Tariffer och tullar

När varor importeras, köps in från andra länder, kan det hända att den privatperson eller det företag som importerar varan tvingas betala en extra avgift för att de fört in varan i landet. Den avgiften kallas omväxlande tull eller tariff i media men det förklaras sällan vad skillnaden mellan tull och tariff egentligen är. Väldigt förenklat går det att jämföra tariffer med matsedeln på en restaurang, och tull är priset på maträtterna.

Vad är tull?

Thailändska fabriker gör kläder billigare än Europeiska, därför att lönerna är låga i Thailand, mycket lägre än till exempel i USA

Tullen baseras på vilken vara som importeras. Det finns varor om är tullfria, och det finns varor som har 30-40% tull pålagd. Ofta är tullen samma oberoende av vilket land som varan kommer från.

Det finns två olika anledningar till att det finns tullar.

• Landet vill skydda sina egna företag med sina egna jobbtillfällen. Blir importerade varor dyrare än landets egna kommer fler kunder att köpa det egna landets varor
• Landet vill skydda sin egen befolkning genom att ha höga tullar på varor som redan har hög skatt i det egna landet, en skatt som finns för att minska användningen av skadliga varor. I det ingår till exempel hög skatt, och hög tull, på cigaretter och alkohol.

Vad är tariffer?

Barnarbetare i Bangladesh, arbetstillfällen som skulle kunna tas tillbaka till rika länder genom tariffer

Tarifferna är det som styr vilka varor som ska ha en hög tull. Tariffer riktas inte mot en vara i allmänhet, utan beskriver hur mycket avgift som ska läggas på en speciell vara från ett speciellt land. En tariff kan göra så att det blir extra dyrt att importera kläder tillverkade i Vietnam, samtidigt som det inte finns några avgifter på likadana kläder från andra länder. Då har tarifferna införts för att skydda det egna landet från billiga varor från ett, eller flera, länder, men inte alla länder.

Det finns två olika anledningar till att det finns tariffer.

• Landet vill skydda sina egna företag med sina egna jobbtillfällen men bara vad det gäller varor av en speciell sort från ett, eller flera speciella länder.
• Genom att tarifferna inte gäller alla varor, som tullar gör, kan tarifferna användas för att straffa andra länder. Om ett rikt land till exempel vill straffa ett fattigt land som säljer mycket av sina varor till det rika landet kan tariffer införas på just det landets försäljning av varor.

Betalar alla länder tullar och tariffer?

Flagga - USMCA

För att globaliseringen, med global handel, ska fungera bör det finnas så få hinder för handeln som möjligt. Man pratar ibland om "den osynliga handen" som styr utbud och efterfrågan, och att den handen inte fungerar om länder inför handelshinder. Hinder som tullar och tariffer.

Därför har olika länder skapat "handelsorganisationer". De största är: EU, USMCA och ASEAN

EU - är en Europeisk handelsorganisation som har olika handelsavtal om bland annat tullfrihet mellan de flesta europeiska länderna.

USMCA - (tidigare NAFTA) är ett avtal mellan Kanada, USA och Mexiko om bland annat tullfrihet vid handel mellan de tre länderna.

ASEAN - är en organisation mellan olika länder länder i Sydostasien, som Thailand och Singapore, om bland annat tullfrihet eller mycket låga tullar mellan länderna.

Det är inte helt sant att allt är tullfritt, det är tullfritt inom vissa gränser. Inom EU får privatpersoner till exempel ta med sig stora mängder alkohol och cigaretter mellan länderna. Men den som vill ta in mer än den "fria mängden" måste betala tull på resten.

Hur har tariffer använts historiskt?

Framsida, börskraschen 1929 - början på depressionen under 1930-talet

Tariffer har dykt upp ibland i historien, men har vanligtvis försvunnit efter en kort tid när ländernas ledning inser att de är skadliga för det egna landets ekonomi.

