Vietnamkriget

Fransmännens erövringar i Sydostasien under 1800-talet och landet "Franska Indokina" bildas

Den första franska perioden 1858-1940

Redan 1784 lovade den franske kungen Ludvig XVI hjälp till den ena av parterna i inbördeskriget i Vietnam, men franska revolutionen kom emellan. 1858 anföll franska örlogsfartyg Da Nang och franska trupper erövrade land i södra Vietnam som de kallade Cochinkina. Erövringana fortsatte och genom krigen 1883-1867 erövrade fransmännen slutligen hela Vietnam och 1868 bildades landet ”Franska Indokina” av de erövrade landområdena. Länderna Laos och Kambodja lades till 1893 efter ytterligare krig.

Under början av 1900-talet växte ett motstånd mot fransmännen när man i hemlighet utbildade vietnameser både i Japan och i hemlandet så att de skulle kunna få tillräcklig kunskap för att kunna besegra fransmännen i framtiden men också för att kunna styra landet i en modern tid utan fransmännens hjälp. Bland annat slutade man i stor utsträckning att använda kinesiske tecken och började använda europeiska istället eftersom de gick snabbare att lära sig och det ökade snabbt antalet läskunniga människor i landet.

Den japanska perioden 1940-1945

År 1940, under andra världskriget, erövrades Franska Indokina av japanerna. Japanerna behöll den franska regeringen som de hade full kontroll över, eftersom den styrdes av Vichyregeringen i Frankrike som Hitler och hans nazistparti kontrollerade.

1941 kom Ho Chi Minh till Franska Indokina. Han var kommunist och utbildad i Frankrike. Han blev ledare för en motståndsrörelse som redan hade bildats för att egentligen slåss mot fransmännen, men som nu slogs mot japanerna. De fick extra utbildning i krigföring och krigsmateriel till sin hjälp av USA som tyckte att det var bra att Ho Chi Minh och hans soldater slogs mot japanerna inifrån landet medan USA och dess allierade slogs mot japanerna utifrån. Så var situationen 1945 när japanerna slutligen kapitulerade och andra världskriget var över. Då tog tillfälligt Ho Chi Minh och hans kommunistparti över landet i det tomrum som uppstod när japanerna tappade makten men varken Frankrike, Storbritannien eller USA hunnit kräva att få landet istället.

Japanska soldater i fransk tjänst saluterar fransk officer

Den andra franska perioden 1945-1955

Ho Cho Minh ville förhandla med Franska regeringen om en gemensam framtid för Vietnam, men fransmännen vägrade. Istället började ett inbördeskrig där Frankrike försökte besegra Ho Chi Minh och hans kommunistiska gerilla. Städerna erövrades av fransmännen, men landsbygden hölls av Ho Chi Minhs styrkor. Protesterna mot ett krig långt borta i Asien växte i Frankrike och kostnaderna ökade hela tiden. 1953 Byggdes en stark bas i norra Vietnam, Dien Bien Phu, i syfte att locka fram Ho Chi Minhs styrkor i en direktattack. Fransmännen lyckades med planen, men missbedömde hur bra Ho Chi Minhs soldater var och basen besegrades 1954 efter en lång belägring. Efter den förlusten beslöt fransmännen att dra sig ut ur Vietnam, dela upp landet i en nordlig- och en sydlig del längs 17:e breddgraden och eventuellt låta kommunisterna ta över landet efter att man hållit allmänna val om landets framtida styrning i de två delarna, något USA inte alls ville.

Soldater under Ho Chi Minh flaggar efter segern över fransmännen vid Dien Bien Phu 1954

Vietnamkriget 1955-1975

Vietnam 1954

USA hade utbildat franska soldater under krigets gång och det fanns hundratals amerikanska ”militära rådgivare” i Vietnam när fransmännen drog sig tillbaka. Dessa hjälpte till att se till så att en anti-kommunistisk politiker, Ngo Dinh Diem, blev vald till president över Sydvietnam. I USA trodde man nämligen på en teori som kallades ”Dominoteorin”. Den gick ut på idén att om ett land togs över av kommunister skulle automatiskt grannländerna också bli kommunistiska. Detta ville man inte skulle hända i Vietnam. Det var uppenbart för omvärlden att valet inte var korrekt och motståndet mot Diem var hårt. Kommunister i Sydvietnam, sk. ”Viet Cong” (förkortat VC) gjorde motstånd inom landet och leddes av en kommunistiska grupp i Nordvietnam, FNL, som gav VC stöd i form av utbildning, vapen och mat.

