Åtgärder

Karl XI

Från Skolbok

575px-Kung_Karl_XI_till_h%C3%A4st_%281670-1697%29.jpg

Karl XI till häst

Drottning Kristina var bara sex år när hennes pappa dog. När Karl X Gustav dog i lunginflammation år 1660 var hans enda son Karl bara fyra år gammal. Precis som för Kristina bildade riksdagen en förmyndarregering som tog hand om Sveriges styrning tills kungen blev myndig. Den leddes av hans mamma, Hedvig Eleonora.


Hur var Karl XI som barn?

Den blivande kungen har beskrivits i olika texter. Karl hade en privatlärare och utbildades i allt en blivande kung behövde kunna: språken latin, franska och tyska. Dessutom: historia, statsrätt, geografi, astronomi, arkitektur och krigskonst. Han hade antagligen dyslexi eftersom han hade svårt att lära sig läsa och skriva. Han lärde sig aldrig att stava och skriva texter utan stavfel. Som kompensation blev han väldigt duktig på att lära sig saker utantill.

Hur var han som person? En besökare beskrev kungabarnet som ”blygt” och ”osäkert”, att ”han verkade vara rädd för allt” och dessutom att ”han är okunnig om allting”. Det verkade inte vara mycket kungamaterial i honom. Det var bara när han satt till häst som han såg någorlunda kunglig ut. Han var både en duktig ryttare och en bra svärdfäktare.


Vad hände när han blev myndig?

karl XI blev myndig vid 17 års ålder, år 1672. Han hade redan ärvt kronan i samband med pappans död, men först nu kunde han arbeta som kung. Förmyndarregeringen hade kämpat hårt med att hålla Sverige utanför alla krig så länge kungen var omyndig. Främst hade man försökt hindra Danmark att gå in i allians med någon stormakt. Politiken hade lyckats och Sverige hade haft fred sedan Karl X dog. Men läget i Europa blev allt osäkrare.


När kom första kriget?

Charles_XI%2C_Battle_of_Lund.jpg

Karl XI vid slaget vid Lund


1675 förklarade Danmark krig mot Sverige. När kungen undersökte landets trupper blev han orolig. Man hade inte haft råd att behålla krigsmakten i lika bra skick som under Karl X krig. Flottan var i dåligt skick och amiralen, ledaren för flottan, var inkompetent eftersom det visade sig att han aldrig hade varit till sjöss. 1676 möttes svensk och dansk flotta utanför Öland och bland annat regalskeppet Kronan sjönk eftersom kaptenen inte visste riktigt hur man skulle segla henne, tog en för snäv gir som drev relingen under vattnet samtidigt som krutförrådet tog eld och exploderade.

Utan flotta som försvarade Sverige kunde danskarna gå iland ohotade vid Ystad som belägrades och erövrades. Sedan föll de skånska städerna en efter en. Först vid slagen vid Lund och Fyllebro 1676 och Landskrona 1677 tog det stopp på danskarnas framryckningar. Speciellt slaget vid Lund, som skedde i december, har gått till historien som ett blodigt slag där Sveriges huvudstyrka mötte Danmarks. Danskarna var nästan dubbelt så många, men när kvällen kom stod Karl XI som segrare. På slagfältet låg då nästan 9000 stupade. Det var så svårt att se vilka som var danskar och vilka som var svenskar, så kropparna begravdes i gemensamma massgravar.

Kriget tog inte slut förrän 1679, och det ledde inte till någonting alls mer än ett ohyggligt lidande för främst de skånska bönderna som fått se sina fält och gårdar plundras av både svenska och danska trupper när fronten rört sig fram och tillbaka genom landskapet. Skåne, Ble­kinge och Halland fortsatte att vara svenska landskap.


Vilka var snapphanarna?

453px-Snapphanen_av_Axel_Ebbe-1.jpg

Statyn "Snapphanen, Lille Mads" av Axel Ebbe, står i Hässleholm

Under kriget fick danskarna hjälp av de som bodde i de tidigare danska landområdena eftersom många bönder kände sig mer som danskar än som svenskar och ville hellre ha en dansk kung som styrde över dem än en svensk. De gick ihop med smålänningar som bodde i gränsområdena och bildade gerillaförband. Genom att ligga i bakhåll och slå till mot svenska transporter med varor som egentligen var avsedda för soldaterna uppnåddes två mål. Den svenska armens möjligheter att vinna över danskarna minskades samtidigt som snapphanarna kunde ta reda på det stulna materialet för sin egen räkning eller sälja det inom det danska området. Förutom att plundra transporter och överfalla små förband av soldater plundrade man gårdar där man visste att svenskvänliga bönder bodde.

