Leveranskedjor och värdekedjor

Containerfartyg är fortfarande vanligaste fraktsättet för stora transporter¨¨

Leveranskedja och värdekedja är två centrala begrepp när främst ekonomer talar om globaliseringen. De är rätt lika och blandas ofta ihop, men de har olika fokus och funktioner. Här följer en beskrivning av båda begreppen samt exempel på globala och lokala värdekedjor.

Leveranskedja

Hästtransport, 1800-talet

En leveranskedja beskriver själva transporten av en vara, från det att råvarorna för tillverkningen tas fram, tills att den färdiga produkten levereras till kund.

Målet för ett företag är att transporten är så effektiv men samtidigt så billig som möjligt.

En leveranskedja omfattar:

Inköp: Råmaterial för tillverkning köps in och levereras till en fabrik

Tillverkning: Varorna produceras, tillverkas, inne i en fabrik.

Lagerhantering: De varor som inte säljs direkt hamnar i ett lager.

Orderhantering: Kunder som beställer varor hanteras på ett kontor. Kontoret behöver inte finnas på samma plats eller ens i samma land som fabriken.

Leverans: Transport av varor till kunder. Endera direkt från fabriken, eller från något lager.

Observera att det enda som är intressant för företag är att kostnaderna för själva transporten av råvaror och färdiga varor blir så billig som möjligt utan att det blir så billigt att det skapar problem. Det är till exempel vanligtvis billigare att frakta en mindre mängd varor med häst och vagn än med flyg, men ändå är häst och vagn sällan ett alternativ för moderna företag.

Numera sker mer och mer frakt med hjälp av fraktflyg

Värdekedja

I en värdekedja är det däremot viktigt att en vara ökar i värde för varje steg i produktionen och till och med bortom leveransen till kunderna.

En värdekedjan omfattar:

Inkommande logistik: Mottagning och lagring av råmaterial till fabriken

Tillverkning/förädling: Råvaror omvandlas till färdiga produkter så billigt som möjligt

Utgående logistik: Leverans, eller distribution, av färdiga produkter till kunder. Helst ska kunderna inte ha något lager utan fabrikerna ska tillverka varor i samma takt som de säljs till kunder. Detta kallas "Lagret på väg" eftersom det i praktiken innebär att lagret finns i lastbilar, fraktfartyg eller på järnvägar mellan fabrikerna och kunderna. Det blir billigast för alla, men det gör systemet väldigt känsligt om någonting stoppar upp transporterna.

Marknadsföring och försäljning: Genom att göra reklam på olika vis i: TV, sociala medier, tidningar, radio osv. går det att styra hur mycket som säljs av en vara, men priset för reklamen får inte överstiga vinsten.

Kundservice: Kunder köper vanligtvis hellre varor från ett företag med bra kundservice. Kundservice kallas ibland eftermarknadssupport. Där ingår garantireparationer, om en vara går sönder inom den tidsperiod som garantin gäller, men även till exempel teknisk hjälp, om du köpt en ny dator och betalat extra för "teknisk support#. En tjänst där du kan ringa någon och ställa frågor, gratis. Många företag erbjuder dessutom extra försäkringar utöver supporten.

Är det svårt att hålla ordning på vad som utmärker en värdekedja kan du koncentrera dig på de här tre stegen: tillverkning–marknadsföring–distribution. Varje steg ska skapa ett mervärde, det vill säga: skapa mer pengar än det kostar.

Globala värdekedjor

Moderna fabriker har robotar istället för arbetare, men robotar är dyra och då lönar det sig bara att tillverka dyra saker.

En global värdekedja kopplar ihop flera länder och regioner där olika delar av produktionen och distributionen sker.

Ett exempel är tillverkningen av en smartphone, där råmaterial kan utvinnas i Afrika, komponenter tillverkas i Asien, programvaran utvecklas i Europa och slutmontering ske i Indien, innan produkten slutligen levereras och distribueras globalt över hela världen.

Denna kedja skapar värde genom att utnyttja specialisering och kostnadsfördelar i olika delar av världen. Om ett land till exempel antar lagar som skyddar arbetarna eller kräver ökade minimilöner kan detta göra produktionen dyrare. Då ser sig företagen om efter andra länder med sämre lagar för arbetarna och där lönerna kan hållas lägre, och så flyttas fabrikerna till de länderna istället.

Ett företags främsta uppgift är att skapa så mycket pengar som möjligt för de som köpt andelar i företaget, aktieägarna.

Lokala värdekedjor

En lokal värdekedja är begränsad till en specifik region eller ett land. Ett exempel är produktionen av hantverksost i Sverige.

Vanlig standardost tillverkas i mejerier som mest kan jämföras med stora fabriker där mjölk från gårdar inom tiotals mil runt mejeriet blandas för att göra ostar av förutbestämda sorter, som: herrgårdsost, prästost eller svecia. Vid tillverkning av hanverksost kommer mjölken istället från lokala gårdar, osten tillverkas i ett lokalt mejeri, och produkten säljs på lokala marknader.

Denna lokala värdekedja skapar värde genom att betona att det är viktigt med småskalighet och att produkten skapas i närheten av köparna, det vill säga att leveranskedjan är så kort som möjligt. Många kunder tycker det är viktigt för miljön att de produkter som köps är närproducerade och inte fraktats runt halva Sverige, eller halva jorden, innan de hamnar i butik. Därför är de också villiga att betala lite extra för lokalt producerade varor.

Ett annat argument är att tillverkningen av hantverksost skapar lyxvaror istället för vanlig ost som görs i en fabrik, eftersom processen är mer hantverksmässig och noggrant genomförd. Även det ökat värdet eftersom kunder betalar mer för produkter de vet har fått ett personligt omhändertagande jämfört med de som massproducerats i en fabrik.

På det viset går det att sälja hantverksosten dyrt eftersom köparen vill ha en annan kvalitet och smak än den standardosten har. Samtidigt måste det finnas standardost från de stora mejerierna till de som hellre vill ha mycket ost till ett lågt pris.