Klimatkrisen på Levanten

Mellanöstern - där krig och klimatkris möts. Minfält på Golanhöjderna, som borde vara ett turistparadis på Levanten

Levanten är ett utsatt område på jorden som kommer att drabbas extra hårt av klimatkrisen i framtiden. Tidigare krig och pågående krig har förstört infrastrukturen på många platser och gjort stora områden till laglöst land. När samma områden drabbas av klimatkrisens effekter kommer det att sluta i katastrof i form av svält, sjukdomar och flyktingströmmar av migranter som försöker ta sig till andra platser. Främst till Europa. Bara för att få en chans att överleva.

Innehåll

1 Varför blir klimatkrisen så svår på Levanten?
2 Vad händer när regnen minskar?
3 Hur påverkas jordbruket?
4 Hur påverkas sjöarna och floderna?
5 Varför blir det sandstormar på Levanten?
6 Vad gör regeringarna?
7 Vad borde regeringarna göra?
8 Frågor till kapitel 9
9 Källor
- 9.1 Bildkällor

Varför blir klimatkrisen så svår på Levanten?

Rött = varmast område på sommaren, i nutid och Hadleycellen, närmast ekvatorn

När temperaturen går upp på jorden ökar Hadleycellerna runt ekvatorn i storlek. Det innebär att det bälte, eller kedja, av högtryck som tidigare legat över 30:e breddgraden och skapat Saharaöknen trycks norrut. Högtrycksbältet hamnar istället närmare kusten mot Medelhavet i Nordafrika och skapar stäpp eller öken i områden som tidigare fått en del regn, i alla fall under vintern.

Hårdast drabbas naturligtvis Nordafrikas kust, men även platser som Iberiska halvön (Spanien och Portugal tillsammans), Balkan och Levanten kommer att uppleva allt mindre mängd regn för varje år som går.

Vad händer när regnen minskar?

Rött = områden som drabbats av allt svårare torka sedan 1970-talet

Från 1970 har regnmängden på Levanten minskat med 18%. Närmaste trettio åren kommer den att minska med ytterligare 20%, jämfört med 1970 års regnmängd. Vid år 2100 kommer Levanten att få ytterst små regnmängder och ha ett klimat liknande det vi hittar Tchad eller Niger nu.

En minskad regnmängd kommer steg för steg att göra det allt svårare att bedriva jordbruk.

Steg ett är att regnen inte räcker till utan bevattning av växter och vatten till djur tas från brunnar

Steg två är när brunnarna sinar och djupare brunnar måste borras. Brunnsvattnet räcker inte längre till jordbruk, bara för eget bruk. Djuren med sina herdar blir nomadiserade, utskickade över stora ytor för att hitta gräs och vatten.

Steg tre är när vattnet inte räcker på en plats. Brunnar med i alla fall lite vatten, på olika ställen över stora områden, används av den lilla befolkningen som finns kvar som nomader.

Steg fyra är när vattnet tagit slut. Det är bara längs floder som det går att överleva. Städerna är rikare, där går det att köpa in vatten med tankbåtar från länder som har vattenöverskott.

Mellan de olika stegen kommer det att komma fler och fler år med extrem torka, innan regn åter faller. Så var det i Levanten, och främst Syrien, under åren 2007-2010. Då upplevde Levanten den värsta torkan på 800 år och många forskare anser att den torkan var bidragande orsak till både den arabiska våren 2010, och inbördeskriget i Syrien som startade 2011.

Hur påverkas jordbruket?

Utan vatten dör växterna, marken spricker och det blir omöjligt att bedriva jordbruk

Jordbruket kommer att slås ut, steg för steg. Det kommer inte att vara möjligt att ge befolkningen mat genom eget jordbruk utan länderna blir beroende av import. Om länderna har en stor del av sin export i form av jordbruksprodukter nu, frukt, grönsaker, brödsäd eller uppfödning av olika djur, kommer länderna att tappa den inkomsten i framtiden. Något som kommer att försämra befolkningens ekonomi ytterligare och öka risken för uppror och krig när folk inte har råd att äta sig mätta.

Hur påverkas sjöarna och floderna?

Eufrat ser stor ut, i Syrien, men det är en grund flod som snabbt kan torka ut

När regnen minskar över Golanhöjderna kommer Genesarets sjö långsamt att försvinna, precis som Aralsjön gjort. I Levanten finns egentligen bara två större floder: Jordanfloden och Eufrat. Jordanfloden är redan nu mer eller mindre uttorkad och det kommer i sin tur att stoppa tillförseln av vatten till Döda havet, som även det kommer att försvinna inom en eller två generationer.

Eufrat kan kanske klara sig längre. Det beror på var Hadleycellens norra gräns hamnar. Drivs den över bergen i Turkiet kommer även Turkiets inre att drabbas av svår torka som slutligen gör stora områden obeboeliga och torkar ut källorna till både Tigris och Eufrat. Men om Hadleycellens gräns stoppas av bergen i Turkiet kommer det att fortsätta vara ett relativt fuktigt klimat i Turkiet. Vindar fulla med fukt kommer att driva in från Svarta havet och släppa ifrån sig fukten som regn när luften tvingas upp över Turkiets berg och kyls ner. Då kommer regnen i Turkiet att fylla på floderna. Eufrat kommer att bli den viktigaste vattenkällan i Levanten och Syrien kommer att vara det enda land i Levanten med riklig tillgång på vatten för både jordbruk och utveckling av städerna.