De här rövarbanden kallade sig själva för ”snapphanar”, var ordet kommer ifrån är osäkert. Några tror att ordet kommer av ”schnappen” på tyska ="röva bort". Andra tror att namnet kommer från de mynningsladdade gevär som var vanliga bland snapphanarna, medan andra påpekat att det tyska ordet ”Snaphane” betyder "(beriden) stråtrövare".

Om svenska trupper lyckades fånga in snapphanar avrättades de, och för att avskräcka andra att gå med i rövarbanden var avrättningarna avsiktligt grymma. Ett ögonvittne till en avrättning skrev: "Når de svenske uti denne vinter (1678-79) finge fat på nogle snaphaner, då pinte de dem först grueligen, brände dem under födderne med gloende jern og satte dem siden en spidz indved deras ende og ud ved deres nase. Derefter sloge de dem fast til et trä med et söm igennem begge deres händer över deres hoved og lod dem hänge, til de döde."

Bara misstanken om att invånarna i en by gav sitt stöd till snapphanar var nog för att avrätta alla män gamla nog att bära gevär i byn, bränna husen och jämna byn med marken. Så förstörde svenska trupper t.ex: Grefveboda, Södra Hafhult, Norra Hafhult, Trolsatorp, Tjufön, Rumpebo, Kjättebo, Ulfshult, Torshult, Hanshult, Kärraboda, Räftofta, Smålatorp och Månstorp – alla på bara två dagar (22-23/4 1678). Det kanske inte var så konstigt att hatet mot svenskarna hela tiden ökade i Skåne och snapphanarna bara blev fler och fler.


Hur fick Karl XI råd att rusta upp försvaret?

Kriget mot Danmark med sina tvära kast och snabba beslut hade gjort kungen mycket mer säker på sig själv och han fortsatte att vara en majestätisk ledare efter kriget också. En sak som han lärt sig av kriget var att landet behövde en stark krigsmakt. Skepp, vapen, soldatlöner.... ja allt kostade pengar, och pengar hade kronan ont om. Hur skulle han få in mer pengar till statskassan?

Ända sedan Kristina satt på tronen hade bönder och borgare vid riksdagarna velat att kronan skulle ta tillbaka alla de gods och gårdar som kronan av olika anledningar gett bort till adeln eller som adeln kunnat köpa under krigsåren. Man var rädda att adeln skulle införa livegenskap om de blev alltför stora markägare och då skulle den frihet de svenska bönderna trots allt hade försvinna. Kungen insåg att hans ekonomiska problem och böndernas och borgarnas problem hade en gemensam lösning.

Från 1680, med början under riksdagen det året, började kungen att ta tillbaka gårdarna som sålts eller skänkts bort av tidigare kungar och drottningar. De enda gårdar kungen inte rörde var de adelsmännen fått i arv. Adelsfamiljerna var rasande på kungen, men kunde inte hindra honom. Däremot blev kungen väldigt populär hos borgarna och bönderna eftersom de inte längre behövde lyda under adelsmännen och de riskerade inte heller att bli livegna. Den här indragningen av gods till kungen kallas för ”Karl XI:s reduktion”.


vad hände i Skåne efter kriget?

Karl XI insåg att enda sättet att komma tillrätta med rövarband och snapphanare som härjade i de forna danska landskapen efter kriget var genom att försvenska området. Det gjorde han enkelt och brutalt.

  • Alla präster blev tvungna att predika på svenska.
  • Alla biblar och skolböcker var svenska.
  • Alla lärarna i skolorna svenska.
  • Alla ämbetsmän som arbetade för kronan var svenska, skrev allt på svenska och talade bara svenska.
  • Han byggde upp Lunds universitet och där anställdes bara svenska professorer.

