Kusterosion

Det finns en enorm kraft i vågor när de träffar land

När havet och vinden möter land uppstår ett flertal olika processer som långsamt, långsamt bryter ner stränderna och flyttar det grus, sand och slam som bildas till nya platser. Men hur går det egentligen till? Och hur skyddar vi oss om vi vill behålla våra sandstränder?

Vad händer när havet möter kusten?

Fil:Lost Coast.jpg Fil:Llandudno Beach, Cape Town, Western Cape Province (6252674535).jpg

Ibland försvinner stränderna, ibland byggs de på

Vatten i ständig rörelse besitter en enorm kraft som bokstavligen ritar om kartan där hydrosfären (haven) oavbrutet hamrar mot och förändrar litosfären (berg och jord). Hur går det till? Energin i solens strålar skapar vindar och strömmar som sätter havens yta i rörelse. När sedan vågorna träffar land handlar allt i stort sett om att transportera material. Slutresultatet beror på om vågorna tar mer än de ger. Vid en erosionskust är havets krafter så starka att stränderna gradvis äts upp och försvinner i djupet. Motsatsen finner vi vid en ackumulationskust, där strändernas yta ökar genom att vågorna kastar upp grus, sand och sediment, och därmed bygger upp nya stränder.

Vad är ett "strandhak" och en "strandgrotta"?

Fil:Wave-cut notch in the eastern side of Bat's Head - geograph.org.uk - 299732.jpg Fil:Kungsgrottan, Skuleberget.jpg

Strandhak och Skulegrottan (Kungsgrottan) i Skuleberget, Höga kusten. Ursprungligen en strandgrotta

Det finns kuster som består av sten, istället för sand. När vågorna träffar en klippkust är det inte vågornas vatten som slipar kusten utan de stenar, grus och sand som vågorna för med sig och slänger mot stranden med vågorna. Får vågorna nog lång tid på sig nöter de sig in i bergväggen tills det uppstår en tydlig hylla med en fördjupning under. Ett så kallat "strandhak". Med tiden kan vågorna gräva sig allt djupare in tills en "strandgrotta" bildas. Om havsnivån sjunker blir strandhaket eller strandgrottan kvar som en skyddad fördjupning som människor gärna satt sig under eller i när de slagit läger. Nära havet och samtidigt skyddad från regn.

Vad är en "rauk"?

Fil:Sweden 2018-08-05 (44113488995).jpg Fil:TH Phang Nga - James Bond Island.jpg

Rauk i Sverige och liknande formation i Thailand. Bägge har kalkstenskust

Vissa kuster består av mjuka bergarter, som kalksten. När vågorna slagit mot kusten tillsammans med grus och sten nog länge så nöts kusten ner. De mjukare delarna av berget försvinner ut i havet, men sedan finns det hårdare kärnor som är mer beständiga. Ibland ser de ut som grova pelare, ibland bildar de bågar och ibland bildar de former som det krävs litet fantasi för att se vad de föreställer. Dessa kallas "raukar" på Gotland. I andra länder med kalkstenskust har de andra namn. När de ligger kvar vid kusten förstörs de av vågorna, men i Sverige stiger landet efter senaste istiden vilket skyddar raukarna från vågorna när de kommit nog långt upp på land.

Hur skyddar vi stränderna från att försvinna?

Fil:Dolosse-wall.jpg

Vågbrytare av betong

Handel, transporter, fiske eller bara skönheten i havet har i alla tider drivit oss människor att bosätta oss längs stränderna. Det har också skapat en evig strid med havet för att skydda våra hem och våra byggnader från havet. Förr var det vanligaste att helt enkelt flytta byar när de förstördes av stormar, eller bygga upp dem på nytt. Numera tar vi istället hjälp av modern teknik.

En vanlig lösning är kraftiga murar av betong eller sten som byggs längs kusten för att ge direkt skydd åt landet bakom, så kallade strandskoningsvallar. Ofta har det en bieffekt att stranden precis framför muren försvinner i en ännu snabbare takt.

Fil:Bournemouth, Poole Bay in Christmas sunshine - geograph.org.uk - 1632580.jpg

Ofta byggs vågbrytare i långa rader, när deras syfte är att bevara sandstränder

Ofta blåser det inte rakt mot kusten, utan längs med den. Det gör att vindarna flyttar sanden längs kusten. Ett sätt att skydda sandstränderna är att bygga vågbrytare. Smala pirar som sträcker sig rakt ut i vattnet för att hejda sanden från att sköljas bort längs kusten. Detta skapar breda, fina stränder på den sida som stoppar upp sanden.

Det går också att helt enkelt hämta ny sand från andra platser och fyll på stränderna, så kallad strandfodring'. Det är en effektiv men tillfällig lösning eftersom ny sans ständigt måste fyllas på när havet tar tillbaka sanden.

Det stora problemet med ingreppen är att kusten är en helhet. Skyddas en strand med en vågbrytare kan det leda till att erosionen istället ökar på en annan plats en bit bort. Detta innebär i förlängningen att den här formen av lösningar kräver omfattande planering för att inte problemen bara ska flyttas runt.

Hur påverkar klimatförändringarna vågorna?

Fil:Happisburgh coastal erosion.jpg

I dag är stränderna bland de absolut mest sårbara områdena, på grund av klimatförändringarna och en uppvärmd atmosfär som orsakar både starkare stormar och höjd havsnivå.

För en hållbar utveckling måste vi förändra vår syn på strandskydd. Vi måste låta bli att bygga viktig infrastruktur där det är stor risk för skred och ras längs kusterna. Dessutom måste vi lära oss att samarbeta med de naturliga systemen snarare än att bekämpa dem. Ett sätt är att bevara mangroveskogarna i länder med tropiskt klimat, eftersom de skyddar mot stormarnas vågor mot kusterna. Ett annat är ett starkt strandskydd där det är förbjudet att bygga hus och annan infrastruktur nära kusten om inte de som bygger planerar för framtida stormar och höjd havsnivå redan vid byggnationen.

Fil:Mangrove Ko Phi Phi Don 2.jpg

Mangroveskogarna huggs ner för att göra plats för räkodlingar, samtidigt som skogarna är bästa skyddet mot erosionen

Källor

World Geography, McDougal Littell 2017 ISBN: 0-618-68998-2

Discovering Physical Geography, Alan F Arbogast ISBN: 978-1-118-52678-1

Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons.