Varför bryr vi oss inte om klimatkrisen?

Klimatkrisen är ett stort problem som påverkar hela vår planet. Trots att forskare har bevisat att det är ett verkligt hot, finns det fortfarande människor som inte tror att den är sann. Det finns flera anledningar till varför detta händer, och många av dem har att göra med hur våra hjärnor fungerar och hur vi tar till oss information.

Psykologiskt avstånd

En anledning är att klimatförändringarna känns långt borta. Många tycker att klimatförändringarna är någonting som händer någon annanstans eller långt in i framtiden. Det gör det svårt att bry sig om problemet just nu. När vi tittar ut genom fönstret ser vi oftast en vanlig dag, och det är svårt att koppla vardagen till de globala klimatförändringarna.

Överdriven domedagskänsla

En annan anledning är att vi hör alldeles för många skrämmande nyheter om klimatet. När vi hela tiden hör dåliga nyheter kan det bli för mycket. Då stänger vi av och vill inte lyssna mer. Hjärnan reagerar mindre och mindre på upprepade domedagsbudskap, vilket kan leda till att vi undviker att tänka på problemet.

Att göra fel fast man vet om det, dissonans

Ibland vet vi att något är dåligt för miljön, men vi gör det ändå. Det kan få oss att må dåligt och känna oss litet mindre värda, så vi hittar på ursäkter för att slippa känna oss dåliga. Till exempel kan vi tycka att det vi gör är okej genom att jämföra oss med andra eller skylla på de som gör ändå värre sker. Detta kallas för dissonans, och det uppstår när våra handlingar inte överensstämmer med vad vi vet och tror.

Förnekelse

Förnekelse är en annan vanlig reaktion. Det kan vara lättare att låtsas som ingenting än att möta svåra sanningar om klimatet. Förnekelse är en psykologisk försvarsmekanism som hjälper oss att hantera det vi upplever som obehaglig kunskap. Det är inte nödvändigtvis ett tecken på att vara korkad eller att man saknar moralisk kompass, utan snarare en vanlig mekanism för att hantera det som får oss att må dåligt.

Den du är, identitet

Att vara raggare är att älska att köra bilar som sprider mängder av koldioxid

Identitet spelar också en viktig roll. Om åtgärder mot klimatkrisen uppfattas som ett hot mot en persons livsstil, yrke eller värderingar, kan det leda till motstånd och förnekelse. Människor försvarar ofta sina värderingar och sin identitet även när det innebär att man struntar i vetenskapliga fakta.

Ryktesspridning

Stora företag som tjänar pengar på olja och kol har också spridit falsk information om klimatkrisen. De vill inte att folk ska sluta använda deras produkter. Olika forskare har visat hur fossilbränsleindustrin medvetet har försökt påverka den offentliga debatten och förhindra åtgärder genom att skapa förvirring om hur allvarligt problemet med klimatkrisen verkligen är. Dessa företag har använt samma taktik som tobaksindustrin tidigare använde för att få vanliga människor att tvivla på om det verkligen fanns en koppling mellan rökning och lungcancer.

Michael Mann, och hockeyklubbs-kurvan som visar hur världens temperatur förändras

Michael Mann är en framstående klimatforskare som personligen upplevt konsekvenserna av dessa förvirringskampanjer. Hans "hockeyklubbs-kurva", som visar den dramatiska ökningen av den globala temperaturen under de senaste årtiondena, blev måltavla för intensiva attacker från klimatförnekare. Mann betonar vikten av att förstå att debatten om klimatförändringar inte längre handlar om vetenskap, utan har blivit ett slagfält för ideologiska och politiska strider.

Typisk tobaksreklam, 1970-talet

Vad ska vi göra?

För att hjälpa fler att förstå-, och bry sig om, klimatkrisen behöver vi förklara problemet på ett sätt som känns viktigt för människor här och nu. Vi måste prata mer om lösningarna och inte bara om problemen. Det är också viktigt att hjälpa folk att förstå hur deras handlingar påverkar klimatet och lära ut hur man kan skilja mellan sann- och falsk information.

Journalistiken har också en viktig roll att spela. Många nyhetsorganisationer har insett att det inte längre är nödvändigt, eller ens lämpligt, att ge lika mycket utrymme åt klimatförnekare som åt kända klimatforskare, eftersom detta kan snedvrida debatterna och leda till missförståndet att bägge sidor i debatten har lika mycket rätt.

Hopp

Fil:Greta Thunberg- Our House Is On Fire.webm

Trots allt finns det också positiva tecken. Enligt Michael Mann visar de senaste opinionsundersökningarna att andelen amerikaner som påstår att klimatvetenskapen har fel, har minskat till endast 9%, trots klimatförnekarnas omfattande förvirringskampanjer. Detta tyder på att allmänheten gradvis blir mer medveten om att vetenskapsmännen har rätt i sin forskning och sina varningar.

Men för att ta fram effektiva åtgärder mot de som förvärrar klimatkrisen krävs att vi tar tag i problemen på flera olika sätt samtidigt. I detta ingår förbättrad kommunikation som tar hänsyn till psykologiska faktorer och att vi ökar medvetenheten om förvirringskampanjer för att på så vis kunna öka motståndet mot dem. Vidare krävs samarbete mellan forskare, medier och beslutsfattare för att minska klyftan mellan vetenskap och vanliga människors uppfattningar och handlingar.

Vi måste fokusera på lösningar och positiva åtgärder för att motverka känslan av hopplöshet och maktlöshet som många gånger kan få människor att tänka att "allt ändå är kört och att ingenting längre spelar någon roll". Slutligen kan utbildning och medieträning hjälpa människor att kritiskt granska information och förstå vilka vägar klimatforskarna vill att vi ska ta för att faktiskt få en bättre värld i framtiden, så att vi undviker de andra vägarna.