De som inte ville låta sig försvenskas straffades hårt och hänsynslöst. Än idag har Karl XI ett ganska dåligt rykte i främst Skåne, trots att det gått mer än 300 år sedan försvenskningen.


270423_jpg_835161b.jpg

Än idag händer det att man nte kan handla för 500:- sedlar i Skåne, karl XI på framsidan


Vad var indelningsverket?

För att hålla ner kostnaden för soldaternas löner införde Karl XI ett nytt system att hålla soldater genom hans ”indelningsverk”. I korthet gick förslaget ut på att en soldat fick ett torp från bönderna i en by. Där kunde han arbeta som bonde och försörja sig själv. Det var bara när det var militärövningar eller krig som soldaten fick dra på sig uniform och vapen och åka iväg från hem och familj. På det här sättet blev det mycket billigare att ha många soldater i Sverige eftersom kostnaden för dem flyttades från kungen som slapp betala lön, - till bönderna i byn som var tvungna att ställa upp med mark, arbetskraft, djur och utsäde.

640px-Torpet.jpg

Soldattorp, Karlskrona


Vad gjorde adeln?

För att bevisa för de olika stånden att han var kung kallade han sig ”kung av guds nåde”, att han alltså hade fått makten att bestämma från gud. Om man kritiserade kungens beslut var det samma sak som att kritisera gud, och vem vågade det?

Han fortsatte att sammankalla riksdagarna med de fyra stånden representerade, men riksdagsmännen fick allt mindre att säga till om. På den här tiden tilläts bara män att sitta i riksdagen. När riksdagsmännen samlats brukade kungen berätta vad han ville ha bestämt och sedan fick riksdagsmännen godkänna det utan att protestera. Riksdagen gav slutligen bort rätten att stifta lagar till kungen som därmed inte kunde straffas för det han gjorde. Kungen hade blivit ”enväldig”.

Adeln kunde inte göra någonting alls för att stoppa det här skiftet av makt från de gamla adelssläkterna till kungen eftersom karl XI fick det stöd han behövde för reformen i riksdagen från borgarnas och böndernas representanter.


Vem var ”Gråkappan?

Det finns legender om just Karl XI, att han ibland klädde sig i enkla kläder och smög ut i natten som en vanlig man för att rida runt i landet och se med egna ögon hur hans fogdar, knektar , präster och ämbetsmän skötte sig. Berättelserna är fantasifulla och spännande. Under de resorna är han klädd i en grå kappa och kallas därför rätt och slätt för ”Gråkappan”. De onda får alltid sitt straff och de goda sin belöning. Problemet med berättelserna är att ingen skrevs ner samtidigt som kungen levde så man kan anta att det inte är något annat än påhittade äventyrsberättelser.

gråkappan.jpg

Gråkappan på besök

Hur slutade hans tid?

På det hela taget var Karl XI:s tid en bra tid för Sverige, med undantag för de forna danska landskapen som försvenskades på ett väl hårt sätt. När Karl XI slutligen dog av cancer i bukspottkörteln år 1697 lämnade han efter sig ett land där ekonomin var god, försvaret var modernt och välutrustat, landet hade haft fred under större delen av hans regeringstid, lagarna hade skrivits om så att bönder och borgare hade bättre rättigheter och man hade inte haft några större problem med vare sig svält eller epidemier. Han efterlämnade tre barn i livet, han hade redan begravt sin fru Ulrika Eleonora och fyra av sina barn. Han hade bara en son som kunde ta över kronan, karl XII, blott 15 år gammal.


Carl11Riddarh.jpg

Karl XI kista i Riddarholmskyrkan


Hermans historia om Karl XI, del 1 av 5 (alla finns

;

Källor

Nya ”Ur folkens liv 3”, Torsten Eklund, Karl-Gustav Thor & Alf Åberg, NoK 1991 ISBN 91-27-60195-1

http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_XI

http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Lund

http://sv.wikipedia.org/wiki/Snapphanar


Bildkällor

samtliga bilder från Wikimedia Commons utom

500 sedel: www.barometern.se/multimedia/dynamic/00835/270423_jpg_835161b.jpg

Gråkappan: 3.bp.blogspot.com/_FIZM_JpdUCg/Sar0OZORVYI/AAAAAAAAAdw/IQL25H_UVdA/s200/gråkappan.jpg

Åter till historiebokens register,