Om matriser i grundskolan

I samband med alla kunskapskraven i Lgr11 utvecklades ett system med matriser i främst SO-ämnena, där det blev omöjligt att kontrollera vilka kunskapskrav som uppfyllts annars.

Matriser med kunskapskrav hade ett flertal nackdelar där de främsta var:

• alla kunskapskrav verkade vara lika mycket värda eftersom de tog lika stor plats i matrisen
• oerfarna lärare anpassade inte texten i matriserna, som ursprungligen kom från läroplanen, till en mer elevnära text och eleverna liksom deras föräldrar hade svårt att förstå vad eleverna egentligen skulle kunna
• fokus hamnade på kunskapskraven istället för det centrala innehållet. I debatten dök det upp flera skräckexempel där lärare klarade av alla kunskapskrav i sjuan så eleverna inte behövde bedömas mer i åttan och nian eftersom de redan blivit godkända på alla kunskapskrav.
• om en elev uppnådde A-nivå på alla kunskapskrav utom ett som låg på E-nivå kunde eleven bara tilldelas ett D i betyg. Något eleverna ansåg var orättvist.
• Vissa kunskapskrav, som att eleverna ska ha kunskap om Sveriges minoriteter, testades bara en gång under högstadietiden och kunde därför styra slutbetyget på våren i nian trots att undervisningen om minoriteterna kunde ha skett på höstterminen i sjuan.

För att komma runt problemet med matrishysterin tog Skolverket bort en hel del kunskapskrav inför Lgr22, och döpte dessutom om kunskapskrav till betygskriterier. Dessutom infördes regeln att ett högre betyg kan uppnås även om ett av betygskriterierna inte är uppfyllt på samma höga nivå som de övriga. Fortfarande måste alla betygskriterier vara uppfyllda på minst E-nivå för godkänt betyg.

Uppgiftsmatriser

Uppgiftsmatriser kallas även uppgiftsspecifika bedömningsmatriser. Skolverket skriver i sina allmänna råd om betyg och bedömning (sida: 20 - https://www.skolverket.se/getFile?file=10020)

Uppgiftsspecifika bedömningsmatriser syftar på matriser där läraren har utvecklat och förmedlar bedömningsaspekter som är specifika för en viss uppgift och där syftet är att stödja elevens förståelse av kvalitet i uppgiftens genomföra.

Att beygsmatriser baserade på kunskapskrav eller betygskriterier försvinner innebär alltså inte att matriser försvinner helt från skolan. Matriser är ett bra sätt att visa på progression för eleverna. Men lärarna måste tänka om vid lektionsplaneringen vad det gäller utformningen av uppgiftsmatriserna.

Exemplet Koreakriget

Anta att en lärare i nian tänker ta upp Koreakriget i historieundervisningen i nian. Varför ska han/hon göra det? Vad står det i det centrala innehållet? Vad anger förmågorna? Hur ska arbetet bedömas enligt betygskriterierna? Vi kan ta det steg för steg på det här viset och börja med det centrala innehållet.

CI

Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut.

Koreakriget är uppenbarligen ett bra exempel att ta upp med eleverna eftersom konflikten mellan FN och USA på ena sidan, och Sovjetunionen och Kina på den andra, exemplifieras på ett bra sätt genom undervisning om det kriget.

Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.

Här går det att föra in hur Japan erövrade Korea före första världskriget och att det är Japans förlust i andra världskriget, som gjorde att Korea blev utan officiell ledning, som orsakade USA:s och Sovjetunionens intresse för landet. Samt att den konflikten fortfarande inte fått någon lösning.

Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

Här finns alla möjligheter att visa propagandafilmer och tidningsartiklar från den tiden och låta eleverna analysera dem.

Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden

Enklast är att peka på TV-serien M*A*S*H som gått i svensk television i många år. Om ett fältsjukhus under Koreakriget.

FÖRMÅGORNA

kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser

Här passar Koreakriget i stora drag in, liksom Eisenhower för USA, Stalin för Sovjetunionen och Mao för Kina.

ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa

Här passar det bra att tex visa filmklipp från dokumentärer som kan jämföras med filmklipp från TV-serien M*A*S*H, eller ge eleverna bilder från kriget de får tolka själva. Samma bilder kan ges både före och efter för att se progression på lärandet.

hur historia kan brukas i olika sammanhang

Visa hur Koreakriget syns i filmer, som M*A*S*H, eller hur Kina hävdar att Korea ingår i Kinas intressesfär eftersom Koreahalvön en gång tillhört Kina. Jämför gärna med Rysslands syn på Ukraina.

