Samhällsekonomi

Protester mot ekonomiska orättvisor, Madrid 2012

1. Vad är "Samhällsekonomi" för dig i årskurserna 7-9?

Samhällsekonomi handlar om hur ett helt samhälle använder de saker det har, som pengar och grejer. Det är viktigt för att samhället ska funka bra, från att du kan köpa mjölk i affären till hur mycket pengar staten har att använda. Ordet "ekonomi" kommer från ett gammalt grekiskt ord som betyder "att ta hand om hemmet". Samhällsekonomi är som att ta hand om hela samhällets gemensamma saker. Eftersom det handlar om alla saker som finns i samhället, kan man ibland säga "politisk ekonomi" eller "nationalekonomi" istället. Förut kallades ibland nationalekonomi för samhällsekonomi på universiteten.  

Tänk på att samhällsekonomin svarar på fyra viktiga frågor:

• Vad ska vi göra och tillverka?
• Hur ska vi tillverka det?
• Vem bestämmer över hur vi tillverkar saker?
• Och hur ska alla i samhället få dela på det som blir gjort?.

Om du förstår de här frågorna, blir det lättare att se hur allting i samhällsekonomin hänger ihop. I din läroplan för årskurserna 7-9 i samhällskunskap står det att du ska förstå samhällsekonomi och hur olika ekonomiska aktörer jobbar tillsammans. Du ska också förstå varför samhällsekonomin ändras och vad som händer då. Därför är det viktigt att du lär dig grunderna i det här ämnet.  

2. Hur Sveriges ekonomi hänger ihop

Bild på det ekonomiska kretsloppet, en bättre bild finns om du klickar här (copyrightskyddad).

För att förstå hur Sveriges samhällsekonomi fungerar, kan du tänka på det som ett stort kretslopp, ungefär som vattnets kretslopp. Det kallas för det "samhällsekonomiska kretsloppet". Det visar hur hushållens ekonomi (där du och din familj ingår), företagens ekonomi, bankernas roll (som kallas finanssektorn) och statens, kommunernas och regionernas ekonomi (som kallas den offentliga sektorn) är kopplade till varandra och påverkar varandra hela tiden.  

• Hushållen är som grunden i det här kretsloppet. Dina föräldrar eller andra vuxna i hushållet jobbar och får lön från företag eller den offentliga sektorn. Med de pengarna kan hushållen köpa saker och tjänster som företagen har gjort. Det gör att företagen får in pengar. Hushållen betalar också skatt till den offentliga sektorn.  

• Företagen gör alla de saker och tjänster som vi vill ha, som mat, kläder och bussresor. För att kunna göra det behöver de saker som arbetskraft från hushållen, maskiner och fabriker, material och pengar. Företagen betalar lön till hushållen, och hushållen köper deras saker. Företagen betalar också skatt till den offentliga sektorn på de pengar de tjänar och för de som jobbar där.  

• Bankerna och andra ställen där man kan låna och spara pengar är finanssektorn. De hjälper till att flytta pengar runt i ekonomin. De tar emot pengar från hushåll och företag som vill spara, och de lånar ut pengar till dem som vill köpa saker eller göra investeringar. Bankerna gör det också lätt att betala räkningar och handla. Ibland lånar de även ut pengar till den offentliga sektorn.  

• Den offentliga sektorn är staten, regionerna och kommunerna. De får mest pengar från skatter och avgifter som hushåll och företag betalar. De använder de pengarna för att betala viktiga saker som sjukhus, skolor, vägar och socialförsäkringar. Den offentliga sektorn är också en stor arbetsgivare och betalar ut löner till hushållen. Genom att spendera pengar och göra investeringar påverkar de också hur mycket folk i landet köper totalt sett. I Sverige har vi också ett välfärdssystem som betalas med gemensamma pengar för att hjälpa alla som bor här.  

