Skriva faktatexter med källor och källkritik

När du skriver faktatexter, eller sakprosa som det heter med ett finare ord, kommer du att ange olika källor till din text. För att veta vilka källor som är bra eller dåliga, och hur du ska ange källorna, finns några olika regler som du kan ta steg för steg. Kom också ihåg att kraven är lägre i grundskolan än i gymnasiet, och att kraven på korrekta källor är mycket större på ett universitet eller en högskola än de är i gymnasiet. Hittar du beskrivningar på Internet om hur du gör med källor kanske de inte stämmer om de är gjorda för andra elever än de som går i högstadiet.

Innehåll

1 Steg 1 Välj källor
2 Steg 2 - värdera källorna
3 Steg 3 - Skriv in källorna på rätt sätt
4 Steg 4 - referatmarkörer
5 Vad står det i läroplanen om källor och källkritik?

Steg 1 Välj källor

Det är inte alltid så lätt att hitta bra källor. Det bästa, om du har en lärobok, är att läsa det som finns i läroboken om det du ska skriva om. Sedan, när du läst klart, börjar du leta källor, eftersom det är först då du fått litet överblick över vad allt handlar om.

Var hittar du bra källor?

Numera är internet det vanligaste stället som elever söker information, men det är inte alltid det bästa stället.

Tryckta läroböcker på papper från ett känt förlag är alltid kontrollerade på ett eller annat sätt. De är bra källor. Har du en lärobok ska du alltid börja med att läsa den.
Bibliotekets faktaböcker som handlar om samma sak som det du undersöker, och som är tryckta på ett känt förlag, är även de kontrollerade och är bra källor.
Tidningar kan ha lite bråttom med tryckningen, speciellt dagstidningar, men de större tidningarna som Aftonbladet eller Dagens Nyheter kan ändå anses som bra källor.

Om du är ute på Internet gäller liknande regler: Bra källor är:

Nationalencyklopedin
Siter som ägs av statliga myndigheter
Siter som ägs av universitet/högskolor
Siter som är kopplade till kända förlag eller tidningar.
Filmklipp på: SLI, SVTplay, URplay, TV4play eller liknande etablerade siter

Vilka källor tar du bara i nödfall?

Ibland går det inte att hitta information om det du söker bland de säkra källorna. Då får du kika på källor som inte är så bra, och samtidigt se till att du tar upp varför du valt en sämre källa i källkritiken. Bland dessa källor räknas:

Böcker som ges ut genom självpublicering
Smala tidningar, som till exempel ges ut av politiska partier
Siter på Internet som drivs av föreningar eller privatpersoner, som bloggar
Filmklipp på Youtube, TikTok och liknande
Wikipedia

Vad är inte en källa?

Ofta anger elever källor som inte är källor, utan samlingsplatser för annan information. Tänk på att en lärare måste kunna hitta den plats du fått din information från på ett så enkelt sätt som möjligt. Går det inte att hitta exakt den plats du tagit informationen från, är det inte heller en källa. Därför fungerar det inte att ange platser som:

Min hjärna
En bok i mammas bokhylla
Mammas dagbok som jag tjuvläst
Vår klubbsida som man måste vara medlem i klubben för att kunna läsa
Allt som skapats av en AI
Google
Biblioteket
SO-rummet
Youtube
Reddit
Flashback

osv.

Varför måste du skriva vilka källor som använts?

Om du använder material som någon annan skrivit utan att ange källan är det samma sak som att du påstår att det är du som skrivit alltihop själv. Det kallas plagiering, och från gymnasiet och uppåt ses detta som ett allvarligt övertramp. Ungefär som att fuska på ett prov.

En annan anledning är att din lärare måste kunna se var du hittat din information och se om det du skrivit är likadan. Annars kanske du hittar på innehållet i ditt arbete och anger en källa, vilken som helst, utan att den innehåller någonting av din text.

Steg 2 - värdera källorna

Även om du valt bra källor måste du avgör om det innehåll du tar från dem är bra.

Det viktigaste är om informationen är pålitlig. Vi skiljer på förstahands- och andrahandsinformation.

Förstahandsinformation är bäst. Då är det den person som varit på plats när någonting setts eller gjorts som är källan. Det är vanligtvis fotografier, filmer, intervjuer, tidningsartiklar, dagböcker och liknande.
Andrahandsinformation är information som någon annan varit med om.

Dessutom måste du titta på tiden. Är det en gammal källa är den ofta sämre än en ny, om det inte är ett arbete i historia. Är det långt mellan att något hänt och den tidpunkt det skrivs ner, är det också en tveksam källa. Minnet förändras med tiden.

Slutligen måste du ta ställning till om din information är någon form av propaganda. Om den vill få dig att ändra åsikt om någonting är det troligen propaganda och då bör du inte lita på den.

Om du är osäker?

Är du osäker på om informationen är bra ska du kontrollera om samma information kan hittas på olika platser på Internet. Då bör informationen vara pålitlig.

Om du använt AI?

