Åtgärder

Västerbotten

Från Skolbok

Vasterbotten 100.png Sverigekarta-Landskap Västerbotten.svg

Landskapsvapen

Västerbotten vapen.svg

Landskapsblomma

Västerbottens landskapsblomma är en knähög blomma som heter kung karls spira.

Karlszepter Habitus.JPG

Landskapsdjur

Landskapsdjuret är den stora vadarfågeln storspov. Den känns lätt igen på sin långa, krokiga näbb.

Curlew (Numenius arquata) (12).jpg

Geologi

I slutet av senaste istiden var landskapet täckt med hav. Landet höjer sig fortfarande i Västerbotten, med nästan en centimeter per år. Klapperstensfält och strandvallar en bra bit upp på land vittnar om forna kustlinjer. Kusten är flack med små skär, men blir brantare norrut. Landskapet är lågt men kulligt och täckt med granskog. Det finns ingen gammelskog kvar i Västerbotten. All skog har avverkats någon gång under det senaste århundradet för att ge timmer till sågverken och pappersmassafabrikerna vid kusten

Mellan Skellefteå och Boliden ligger ett område som kallas Skelleftefältet. Det är botten på en öbåge, liknande Japan i nutid, fast det är hundratals miljoner år sedan vulkanerna var aktiva. Där hittade man guld på 1920-talet. Inga stora klumpar som man kan vaska fram, utan små korn i klipporna. Totalt har man numera sju gruvor där man bryter malmen. I guldmalmen hittade man också andra metaller: koppar, zink, bly och silver, men inget järn. I dagsläget skickas malmen till Rönnskärsverken utanför Skellefteå. Där smälter man fram åtta ton guld och tre hundra ton silver varje år.

Hur Skelleftefältet skapades

1: För miljoner år sedan rörde sig en platta söderifrån mot området norr om Skellefteå. Vid sammanpressningen uppstod bristningar i den södra plattan och vulkaner bildades i sprickzonerna.

2: När trycket ökade vidgades sprickorna och fler vulkaner uppstod i linje. En öbåge bildades och spred aska och lava som innehöll metaller som guld, silver och bly

3: Med tiden trycktes plattan och öbågen ihop, kontakten med magman bröts och vulkanerna slocknade. Ett grunt hav bildades mellan plattorna.

4: Landmassorna slogs ihop. Området mellan dem, den forna öbågen, var fyllt med värdefulla mineraler från vulkanernas lava och aska. Det är Skelleftefältet i nutid


Genom landskapet rinner flera stora älvar: Umeälven, Vindelälven, Skellefteälven och Byskeälven.

Vindelälven

Vindelälven vid Vännäs

Kommunikation

E4 går längs kusten. E12, eller "Blå vägen" följer Umeälven in i Lappland och vidare till Mo i Rana i Norge.

Blå vägen

Blå vägen

Botniabanan går längs kusten från Umeå till Sundsvall. Stambanan genom övre Norrland passerar Vännäs på väg mot Boden

Färjetrafik mellan Umeå och Vasa i Finland går med flera turer om dagen.

Genom landhöjningen blev det allt svårare för fartyg att nå hamnen i Umeå. Därför byggdes en ny hamn längre ut mot havet, Holmsund. En av Norra Sveriges största hamnar för gods.

Hamnen i Holmsund

Hamnen i Holmsund

Traditionella näringar

Traditionellt har skogen varit landskapets viktigaste näring och skogarna i Västerbotten har huggits ner åtskilliga gånger. Det är bara där åkermarken varit av hyfsat hög kvalitet, främst kring Umeå och Skellefteå, som jordbruket varit av någon betydelse. Då har man oftast satsat på bete till djur hellre än odling av brödsäd.

Närheten till havet tillsammans med många timmar med solljus på sommaren eftersom landskapet ligger så nära polcirkeln, gör att det går rätt bra att odla längs kusten trots att landskapet ligger så långt norrut. Lador för förvaring av hö är ett vanligt inslag på landsbygden och ladorna i Västerbotten byggs på ett speciellt sätt, med ytterväggar som lutar utåt.

Typisk lada med väggar lutande utåt, fast i Kalix

Typisk lada med väggar lutande utåt, fast i Kalix

Nutida näringar

Det finns egentligen bara två viktiga näringar i Västerbotten:

  • Metallhanteringen i Rönnskärsverken. Den är av nationell betydelse. Men även järngjuteri i Robertsfors.