Alla de här fyra delarna behöver varandra och jobbar tillsammans i ett kretslopp. Hushållens köp är företagens inkomster, företagens löner är hushållens inkomster, och skatterna från båda betalar den offentliga sektorn som ger oss tjänster och är en stor köpare och arbetsgivare. Bankerna gör det lättare för pengarna att flöda runt genom att låna ut och ta emot pengar. Kom också ihåg att Sveriges ekonomi inte är ensam, utan den är också en del av världens ekonomi.  

3. Varför samhällsekonomin ändras

Tysklands ekonomi från 1900-talets början, som exempel

Samhällsekonomin ändras hela tiden av olika anledningar. Några vanliga saker som gör att ekonomin i Sverige ändras är konjunktursvängningar, beslut som politikerna tar och saker som händer i världen.  

Konjunktursvängningar är som ett ekonomiskt humör som går upp och ner. Ibland är det högkonjunktur (bra tider) och ibland är det lågkonjunktur (sämre tider). Under en högkonjunktur vill folk köpa mycket, så företagen tillverkar mer, många har jobb och priserna kan gå upp (inflation). I en lågkonjunktur vill folk inte köpa så mycket, så företagen tillverkar mindre, fler blir arbetslösa och priserna kan till och med gå ner (deflation). De här svängningarna kan bero på hur mycket folk köper och hur mycket företagen investerar.  

Beslut som regeringen och riksdagen tar påverkar också samhällsekonomin mycket. När de bestämmer om nya lagar, skatter och hur statens pengar ska användas, så påverkar det direkt hur hushåll, företag och den offentliga sektorn har det. Regeringen har också en ekonomisk politik som försöker se till att många har jobb, att priserna är stabila, att ekonomin växer och att pengarna fördelas rättvist. För att styra ekonomin använder staten finanspolitik, som handlar om hur staten använder sin budget, och Riksbanken använder penningpolitik, som påverkar räntor och hur mycket pengar som finns.  

Sveriges ekonomi är också kopplad till andra länder genom globalisering. Det betyder att saker som händer i andra länder påverkar oss mycket. Internationell handel, hur ekonomin går i andra länder och globala kriser kan ha stor inverkan på Sveriges ekonomi. Exempel på globala händelser som har påverkat Sverige är den stora finanskrisen 2008-2009 och COVID-19 pandemin. Långsiktiga globala trender som att mer och mer sker digitalt och att vi köper mer tjänster än saker har också stor betydelse. Klimatförändringarna är också en global händelse som påverkar ekonomin mer och mer.  

4. Vad händer när ekonomin ändras?

50 miljoner mark. Tyskland hade "hyperinflation" under 1920-talet

När samhällsekonomin ändras får det följder för olika delar av samhället. Det kan till exempel påverka hur många som har jobb, hur höga priserna är och hur bra vi har det i allmänhet.

Under bra tider (högkonjunktur) brukar fler få jobb och färre vara arbetslösa eftersom företagen behöver anställa fler för att hinna med att göra alla saker som folk vill köpa. Under sämre tider (lågkonjunktur) kan det bli så att företag måste säga upp folk, vilket gör att fler blir arbetslösa. Många arbetslösa kan vara dåligt för både de som inte har jobb och för hela samhället.  

När ekonomin ändras påverkas också priserna. Inflation betyder att pengarna blir mindre värda och att priserna på saker i allmänhet går upp. Det kan hända om många vill köpa saker. Om det är inflation kan hushållen inte köpa lika mycket för sina pengar. Riksbanken använder räntan för att försöka hålla inflationen i schack.  

Hur samhällsekonomin utvecklas påverkar också hur bra vi har det och hur hög vår levnadsstandard är. Om ekonomin växer brukar det betyda att vi får det bättre och att vår levnadsstandard höjs. I Sverige hjälper välfärdsstaten, som betalas med skatter, till att ge oss trygghet genom olika system som sjukvård, pensioner och arbetslöshetsförsäkring. Men om ekonomin går dåligt, till exempel vid en lågkonjunktur med många arbetslösa, kan det bli svårare för välfärdssystemet.  