Om du av någon anledning använt AI för att samla information, så kan du inte ange den som källa. Istället måste du ange någon annan, säker, källa som bekräftar det som din AI skrivit och sedan anger du den säkra källan, inte AI. i källförteckningen. Allt en AI ger dig måste kontrolleras mot andra källor för att du ska vara säker på att informationen är korrekt.

Om du intervjuat din pappa eller någon annan person?

Du bör inte ha med intervjuer, om det inte är så att personen har speciell kunskap om just det område du skriver ditt arbete om. Gäller det ett brott och din pappa är en polis så är det en bra källa. Om din pappa däremot är rörmokare, och tycker en massa utan att han har någon polisutbildning, är din pappa en dålig källa.

Steg 3 - Skriv in källorna på rätt sätt

Källor skrivs enligt olika mallar. De vanligaste är APA, Harvard och Oxford. APA är den enklaste och det är därför den ofta används i grundskolan. Använder du APA skriver du alla källor i en källförteckning längst bak. Efter källförteckningen skriver du en kort text om vad du tycker är bra eller dåligt om varje källa du använt. Detta är "källkritik". Inne i texten lägger du sedan in referatmarkörer med källhänvisningar, om du anger citat, statistik/siffror eller åsikter som författaren har.

Nu tänker du att det ser väldigt krångligt ut att skriva in källor på det sätt som beskrivs här nedanför. Och du har rätt. Men det är ofta källhanteringen som visar vilka elever som förtjänar ett E och vilka som förtjänar ett A.

Ju yngre du är, desto mer kan du slarva litet med hur du skriver källorna. Går du i sjuan kanske det räcker med webbadress och datumet du besökte den, din lärare sätter gränsen för godkänt. Men går du i nian och försöker uppnå högsta betyg i svenska, så ska källorna anges ungefär som de ser ut här nedanför.

Böcker som källor

Böcker skrivs in som:

Författare. (publiceringsår). boktitel. förlag.

Om det till exempel är läroboken Sol Nova 7-9 från Natur & Kultur skriver du:

Harknäs, J., Hildingson, K., & Hildingson, L. (2023). SOL NOVA Historia 7-9. Natur & Kultur Läromedel.

Webbplatser som källor

Om du använder en webbplats är det viktigt att ange vem som är ansvarig för informationen och när du besökte sidan. Det skrivs in som:

Författare. (publiceringsdatum). Titel på sidan. När du senast besökte den. länken till sidan

Anta att du hämtat information från en artikel i SO-rummet. Då skrivs källan:

Larsson, C.-H. (2024, mars 26). Första världskrigets orsaker | Historia. SO-rummet. Besökt oktober 12, 2024, https://www.so-rummet.se/kategorier/forsta-varldskrigets-orsaker#

Tidningsartiklar (papper) som källor

Tidningsartiklar som källor anges som:

Journalistens namn. (publiceringsdatum). Rubrik. Tidningens namn. Sidnummer för artikeln.

Anta att du vill ha den här artikeln som en källa: https://ohnell.com/artikel-i-ulricehamns-tidning/ Då skriver du:

Högborn, B. (2017, april 13). Ida Öhnells fantasyroman fick andra pris. Ulricehamns tidning, 4.

Steg 4 - referatmarkörer

När du sedan skriver din text så ska du hänvisa till dina källor så fort det är en åsikt om någonting, ett citat eller någon form av statistik. En sådan hänvisning heter "referatmarkör". Enklast är att du skriver något som "Högborn (2017) skriver i sin tidningsartikel att ..."

Det finns många andra ord att välja mellan, när du skriver referatmarkörer: Exempelvis: beskriver, berättar, skriver, förklarar, presenterar, poängterar, understryker, konstaterar, tycker, anser, menar, hävdar, påpekar, föreslår, fastslår, bekräftar, sammanfattar. (från https://guides.library.ju.se/apa/nar-och-hur-ska-du-referera )

Eftersom du redan skrivit hela källan längst bak räcker det med att skriva författarens efternamn och publiceringsår för den källa du refererar/hänvisar till. Detta kallas för en "källhänvisning".

Vad står det i läroplanen om källor och källkritik?

För att du ska kunna tilldelas ett betyg i svenska måste du också både visa att du kan samla information själv från olika källor, och att du kan komma med källkritik. I läroplanen för grundskolan står det för år 7-9:

Eleven söker och väljer (...) information från olika källor och presenterar informationen på ett (...) sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för (...) underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Värdeorden i svenska är:

E=med viss säkerhet (information) ... i huvudsak fungerande (sätt) ... till viss del (underbyggda)

C=med relativt god säkerhet (information) ... fungerande (sätt) ... relativt väl (underbyggda)

A=med god säkerhet (information) ... väl fungerande (sätt) ... väl (underbyggda)

Det betyder att du egentligen inte kan tilldelas ett godkänt betyg i svenska om du inte kan visa att du kan hitta och använda egna källor och att du också kan förklara vad som är bra eller dåligt med de källor du använt.