Litteraturhistoria

Litteraturhistoria ... varför ska eleverna lära sig om det?

Frågan kan vara befogad. Vad har eleverna för nytta av vad som skrevs för hundra, femhundra, kanske mer än tusen år sedan?

Tittar du i LGR11 finns det inget direkt stöd för att eleverna ska lära sig litteraturhistoria. De texter som ligger närmast är:

Förmågorna

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

CI 1-3

• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen.

CI 4-6

• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.

CI 7-9

• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.
• Språkbruk genom tiderna.

KK år 6

• (E) Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• (E) Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

KK år 9

• (E) Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• (E) Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
• (E) Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
• (E) Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Det är lätt att se att ordet Litteraturhistoria inte nämns en enda gång, så varför undervisa om det? Jo, eftersom eleverna oftast inte bara går i grundskolan. Lyfter vi blicken och tittar mot gymnasiet blir kraven kring kunskaper om litteraturhistoria mer och mer renodlade ju mer svenska de läser.

SV 1

• (CI) Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
• (betyg E) Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv.

SV 2

• (CI) Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker.
• (betyg E) Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

SV 3

• (CI) Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
• (betyg E) Eleven kan göra en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom belägg från texterna.

SV Litteratur

• (CI) Centrala skönlitterära verk författade av såväl kvinnor som män och tongivande författare från olika epoker, från olika kulturer och från olika delar av världen.
• (CI) Sambandet mellan skönlitteraturen och andra konstarter, dvs. hur författare och verk har påverkats av sitt samhälle, sin kultur och av rådande estetiska ideal samt hur författare och verk har påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen. Den konstnärliga friheten i relation till etik, upphovsrätt och censur.
• (CI) Fördjupad tolkning av skönlitterära verk med utgångspunkt i ett perspektiv som eleverna väljer, till exempel postkolonialt, feministiskt eller komparativt perspektiv.
• (betyg E) Eleven kan översiktligt redogöra för några viktiga litterära epoker och hur några representativa författare och verk från olika delar av världen kan knytas till dem. Dessutom ger eleven exempel på och resonerar översiktligt om epoktypiska stildrag i litteraturen.

Litteraturhistoria läser vi alltså inte för att det är ett krav i grundskolan, utan för att det är ett praktiskt skelett att hänga upp olika viktiga böcker och författare ur historien på. Dessutom är det ett både enkelt och bra sätt att förbereda eleverna på framtida studier i gymnasiet, när kunskaper i litteraturhistoria blir en del av det centrala innehållet

Uppdelning

Litteraturhistorien är uppdelad i sju större epoker och fyra mindre, för att göra det enkelt att förstå utvecklingen av litteraturen. Varje del bygger på den föregående. Ibland har de likadana namn som i den vanliga historieundervisningen. Det kan vara lite förrädiskt eftersom det inte alltid är så att tidsperioderna är samma i både den vanliga historien och i litteraturhistorien. Oftast går dessutom epokerna in i varandra. Det finns ingen skarp gräns mellan dem.

De olika epokerna är:

(Forntiden ca 3000 f.vt. till 500 f.vt.)

Texter och bildspråk i forntiden är grunden för texter som senare skrivs under antiken. Till forntiden hör texter som Gilgamesh eposet och berättelserna i Bibelns gamla testamente.

Antiken ca 500 f.vt. - 500 e.vt.

Hit räknas de texter som skrevs i Grekland och Rom i samband med att den västerländska kulturen tog form. Därför har de texterna också varit en del av Europas kulturhistoria i 2500 år. Bland de mer kända texterna är Iliaden och Odysseus irrfärder av Homeros samt Vergilius hjältesagor i Rom.

Medeltiden 500 - 1500-talet

Under medeltiden var kristendomen som starkast i Europa, och det syns på det som skrevs. Mycket av texterna är sagor, legender, ballader och sånger. Bland de mer kända texterna finns legenden om Beowulf, Dantes Den gudomliga komedin"" samt Boccaccios Decamerone, med de första novellerna i historien.