5. Hur du och andra kan påverka ekonomin

Det du lägger pengar på kan vara med och påverka ett helt samhälle

Du och andra i samhället är inte bara påverkade av samhällsekonomin, ni är också med och påverkar den.

Du påverkar samhällsekonomin genom hur du jobbar (om du har ett jobb), vad du köper, om du sparar pengar och genom att du betalar skatt (om du tjänar pengar). Människor som startar egna företag skapar jobb och kommer på nya saker, och de är extra viktiga för ekonomin. Genom att välja vad du köper visar du vad du vill ha, och det påverkar vad företagen tillverkar och hur mycket det kostar. I ett land som Sverige där vi får rösta, kan du också påverka hur politikerna bestämmer om ekonomin genom att rösta.  

Olika grupper i samhället har också stor inverkan. Företag, speciellt stora företag och organisationer för företag, kan påverka ekonomin genom att bestämma hur mycket de ska investera, hur mycket de ska tillverka och hur många de ska anställa. Fackförbund hjälper de som jobbar att få bättre löner och arbetsvillkor, och det påverkar hur mycket det kostar för företagen att ha anställda och hur mycket de kan tillverka. Även andra grupper och organisationer kan jobba för att påverka ekonomiska frågor och försöka få politikerna att ta vissa beslut.  

6. Hur samhällsekonomi hänger ihop med demokrati, mänskliga rättigheter och "att vara källkritisk"

Att förstå samhällsekonomi är viktigt för att kunna vara en aktiv medborgare i ett demokratiskt land. Om du vet hur ekonomin fungerar kan du ta smartare beslut och vara med i diskussioner om hur ekonomin ska styras. Genom att rösta och engagera dig i samhällsfrågor kan du påverka de ekonomiska beslut som tas.  

Det finns också en tydlig koppling mellan hur samhällsekonomin är uppbyggd och mänskliga rättigheter. Om det är stor skillnad i hur mycket pengar folk har, kan det vara svårare att se till att alla har samma mänskliga rättigheter och att alla har samma möjligheter. Sveriges välfärdsstat kan ses som ett sätt att se till att alla har vissa ekonomiska rättigheter och att det finns ett skyddsnät om man behöver hjälp, vilket stämmer med tanken om att alla människor är lika värda. Frågan om hur samhällets resurser ska fördelas rättvist (som kallas fördelningspolitik) hänger också ihop med demokratiska värderingar om jämlikhet.  

För att kunna förstå samhällsekonomiska frågor är det viktigt att du lär dig att vara källkritisk. Det betyder att du behöver kunna analysera varför ekonomin ändras och vad som händer då och att du kan se på samhällsfrågor från olika håll. Du behöver också kunna säga vad du tycker och kunna bedöma vad andra tycker i samhällsdebatten genom att använda fakta och värderingar. Du behöver också bli bra på källkritik för att kunna granska information och åsikter om samhällsfrågor från olika ställen. Det handlar om att se om källan är äkta, om den är aktuell, om den är oberoende och om den försöker påverka dig på något sätt. Allt det här hänger ihop med dina betygskriterier, som bland annat säger att du ska kunna granska information med källkritiska argument.

7. Samhällsekonomiska strukturer och aktuella samhällsfrågor

En bild som symboliserar globala samhällsfrågor och ekonomiska kopplingar

Hur samhällsekonomin är uppbyggd och hur den ändras är viktigt för att förstå och prata om aktuella samhällsfrågor i Sverige. Många av de diskussioner och problem som finns i samhället har med ekonomi att göra.