BETYGSKRITERIERNA I EN MATRIS

(Matrisen kan också baseras på Skolverkets generella bedömningar, se exempel: Generell mall för betygskriterier enligt Lgr22 i historia )

Nu när du vet vad du ska koncentrera utbildningen på är det enklare att bygga upp en matris baserad på: CI, förmågor och betygskriterier där texterna skrivs så att eleverna förstår dem. Uppdelningen i olika betygskriterier är Grundskolebokens. Skolverket har inte gjort någon uppdelning.

Du behöver inte skriva i en matris med rutor. Det går lika bra att ange vad som krävs för varje steg som om det hade skrivits in i en matris. Se exemplet här nedanför.

BK1 Eleven visar [...] kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp.

Du ska kunna vad som hände under Koreakriget. Bakgrunden i andra världskriget, uppdelningen av landet i en kommunistisk nordlig del och en kapitalistisk sydlig och hur den norra försökte erövra den södra, som klarade sig med hjälp av trupper från FN och USA. Du ska dessutom förklara varför det fortfarande bara är vapenstillestånd mellan Nord- och Sydkorea.

E = Du kan beskriva kriget i stora drag. varför det började, vad som hände och hur det slutade

C = E+ Du beskriver hur FN, USA, Kina och Sovjetunionen drogs med i kriget

A = E+C+ Du beskriver varför konflikten mellan supermakter inte slutat i fred, utan att det fortfarande råder krigstillstånd i Korea.

BK2 Eleven för [...] resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid.

Du ska veta vilka de olika ledarna var och du ska känna till Trumandoktrinen som var orsak till USA:s agerande. Du ska kunna förklara varför Nordkorea blivit fattigt medan Sydkorea blivit rikt, som en konsekvens av kriget och av olika politiska system. Dessutom ska du förklara hur Stalins död och Eisenhowers vinst i presidentvalet orsakade slutet på kriget.

E = Du har med ledarna för de olika länderna i uppgiften liksom skillnaden mellan kommunism och kapitalism

C = E+ Du får med Trumandoktrinen och Stalins roll i kriget liksom hur FN kunde bli en del av kriget trots att både Kina och Sovjetunionen hade platser i FN:s säkerhetsråd.

A = E+C+ Du får med varför händelser utanför Koreakriget, som Eisenhowers vinst i valet i USA och Stalins död, påverkade utgången av kriget, och inte FN:s insats.

BK3 Eleven för [...] resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer.

I ditt svar ska både Japans och Kinas roll ingå. Japan som tidigare kolonialmakt och Kina som både haft Korea som del av landet tidigare och som dessutom gav stöd och hjälp till ett kommunistiskt grannland. Du ska också kunna förklara hur Koreakriget var orsak till Japans ekonomiska uppsving efter andra världskriget.

E = Att Japan haft Korea som koloni långt före andra världskriget, liksom att Korea togs ifrån Japan med våld av trupper från USA och Sovjetunionen samtidigt vid krigsslutet finns med.

C = E+ Du förklarar hur USA drogs in i kriget och hur det faktum att Japan blev bas för de amerikanska styrkorna ledde till att Japan byggdes upp extremt snabbt ekonomiskt efter andra världskriget

A = E+C+ Du förklarar varför det blir konflikter när det blir tomt på ledare i ett land, som det blev i Korea efter att Japan besegrats.

BK4 Eleven ställer frågor till historiska källor och för [...] resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet.

I ditt arbete ska du få analysera bilder och filmsnuttar. Utifrån dina kunskaper om Koreakriget ska du kunna förklara vilka tendenser du kan se i bilderna och filmerna, för eller emot FN och USA.

E = Du kan koppla källor till händelser och förklara vad de visar.

C = E+ Du kan dessutom förklara hur de använts i olika syften för de olika parterna i kriget.

A = E+C+ Dessutom kan du förklara varför det finns så lite historiskt källmaterial om Koreakriget men så mycket om till exempel Vietnamkriget.

BK5 Eleven för [...] resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften

Du ska slutligen få se ett avsnitt av M*A*S*H och efteråt förklara vad i avsnittet som verkar vara historiskt korrekt och vad som verkar finnas med för att visa amerikanernas roll i kriget.

E = Du kan koppla scener ur M*A*S*H till historiska händelser under kriget

C = E+ Du kan förklara hur dessa scener passar in, rent historiskt, i Koreakrigets händelseförlopp

A = E+C+ Du kan förklara varför M*A*S*H egentligen inte beskriver Koreakriget, utan Vietnamkriget,