Renässansen 1400-1500-talet

Under renässansen återupptäcktes de antika texterna. Istället för Gud och kyrkan sätts istället människor i centrum för berättandet. En av renässansens mest kända författare var William Shakespeare i England som skrev pjäser som fortfarande spelas. Även spanjoren Miguel de Cervantes med boken Don Quixote är en viktig renässansförfattare.

(Barocken 1600-talet)

En litterär epok som ofta bakas in i renässansen. Stilen är mer majestätisk. Delas Renässansen upp i barocken också, är det här Miguel de Cervantes räknas in. En annan känd barockförfattare är John Milton med boken "Ett förlorat paradis.

(Klassicismen 1600 - 17000-talet)

Klassicismen försöker efterlikna det sätt som greker och romare skrev under antiken. Bland mer kända verk hittas Tartuffe av Molière. Klassicismen är viktigare inom arkitektur,design osv. än inom litteraturen.

Upplysningen 1700-talet

Genom upplysningen slog sig människorna fria från kyrkans föreställningar. Vetenskap och kunskap blir viktigare än bibelns berättelser. Förnuftet och människans inre kraft blir det viktigaste. Bland kända böcker av upplysningens författare finns Daniel Defoes Robinson Crusoe och Voltaires Candide. Bland svenska upplysningsförfattare hittas: Anna Maria Lenngren, Hedvig Charlotta Nordenflycht och Carl Michael Bellman

Romantiken 1700 - 1800-talet

Romantiken uppstod som en motkraft till upplysningen. Istället för det vetenskapliga skriver romantikens författare om känslor och upplevelser. Både inuti och utanför människan. Under romantiken skrevs särskilt mycket poesi som blivit känd för kommande generationer. Bland mer kända böcker finns den tyske Wolfgang von Goethes Den unge Werthers lidanden, den engelske Mary Shelleys Frankenstein och den franske Victor Hugos Ringaren i Notre Dame.

Realismen 1800-talet

Som motkraft till romantikens känslor kom realismens tydliga beskrivning av världen. Vardagens människor skulle beskrivas. vardagliga händelser blev viktiga.Ofta fanns det politiska baktanlar med texterna som många gånger skildrade fattiga människors eländiga liv. Bland mer kända verk finns den engelske Charles Dickens Oliver Twist. Men där hittar vi också den ryska litteraturens giganter som: Leo Tolstoj, Fjodor Dostojevskij och Anton Tjechov.

(Naturalismen 1800-talet)

En vidareutveckling av realismen, men med strängare krav på att texten är verklighetstrogen. Ofta diskuteras om människor påverkas av arv eller av miljö. En känd författare inom Naturalismen är fransmannen Emile Zola.

Modernismen 1900-talets början - framåt

Modernismen är en motreaktion på Realismen. Istället för tydliga beskrivningar ges texterna undermeningar och andra betydelser. Författarna experimenterar både med innehållet och sättet det skrivs på. Isbergstekniken, att antyda istället för att beskriva, blir ett kännetecken, liksom show, don't tell, att beskriva genom karaktärernas handlingar istället för med ord. Kända modernistiska författare är den amerikanske Hemingway med sina noveller och boken Den gamle och havet, den tjeckiske Franz Kafkas Förvandlingen där huvudpersonen vaknar en dag som en kackerlacka och den franska Simone de Beauvoirs bok Det andra könet som blivit som en bibel för feminismen.

(Postmodernismen 1945 - framåt)

Vidareutveckling av modernismen. Ibland avslutar forskarna modernismen vid andra världskrigets slut och allt därefter råder post (= efter) modernism. Postmodernisterna påpekar att det inte finns några absoluta sanningar, inget svart eller vitt. Allt kan vara något annat om man byter perspektiv. Bland mer kända författare finns den amerikanska Flannery O'Connor som är känd för sina noveller - t,ex,¨¨. En bra karl är svårt att finna och den ryske Vladimir Nabokovs Lolita. I Sverige har Stig Larsson setts som en bra representant för de postmodernistiska författarna med romanen Autisterna.

Filmer

"Hej litteraturen" är en filmserie från UR som tar upp de olika större epokerna av litteraturhistorien på ett lättsamt sätt.

https://urskola.se/Produkter/158018-Hej-litteraturen/Visa-alla