Frågor om jobb och arbetslöshet är viktiga. Konjunktursvängningar och hur ekonomin går i andra länder påverkar direkt hur många som har jobb och hur säker arbetsmarknaden är. Beslut som politikerna tar om utbildning, hur man hjälper folk att få jobb och hur det är att driva företag spelar också stor roll. Att förstå de här sambanden är viktigt för att kunna tycka något om olika förslag för att minska arbetslösheten och skapa en stabil arbetsmarknad.

Inflation och hur priserna ändras är en annan viktig samhällsfråga som har med ekonomi att göra. Hög inflation kan göra att din familjs pengar inte räcker till lika mycket och skapa osäkerhet. Att förstå hur inflation uppstår, vad som påverkar den och vad man kan göra för att stoppa den är viktigt för att kunna följa med i och vara med i diskussioner om ekonomin.

Frågor om välfärd handlar också mycket om samhällsekonomi. Diskussioner om hur mycket pengar som ska gå till socialförsäkringar, sjukvård och skolor och hur välfärdstjänster ska fördelas handlar i grunden om hur samhällets resurser ska användas. Att förstå hur skattesystemet fungerar och hur olika ekonomiska beslut påverkar välfärden är nödvändigt för att kunna tycka något om frågor om jämlikhet och trygghet i samhället.

Globaliseringen och Sveriges roll i världsekonomin är också ett område där kunskap om samhällsekonomi är viktig. Frågor om internationell handel, hur bra Sverige är på att sälja saker till andra länder (konkurrenskraft), hur olika länder är beroende av varandra och hur Sverige påverkas av ekonomiska händelser i andra länder kräver att man förstår hur samhällsekonomin fungerar.

Slutligen är även frågor om att ta hand om vår planet (hållbar utveckling) och att minska klimatförändringarna starkt kopplade till samhällsekonomin. Att förstå vilka ekonomiska metoder och regler som kan användas för att minska utsläppen som skadar klimatet och göra så att vi använder våra resurser på ett mer hållbart sätt är viktigt för att kunna hjälpa till att lösa de här stora problemen.

8. Sammanfattning

Samhällsekonomi är en viktig del av samhällskunskapen för årskurserna 7-9 och är jätteviktigt för att du ska förstå hur Sverige fungerar. Genom att lära dig vad olika ord betyder, hur olika ekonomiska aktörer jobbar tillsammans, varför ekonomin ändras och vad som händer då, och hur du och andra kan påverka, får du en bra grund för att vara med och påverka samhället i framtiden. De skolböcker och material som finns, till exempel från Skolverket och Konsumentverket, är bra hjälpmedel. Att samhällsekonomi hänger ihop med demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter och att kunna vara källkritisk visar hur viktigt ämnet är för att du ska bli en aktiv och informerad medborgare. Genom att förstå hur samhällsekonomin är uppbyggd och vad som påverkar den, kan du bättre förstå och prata om aktuella samhällsfrågor i Sverige.

Varför ekonomin förändras och vad som händer då

Orsak till förändring	Exempel	Vad Som händer (Jobb, priser, hur vi har det)
Konjunktursvängningar	Högkonjunktur, Lågkonjunktur	Högkonjunktur: Många har jobb, priserna kan gå upp, vi har det bra; Lågkonjunktur: Få har jobb, priserna kan gå ner, vi har det sämre
Politiska beslut	Ändringar i skatter, hur staten använder pengar, nya lagar för företag och jobb	Påverkar hur mycket pengar hushållen har, hur mycket det kostar för företag och hur bra de offentliga tjänsterna är
Saker som händer i världen	Finanskriser, Pandemier, Internationell handel, Klimatförändringar	Kan göra att vi säljer och köper mindre från andra länder. Det ändrar priserna på saker. Det påverkar hur mycket företag investerar och hur många som har jobb. Och det påverkar hur vi lever i framtiden

Källor

FN - Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna: https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf

Digitala Lektioner - En introduktion till källkritik | åk 7–9: https://digitalalektioner.se/app/uploads/2023/04/digitala-lektioner-en-introduktion-till-kallkritik-ak-7-9.pdf