Ett exempel är Storbritanniens "Corn Laws" som infördes på 1800-talet. Det var avgifter på spannmål från andra länder som såldes billigare i Storbritannien än det spannmål landets egna bönder odlade. I slutändan gjorde det brödet alldeles för dyrt för fattiga människor som inte ens hade råd att köpa bröd längre, så tullarna togs bort 1846.

Ett annat exempel är USA som införde många olika tariffer mot andra länder under "depressionen" under 1930-talet. Tanken var att få igång USA:s egen industri, men den enda effekt det fick var att andra länder införda samma sorts tariffer mot USA. I slutändan innebar tarifferna bara att vanliga amerikaner fick betala mycket mer för varor de köpte utan att det skapades fler arbetstillfällen i USA. Därför togs tarifferna bort.

Varför är tariffer och höga tullar ovanliga i vår tid?

Modernt containerfartyg anpassat för global handel och Jeff Bezos, Amazons ägare - har tjänat miljarder på globalisering och frihandel

Frihandel är bra för alla inblandade, på olika sätt. Frihandel skapar god ekonomi och de företag dom det går bra för anställer fler människor vilket gör att arbetslösheten minskar och folk får bättre ekonomi, globalt. Införs tullar och tariffer skadas länder ekonomiskt, levnadsstandarden sjunker samtidigt som arbetslösheten stiger och vanliga människor blir fattigare.

Sedan finns ett förtroende mellan länderna som skadas om ett land inför avgifter mot ett annat. Handel mellan länderna på lika villkor signalerar förtroende mellan länderna och många historiker påpekar att handel mellan länder motverkar krigshandlingar och fientlighet mellan länder. Ett handelskrig, där olika länder inför tariffer mot varandra, skadar alla inblandade och kan i värsta fall påverka hela världsekonomin på ett dåligt sätt.

Är frihandel och globalisering alltid bra?

Protester mot frihandelsavtal i Bryssel, 2016

Ekonomiskt sett är frihandel, global handel utan handelshinder, bäst. Ett problem med frihandel är att vinsten vanligtvis gör redan rika aktieägare ännu rikare medan befolkningen i fattiga länder visserligen får det litet bättre, men ofta till stora kostnader i form av farliga arbetsplatser och förstörd miljö. Därför finns det också olika protestorganisationer mot globaliseringen överallt i världen. Organisationer som vill att vinsterna från frihandeln ska fördelas mer rättvist. Mest kända protesterna i Sverige skedde i samband med "Göteborgskravallerna" 2001.

Vad innebär USA:s handelskrig mot Kina?

Trump presenterar nya tariffer mot nästan hela världen, april 2025

Handelskonflikten mellan USA och Kina, som tog fart runt 2018, är ett tydligt exempel på hur det kan gå när länder bråkar om handel. USA började med att lägga på extra avgifter på kinesiska varor för många miljarder dollar. Kina svarade då med att göra samma sak med varor från USA. Det här handelskriget ställde till det ordentligt med hur varor skickades runt i världen. Priserna i affärerna kunde stiga, och många företag blev osäkra på vad som skulle hända. Även om länderna till slut kom överens, den gången, så påverkar den konflikten fortfarande hur länder handlar med varandra idag.

Under tiden Biden var president 2020-2024 avslutades handelskriget. Problemen i handeln mellan USA och Kina försvann nästan helt. När Trump åter kom till makten i USA efter valet 2024 blev kraftigt höjda tariffer bland det första han införde, och då speciellt mot Kina. Även om länderna inom den egna USMCA och länderna i EU också hotades med extremt höga avgifter. Hur detta kommer att påverka världsekonomin återstår att se, men inget tyder på att företagen i USA kommer att anställa fler utan det som troligen kommer hända är att befolkningen i USA får mycket sämre levnadsvillkor när allt blir dyrare, matpriserna ökar och arbetslösheten ökar samtidigt som fler och fler företag drivs i konkurs.

Diagram över hur mycket Kina säljer till olika länder

Källor

https://dclcorp.com/blog/supply-chain/duties-taxes-tariffs-explained/

https://tankesmedjantiden.se/tiden-magasin/murarna-reser-sig/

https://onemoneyway.com/sv/ordbok/tullar/

Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons.