Karibien och klimatkrisen

Orkanen Matthews väg över norra Karibien och Florida, 2016

Karibien består av mängder av små öar, många med en höjd på bara några meter över havsnivån. Samtidigt drabbas Karibien av orkaner varje år. Det är en dödlig kombination när klimatkrisen gör att havsnivån stadigt stiger.

Innehåll

1 Havsnivåhöjningen
2 Uppvärmningen av haven
3 Ekonomiska prioriteringar
4 Insatser
5 Framtiden
6 Källor
- 6.1 Bildkällor
  - 6.1.1 Tillbaka till indexsidan för Tema - Karibien

Havsnivåhöjningen

Översvämning efter orkan, Haiti 2008

Farligast är havsnivåhöjningen. Bara det faktum att havsnivån beräknas ha stigit med en meter i medeltal till 2100 innebär att många öar kommer att försvinna helt och de som är något högre kommer att drabbas allt hårdare av orkaner som driver upp havsnivån när de passerar. Öars som dränkts kommer att drabbas av saltvatten i grundvattnet och risken finns att detta inte försvunnit innan nästa orkan. Något som i förlängningen gör öarna omöjliga att bo kvar på.

Uppvärmningen av haven

Temperaturökning i luften över Barbados sedan 1901

Ett annat lika akut problem är det faktum att Karibiska havet är ett grunt hav och det gör att det värms snabbare än djupa hav som Atlanten. När temperaturen ökar i luften ökar den samtidigt i haven och ytvattnet värms snabbast. En högre temperatur i vattnet gör att fisk drar sig ut på djupare vatten och korallreven bleknar och dör. Många öar har en ekonomi baserad på haven, i form av fiskeindustri eller turister som dras till korallrevens skönhet.

Uppvärmningen gör dessutom att olika sorters alger och tång som man inte vill ha, som Sargassotång, förökar sig snabbt. Många alger som lever vid ytan är dessutom giftiga.

När koraller dör tappar de färgen, det kallas "korallblekning" - och mattor av sargassotång på stränderna

Ekonomiska prioriteringar

Skolbarn i Havanna, Kuba

När fattiga länder drabbas av ständigt värre problem när klimatkrisen förvärras tvingas de att prioritera ekonomin. Pengar som borde ha gått till vård, skola och omsorg används istället till skydd för stigande havsnivåer, stöd till fiskeindustrin och till turistindustrin. Detta blir en ond cirkel till slut. När mer och mer pengar plöjs ner i skydd mot naturen blir mindre och mindre pengar kvar till det vanliga livet på öarna. Folk flyttar till platser med bättre framtidsutsikter vilket gör att inkomsterna från skatterna minskar ännu mer. Tills pengarna inte ens räcker till att skydda öarna från klimatkrisens effekter.

Insatser

Jordens regnskogar försvinner i en allt snabbare takt, Bolivia 1975 och 2003

Internationella havsrättstribunalen har dömt till små önationers fördel, bland annat nio önationer i Karibien, så att de ska få mer internationellt bistånd när de drabbas av klimatkrisen utan att det är de som smutsar ner. Karibien står för endast 5% av världens utsläpp av växthusgaser.

Olika karibiska länder har också gjort försök att få fram något positivt ur klimatkrisen:

Jamaica och Guyana satsar på snabbväxande bambu. Bambun drar till sig stora mängder koldioxid.
Guyana har deltagit i flera internationella program för att minska avverkningen av regnskog
Önationerna inom Karibiska gemenskapen (CARICOM) arbetar med att ta fram varningssystem för extremväder

Framtiden

Turister på Turks- och Caicosöarnas stränder och Dykare över korallrev, utanför Guantanamo Bay i Kuba

Det som drar människor till Karibien är klimatet, och även om det långsamt blir varmare kommer turister att fortsätta att besöka Karibien. Däremot kommer många önationer att drabbas så hårt att de i förlängningen försvinner. Något som troligen gör att målen för turisterna ändras utan att mängden turister minskar. Något som i förlängningen kommer att gynna de större öarna som klarar sig bättre än de små när havsnivån och temperaturen i haven stadigt går uppåt.