Varför blir det sandstormar på Levanten?

Sandstormarna syns från rymden

Med många års mellanrum har kraftiga sandstormar uppstått över Levanten. Senast gångerna var 1995 och 2015. De uppstår när kraftiga östliga vindar driver in över Arabiska halvön, plockar upp sand i ökenområdena och tar med den i stormbyar vidare in över Levanten. Jordbruket skadas när fälten täcks med sand. Turismen drabbas när turistattraktioner stängs och flygtrafiken stoppas. I de svårast drabbade områdena är det svårt att ens gå utomhus under stormarna då det knappt går att se någonting eller ens att andas i sandmolnet. Forskare förutspår att sandstormar på Levanten kommer att bli allt vanligare i takt med att klimatkrisen ständigt förvärras.

Vad gör regeringarna?

I IDF, israels armé, är både män och kvinnor soldater, och de slåss på flera fronter samtidigt

I dagsläget är det oroligt på Levanten. Inbördeskriget i Syrien har inte tagit slut. I praktiken är det bara vapenvila sedan ISIS besegrades 2017. Hizbollah i södra Libanon är i konstant krig mot Israel och Libanon dras fortfarande både med skadorna efter inbördeskriget 1975-1990 och explosionen som förstörde hamnen i Beirut 2020. Israel är även i fullt krig med Hamas genom den fullskaliga invasionen av Gaza från 2023. Utöver det finns en ständig konflikt mellan palestinier och judiska bosättare på Västbanken och i Jerusalem.

Det enda land i Levanten som inte är mer eller mindre i krig med grannländer är Jordanien, men där är flyktingar från alla andra konflikter och krig i Levanten det största problemet. Grundvattnet i landet är på väg att ta slut, samtidigt som folkmängden stadigt ökar. Enda lösningen är att bygga avsaltningsanläggningar i Röda havet, men det är en dyr lösning som inte kommer att fungera i längden eftersom folkmängden ökar snabbare än den vattenmängd som finns tillgänglig.

Slutsatsen är att Israel är det enda landet i Levanten som har en rimlig möjlighet att klara klimatkrisen i framtiden. Detta bygger dock på att USA:s regering fortsätter att skänka miljardbelopp till Israel varje år.

Vad borde regeringarna göra?

600px

Universitetet i Amman, Jordanien

Teknikutveckling/produktutveckling: Krigen och konflikterna bör avslutas, eftersom det är grundproblemet till att klimatkrisen kommer att drabba regionen så hårt. Pengar som nu går till vapen och krigsutrustning bör investeras i utveckling av infrastruktur och ny teknik. Jordbruket kommer att försvinna. Det enda som kan rädda ländernas ekonomi är att satsa på högteknologisk industri som kan exporteras till länder i den rika delen av världen. I dagsläget är det bara Tel-Aviv i Israel och Amman i Jordanien som kan ses som centrum för teknologisk utveckling. För att få utvecklingen att fungera krävs samtidigt att ett fungerande skolsystem, från grundskola till universitet, byggs upp i Levanten.

Turistort vid Döda havet och Malaqi trail, Jordanien har gjort sig känd i hela världen för sina vildmarksstigar genom bergen

Turism: Om det går att få fred går det samtidigt att locka tillbaka turister till regionen, som varit ett turistparadis på många platser. Eftersom det finns så pass mycket kultur från antiken och islams storhetstid går det dessutom att locka turister som struntar i naturen och inte påverkas av ett varmare klimat.

Kustområdena kommer alltid att kunna locka turister som vill ligga på en sandstrand, dricka paraplydrinkar under parasoll och bli allmänt ompysslade.

Dessutom kommer bergsområdena på Golanhöjderna och i Jordanien att vara svalare även i framtiden och därför locka till sig fotvandrare som vill uppleva naturen, bara det går att rensa Golanhöjderna från landminor som placerats där av olika grupper under årtionden av krig.

När Döda havets vatten dunstar bort i salinerna går det att samla ihop saltet, med sin pottaska, från salinens botten - bild från 1930-talet

Naturtillgångar Det finns naturtillgångar i Levanten som inte påverkas särskilt mycket av klimatkrisen. I Döda havet pågår utvinning av pottaska, som konstgödning, ur Döda havets salt. Både av företag från Israel och Jordanien. Så länge vatten kan transporteras till döda havet kan den verksamheten pågå. En lösning är att pumpa saltvatten från avsaltningsanläggningar till Döda havet istället för att släppa tillbaka det till Medelhavet eller Röda havet.

Jordanien har stora tillgångar av fosfat, ett ämne som även det är viktigt som konstgödsel i jordbruket och som dessutom börjar ta slut på jorden. Något som innebär att priset för fosfat troligen kommer att öka i framtiden och göra råvaran mer värdefull än nu.

Frågor till kapitel 9

FRÅGOR, kapitel 9________________________

1 Hur påverkar Hadleycellerna klimatet på Levanten?

2 Vad händer när regnen minskar på Levanten?

3 Varför blir det sandstormar på Levanten?

4 Varför gör regeringarna i Levantens olika länder så lite för att minska riskerna med klimatkrisen?

5 Vad borde regeringarna i Levantens olika länder göra för att minska riskerna med klimatkrisen?

Har du tid över besvarar du uppgiften i kapitel 10 i också. Fyll i dina tankar, vad tror du själv kommer att hända med länderna och folket i Levanten i framtiden.