellan Saharaöknen i norr och savannen i söder, och som ständigt blir torrare och torrare
Testa dig själv
För att testa din förståelse kan du fundera på varför vinderosion egentligen är ett större problem i torra och arida områden än i områden med mycket skog och växter. Du kan också försöka beskriva vad som händer när vinden till slut släpper sin last av sand, och vilken landform som skapas då. Fundera även på hur verktyg som GIS och satellitbilder kan hjälpa geografer att förstå vindens påverkan, samt hur sambandet ser ut mellan solens strålning och att sandkorn överhuvudtaget kan flytta på sig i en öken.
Källor
World Geography, McDougal Littell 2017 ISBN: 0-618-68998-2
Discovering Physical Geography, Alan F Arbogast ISBN: 978-1-118-52678-1
Bildkällor
Alla bilder från Wikimedia Commons.
