Åtgärder

Lärarhandledning - Sveriges landskap

Från Skolbok

Det här materialet är inte komplett utan det är tänkt att eleverna ska kunna jobba vidare både med kartorna och med texterna. Speciellt kartorna har i praktiken bara gränserna och de större städerna utritade. Det saknas orter, namn på vattendrag och sjöar, namn på berg, namn på turistattraktioner osv. De är dock så pass detaljerade att eleverna borde kunna hitta var på kartan de skall lägga ut olika saker. En kartbok eller Google Maps på sidan om är ändå ett krav för att det skall gå smärtfritt

Vad kan du göra med materialet?

  • Skriv ut alla 25 landskapskartorna i A4 format och klistra upp dem på A3 papper med bred vit marginal runtom. Låt sedan eleverna skriva till det som saknas på marginalerna runtomkring och dra streck in på kartorna.
  • Ge eleverna tuschpennor och låt dem skriva direkt på kartorna
  • Dela ut kartorna digitalt och låt eleverna skriva direkt på kartorna i ett bildbehandlingsprogram

Kartorna på sidorna är på 100 dpi och ser skarpa ut på en dataskärm, men blir grumliga vid utskrift. Skall du skriva ut kartorna på papper är det bättre att använda de större kartorna på 300 dpi upplösning, men det tar en stund att ta hem alla 25 kartorna i den upplösningen. Länk: https://1drv.ms/f/s!Au7m-Z89DGmYi_JJrHF68dJWRkyYEA


  • Låt eleverna bygga på texterna i Wikin. Det finns säkert information i just ditt landskap som inte finns med här.
  • Låt eleverna skriva sin egen påhittade reseberättelse inom landskapet utifrån det de ser på kartan och den information de hittar om landskapet.
  • Låt eleverna undersöka hur landskapet påverkats av istiden och hur det förändrats över tid.


LGR11

Vad säger LGR 11 om utbildningen i Sveriges landskap?

Förmågorna

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen


Centralt innehåll år 6

  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
  • Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.



Materialet går även att använda till år 7-9 men baserat på andra krav i det centrala innehållet:

Centralt innehåll år 9

  • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
  • Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.


Det finns en fördel med att låta högstadieeleverna använda sig av Sverige och det är att de känner sig trygga med landet, det blir en repetition av tidigare kunskaper och det är lätt att hitta information på svenska om de problem det centrala innehållet belyser.


När det gäller sårbara platser finns det tre som sticker ut.

Den första är Östersjön. Havet har övergötts och det har lett till både giftalgsblomning och döda bottnar. På det kommer att fet fisk som strömming och lax tagit upp så mycket miljögifter att de inte bör ätas i någon större utsträckning, och ett varmare hav med lägre salthalt när nederbörden ökar som stressar fisken. Som spiken i kistan finns intrusiva arter och risken för oljespill. Östersjön är i ett kritiskt skede och behöver hjälp av alla länder med kust mot havet. Eleverna kan ges landskapskartor med kust mot Östersjön och diskutera i grupper vad man skulle kunna göra i just det landskapet för att minska pressen på Östersjön. Se mer i kapitlet om Östersjön - ett hav i kris

Den andra regionen är Skånes sydkust. Skåne har ingen landhöjning längre och i takt med att havsnivån stiger när haven blir varmare drabbas kusterna av svår erosion. Det drabbar främst kust med sandstränder och oturligt nog består just Skånes kuster till stor del av just sandstränder. Redan nu är läget kritiskt för kommunerna runt Ystad och Kristianstad. Använd kartan över Skåne, ev. Halland och Blekinge.

Den tredje regionen är fjällvärlden. Temperaturen går uppåt och djur som är beroende av snö på vintern drabbas. Hårdast utsatt är fjällräven men andra fjällevande djur kommer att dö ut. Den riktiga smällen kommer när inte heller renar klarar sig, även om det är rätt långt in i framtiden. Vad händer då med samernas traditionella sätt att leva? Värmen smälter glaciärerna och tar bort "bufferten" som ger vatten i älvarna sommartid, efter den ordinarie snösmältningen. Det som riskerar att hända om vintrarna blir snöfattiga är att vattenmagasinen inte fylls på till kraftverken och det blir en konflikt mellan elbolagen som behöver vattnet till kraftverken och lantbrukare och industrin som behöver vattnet till odling och tillverkning. Använd kartorna över Lappland, Jämtland och Härjedalen.


När det gäller intressekonflikter finns den främst där turism möter yrkesfolk och skall dela på samma resurser. Det sker på många platser i Sverige men jag kan peka ut tre.

Den första är återigen Fjällvärlden. Dit kommer mängder med turister för att uppleva naturen. Problemet är att den stora mängd turisterna i en så känslig natur förstör just den orörda naturen de kommer för att besöka. Dessutom finns det en konflikt mellan samerna, som behöver mark för renskötseln, och de som vill bygga ut skidanläggningar och vandringsleder som lockar ändå mer turister. Använd kartorna över Lappland och Härjedalen, ev. Jämtland.

Den andra är Västkusten. Energibolagen vill gärna bygga upp vindkraftsparker men det sker helst på grunt vatten. Det sammanfaller med de fiskebankar där fiskarna fortfarande kan få upp någorlunda stora fångster. Placerar man vindkraftverken strandnära hamnar de i konflikt med bad- och båtturismen. För att inte tala om fisk- och musselodlingarna. Använd kartorna över Bohuslän och Halland.

Den tredje är Gotland. Ön lider av svår vattenbrist varje sommar. Det finns bara en viss mängd grundvatten och vanligtvis tvingas man ta till ytvattentäkter som vatten från Tingstädeträsk i slutet av sommaren. Men när klimatet blir varmare kommer Gotland att få allt mindre nederbörd samtidigt som allt fler turister kommer att söka sig ut till ön. Vem skall ha rätt till vattnet? Turisterna? De bofasta eller lantbrukarna? Använd kartan över Gotland.



Åter till registret för Sveriges landskap och län