Nordvietnamesiska motortorbedbåtar anfaller. Foto taget från USS maddox i Tonkinbukten 1964

Sommaren 1964 skedde ett anfall mot USS Maddox, en amerikansk jagare i Tonkinbukten. Detta var startskottet för attacker mot Nordvietnamesiska vägar, järnvägar, ammunitionsförråd osv. av flygplan som var baserade på amerikanska hangarfartyg. Operationen kallades ”Rolling Thunder” och pågick under tre års tid mellan 1965-1968. Under de tre åren fällde USA fler bomber över Nordvietnam än man hade gjort under hela Stillahavskampanjen under andra världskriget.

Från 1965 skickade USA också in reguljära soldater till Sydvietnam och redan i juli samma år fanns över 50 000 amerikanska soldater i landet.

Sydvietnam stod inte ensamt. Många andra länder skickade soldater till hjälp. Sydkorea och Japan var, förutom USA, de största men även mindre länder som Filippinerna skickade soldater till landets hjälp. Nordvietnam fick liknande hjälp från både Kina och Sovjetunionen. USA hade nästan total kontroll över luften, men Nordvietnam fick luftvärnskanoner och robotar till skydd från sina allierade.

Amerikanska helikoptrar, vanliga för transport och spaning

När nordvietnameserna inte ville ge sig fortsatte USA att skicka in soldater till Sydvietnam och man hade 543 000 man där som mest. För att komma åt fienden fälldes gift över skogarna som dödade all växtlighet och som senare har visat sig vara starkt cancerframkallande. Man släppte bomber från höghöjdsbombare som flög så högt att Nordvietnam inte kunde försvara sig mot dem. Men till ingen nytta. Nordvietnams armé fortsatte sina anfall vid gränsen och VC fortsatte att anfalla mål inuti Sydvietnam. Det enda som hände var att fler och fler unga amerikanska män dog och kostnaderna för kriget skenade. I USA och Europa växte protesterna mot kriget allt starkare. Vietnamkriget var det första kriget man kunde se filmer, ocensurerade, direkt från krigshändelserna och de scenerna ökade motståndet mot kriget än mer.

Höghöjdsbombare släpper sin last över Nordvietnam

Från 1969 började USA dra sig ur kriget. Man utbildade Sydvietnams soldater och gav dem utrustning, men de amerikanska soldaterna togs tillbaka till USA i allt större utsträckning. Från 1972 förekom inte längre några anfall mot Nordvietnam med amerikanska soldater. Däremot fortsatte USA att anfalla mål från luften. Julen 1972 inleddes de värsta bombfällningarna under hela kriget och effekten uteblev inte utan Nordvietnam tvingades att skriva under ett fredsfördrag för att inte helt tappa sin industri. 1973 drog kongressen i USA in det ekonomiska stöd man gett militären för att sköta vietnamkriget och mars 1975 gick den Nordvietnamesiska armen till samlad attack utan att Sydvietnams regering fick något stöd från USA. Nordvietnameserna mötte dåligt motstånd och kunde avancera rätt snabbt genom Sydvietnam för att slutligen erövra huvudstaden Saigon en månad senare. Kriget var över.

Saigons fall 1975, flyktingar försöker få plats på en av de sista helikoptrarna ut till hangarfartygen

Totalt dog 58 000 amerikaner och 153 000 amerikaner skadades för livet. En miljon vietnamesiska soldater och fyra miljoner vietnamesiska civila dog under kriget.

Krigen mot Kambodja och Kina 1978-1979

Det förekom ständiga stridigheter längs gränsen mellan Kambodja och Vietnam och trots att bägge länderna styrdes av kommunister gick Vietnam till attack mot Kambodja 1978. Vietnams soldater erövrade snabbt Kambodjas huvudstad Pnomh Penh där de såg till att de som styrde landet, ”De röda Khmererna” slogs ut och mer fredsivrande politiker fick en chans att ta makten i Kambodja. Vietnam hade soldater kvar i Kambodja fram till 1989 för att försäkra sig om att de röda Khmererna inte skulle få en chans att återta makten i landet.

När Vietnam var upptagen med kriget mot Kambodja såg regeringen i Kina sin chans att återta de nordliga delarna av Vietnam som man, av rent historiska skäl, ansåg borde tillhöra Kina istället. De oerfarna kinesiska soldaterna hade ingen större chans mot de garvade vietnamesiska krigsveteraner de mötte och kriget tog snabbt slut när vietnamesiska trupper slog sig rakt genom de kinesiska ställningarna och tågade vidare mot den kinesiska gränsen.

Bägge dessa krigshandlingar brukar användas som argument mot USA:s ”dominoteori”, att om ett land blir kommunistiskt blir automatiskt grannländerna också kommunistiska. Här skedde motsatsen; kommunistiskt styrda länder slogs mot varandra istället för att gå ihop och hjälpas åt att sprida kommunism till ändå fler grannländer.

Källor

Eyewitness Vietnam War, Stuart Murray, DK publishing INC 2005, ISBN 1 4053 1133 9

en.wikipedia.org/wiki/History_of_Vietnam

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.