Rönnskärsverken

Rönnskärsverken

  • Service och sjukvård. Där ingår forskning och IT. Umeå har blivit en av Norrlands viktigaste kunskapsbärare och genom universitetet hålls utbildningsnivån hög. Inte bara i Västerbotten utan i hela Norrland.


Fabriker och sågverk kopplade till skogen har lagts ner och numera fraktas timret till pappersmassafabriker i andra delar av Sverige. Matproduktion har aldrig varit av stor vikt i Västerbotten och även om den ger en del sysselsättning kan man inte påstå att den är särskilt viktig längre.

Några viktiga orter

Umeå är Västerbottens, ja hela Norrlands, största stad med nästan 85 000 invånare. Umeå har brunnit flera gånger och drabbats av ryssarnas härjningar på både 1700- och 1800-talet. I Umeå finns Norrlands enda universitet. Till det hör universitetssjukhuset där man bedriver avancerad forskning. Umeås närmaste grannstad är inte Skellefteå, utan Vasa i Finland. Det går färjor dagligen och många finska ungdomar jobbar i Umeås butiker.

Umeå från Umeälven' Umeå universitet

Umeå från Umeälven, Umeå universitet


I Skellefteå ligger Rönnskärsverken, stadens största arbetsgivare. Staden var tidigt ett handelscentrum. Senare blev sjöfart, gruvindustri och skogsindustri viktigare. Småstaden blev en industristad men en del av småstadens charm finns bevarad. Bland annat i området Bonnstan där kyrkstugor byggts kring sockenkyrkan, från 1835.

Torget i Skellefteå Bonnstan utanför Skellefteå

Torget i Skellefteå, Bonnstan utanför Skellefteå


Boliden är en av Sveriges viktigaste städer vad det gäller gruvnäringen. Bara Kiruna och Malmbergen är likvärdiga. Boliden Mineral AB äger både gruvorna och Rönnskärsverken där metallen tas ur malmen. Dessutom äger bolaget gruvor i andra delar av Sverige. Staden Boliden är inte mycket mer än en sovstad där gruvarbetarna och deras familjer bor. Det faktum att man inte hade någon bebyggelse alls när malmen hittades innebar att gruvbolaget kunde planera hur staden skulle byggas i förväg.

Guldmalm från Boliden 640px-Boliden_Odda_Zinc_Smelting_Plant_-_2013.08_-_panoramio.jpg Boliden stadsplan

Guldmalm från Boliden, smältverk i Boliden, Bolidens stadsplan inför byggandet

Några viktiga personer

Tove Styrke är en känd artist från Umeå: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tove_Styrke

Tove Styrke live in 2011.jpg


Sahara Hotnights, en populär popgrupp från Robertsfors: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sahara_Hotnights

Sahara Hotnights Åhs.JPG

Roligt vetande

Umeå kallas Björkarnas stad för alla sina björkars skull. Orsaken till att man planterat så mycket björkar, över 3000 stycken, är för att hindra bränder. Efter stadsbranden 1888 bestämdes att staden skulle ha bredare gator och björkar planterade i alléer längs de största gatorna. Björkar dricker mycket vatten och är näst intill omöjliga att få eld på. Dessutom antog man att lövverket ch kvistarna skulle fånga upp flygande gnistor såå att branden inte skulle sprida sig till nästa kvarter.

Storgatan i Umeå med sina björkar

Storgatan i Umeå med sina björkar


Västerbottensost är en speciell ost med mycket smak. Namnet är skyddat och enbart ost som tillverkats i mejeriet i Burträsk får kallas "västerbottensost".

Västerbottensost

Västerbottensost


Nödåret 1867 drabbade Västerbotten hårt. Våren kom sent och hösten så tidigt att korn och råg inte hann mogna. Medeltemperaturen var omkring fem grader kallare än normalt. Den tidens båtar kunde inte komma fram i isen och järnvägen hade inte byggts längre än till Uppsala. Från 1894 var järnvägen utbyggd till Norrland. Nu kunde mat fraktas på järnvägen istället och en liknande svältkatastrof kan inte hända igen.

Kritik mot att nödhjälpen var kopplad till ägande

Kritik mot att nödhjälpen var kopplad till ägande, de fattigaste fick ingenting

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1

https://kulturmiljonorrbotten.com/2015/05/29/ett-satans-ar-storsvagaret-1867/


Wikipedia:

https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4sterbotten

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ume%C3%A5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Skellefte%C3%A5

https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4sterbottensost


Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.

Åter till registret för Sveriges landskap och län