Digitala Lektioner - En introduktion till källkritik: https://digitalalektioner.se/lektion/en-introduktion-till-kallkritik/

MUCF - Prata demokrati – anpassad grundskola: https://www.mucf.se/sites/default/files/2024/06/prata_demokrati_anpassad-grundskola_2024_tillganglighetsanpassad.pdf

Natur & Kultur - Läromedel i samhällskunskap för åk 7-9: https://www.nok.se/laromedel/7-9/samhallskunskap/

Friends - Levandegör barnkonventionen åk 7-9: https://friends.se/kunskapsbanken/ovning/levandegor-barnkonventionen-ak-7-9/

Natur & Kultur - Läromedel i samhällskunskap för åk 7-9: https://www.nok.se/laromedel/7-9/samhallskunskap/

Tukan Läromedel - Fundament Samhällskunskap 7-9: https://tukanlaromedel.se/books/fundament-samhallskunskap-7-9/

Lund University Publications - Den dubbla vanmaktens logik: https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/3374520/1504325.pdf

Konsumentverket - Lärarinstruktion - Årskurs 7-9: Privatekonomi - Privatekonomi och samhällsekonomi: https://lektionsbankenprod.blob.core.windows.net/lb-container/Lesson_42/lektionsbanken-ak7-9-p-s-ekonomi-larare.pdf

Ekonomifakta - Det samhällsekonomiska kretsloppet: https://www.ekonomifakta.se/skola/det-samhallsekonomiska-kretsloppet_1211342.html

Exploroskop - Hushållets ekonomi: https://samhallskunskap.exploro.se/course/a6u1

Arena Idé - Expansiv ekonomisk politik: https://www.arenaide.se/wp-content/uploads/sites/2/2013/03/Arenas-ekonomiska-rad-rapport-5-Erik-Hegelund-Expansiv-ekonomisk-politik1.pdf

Konsumentverket - Om Konsumentverkets skolmaterial: https://www.konsumentverket.se/skola/om-konsumentverkets-skolmaterial/

Naturvårdsverket - Välfärd i ett hållbart samhälle: https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/6500/978-91-620-6524-9.pdf

Fondbolagens förening - Privatekonomi i skolan är en framtidsinvestering: https://www.fondbolagen.se/aktuellt/nyheter/privatekonomi-i-skolan-ar-en-framtidsinvestering/

Ekonomifakta - Välfärdsmått: https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/nationalekonomisk-teori/makroekonomi/valfardsmatt_1211883.html

MUCF - Ungas ekonomiska utsatthet: https://www.mucf.se/sites/default/files/2022/03/UngasEkonomiskaUtsatthet_webb.pdf

Ekonomifakta - Frågor och svar om ekonomi: https://www.ekonomifakta.se/fragor-och-svar/ekonomi/

Handelsbanken - Vad är lågkonjunktur?: https://www.handelsbanken.se/sv/ekonomi-i-livet/privatekonomi/vardagshjalp/vardagsekonomi/vad-ar-lagkonjunktur

Kunskapsmedia - Ekonomins grunder - Den ekonomiska politiken: https://kunskapsmediagroup.se/k_store_view/ekonomins-grunder-den-ekonomiska-politiken.html

Ekonomifakta - Välfärdsmått: https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/nationalekonomisk-teori/makroekonomi/valfardsmatt_1211883.html

Fondbolagens förening - Privatekonomi i skolan är en framtidsinvestering: https://www.fondbolagen.se/aktuellt/nyheter/privatekonomi-i-skolan-ar-en-framtidsinvestering/

Handelsbanken - Konsekvenser av inflation: https://www.handelsbanken.se/sv/ekonomi-i-livet/privatekonomi/vardagshjalp/vardagsekonomi/konsekvenser-av-inflation

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.