Kärnkraft
Från Skolbok
Kärnkraftverket i Barsebäck, numera nedlagt efter krav från Danmark
Uran
Uranmalm
Vid Big Bang bildades det nuvarande förrådet av väte och helium. Alla andra grundämnen har därefter bildats inuti stjärnorna. Det uran vi hittar på jorden har alltså en gång skapats inuti en stjärna. Eftersom Uran är så tungt vet vi att det dessutom bildats inuti en supernova, en exploderande stjärna, eftersom inga metaller som är tyngre än järn kan bildas på något annat sätt.
Uran förekommer på jorden som flera olika "isotoper" (varianter av grundämnen där atomerna har olika masstal). Ingen av isotoperna är stabil. Det innebär att isotoperna sönderfaller och omvandlas till bly. Vid sönderfallet bildas radioaktiv strålning. Alla uranisotoper sönderfaller naturligt och är alltså radioaktiva. Uran och liknande metaller är betydligt farligare som söndermalda restprodukter vid malmbrytning än när de ligger fast i berget, eftersom de lättare sprids vid brytningen.
Alunskiffer med uran finns främst i Västergötland i Sverige
Sverige har ovanligt stora mängder uran, ungefär 4000 ton, men uranet finns inte i några stora koncentrationer. Det finns mest uran i de mörka "alunskiffrar" som finns på olika platser i landet, främst Västergötland. För att kunna utvinna stora mängder uran måste alltså enorma mängder berg med alunskiffer brytas för att komma åt uranet. Då krävs också att stora dagbrott öppnas, som ger svåra skador på landskapet. Brytningen ger dessutom upphov till mycket stora mängder avfall. Något som också bidrar till att uranbrytning i alunskiffer ger svåra miljöskador.
För att naturligt förekommande uran ska kunna användas som bränsle i dagens lättvattenreaktorer måste det "isotopanrikas". Det betyder att koncentrationen av den klyvbara isotopen U235 höjs på konstgjord väg. Som restprodukt vid isotopanrikningen, men även vid upparbetning av utbränt kärnbränsle, bildas stora mängder uran 238, som kallas "utarmat uran". Utarmat uran används bland annat i spetsen på granater som skjuts med kanoner mot pansarvagnar eftersom U238 är tätare än pansar och gör att granaten lättare går igenom pansaret och in i pansarvagnen. Nackdelen är att området runt träffen blir radioaktivt och farligt att vara i för människor under miljoner år in i framtiden.
Kärnkraftens fördelar
Kärnkraften har egentligen bara tre fördelar. Ett kärnkraftverk kan producera stora mängder elektricitet. Kärnkraftverken ger lika mycket ström hela tiden, dygnet runt, så industrierna aldrig behöver undra om elströmmen räcker till produktionen. . Utsläppen av gaser som förvärrar växthuseffekten är minimala när kärnkraftverket är i drift. Men det är också allt.
Kärnkraftens nackdelar
1980 röstade svenskarna nej till kärnkraft och de existerande kärnkraftverken skulle läggas ner
När elpriserna stiger i Sverige är det många som ropar efter mer kärnkraft. men är verkligen kärnkraft lösningen på framtida energiproblem och höga elpriser? svaret är nej,. och anledningarna är många.
Priset på elström beror på tillgång och efterfrågan, inte på hur elströmmen skapas. Blir det till exempel brist på naturgas i Europa, som under kriget i Ukraina, stiger priset på el även i Sverige. Oavsett hur vi genererar strömmen i Sverige. Ett bevis för att marknaden styr priserna på elström är Frankrike, som är det land i Västeuropa med störst andel energi producerad från kärnkraft, samtidigt som landet har bland de högsta priserna på elström i Europa.
Vindkraftspark i Öresund, mellan Sverige och Danmark
Kunderna är beredda att betala lite extra för grön energi. Få, om ens någon, är beredd på att betala extra för energi från kärnkraftverk.
Uran är en ändlig energikälla. och det finns inte särskilt mycket uran på jorden. Därför är det synd om vi bränner ut all utan nu, när det kanske finns något mycket bättre användningsområde i framtiden.
Uranmalm
Elström från kärnkraftverk är dyr. Mycket dyrare än elström som produceras på andra, mer gröna, sätt. Därför vill inga företag satsa på nya kärnkraftverk i Sverige. Det är trots allt inget som förbjuder elföretag att bygga nya kärnkraftverk. Resultatet från folkomröstningen 1980 gällde endast de kärnkraftverk som redan var i drift..
Vi har ett så pass stort överskott på producerad elström i Sverige.att det endast finns någon enstaka dag per år när vi måste importera elström. Resten av årets dagar exporterar och säljer Sverige mer ström till Europa varje dag, än vi importerar. och skulle vi behöva mer elström går det fortfarande att bygga ut våra älvar ännu mer än de är nu, istället för att bygga nya kärnkraftverk.
Höljesdammen, Värmland
Problem med höga elpriser i södra Sverige har oftast berott på att den elström som produceras i norra Sverige inte har nog med kraftledningar för att elströmmen lätt ska kunna färdas från norra- till södra Sverige. Därför är det bättre att satsa pengar på att bygga fler kraftledningar istället för att satsa pengar på mer kärnkraft.
Kraftledningar
Det tar minst tio år innan ett nytt kärnkraftverk står färdigbyggt. På tio år har vi trolige förbättrat de gröna kraftverken ännu mer så att kärnkraftverkens el blir ändå mindre konkurrenskraftig. Därför är det bättre att ta pengarna som byggandet av nya kärnkraftverk kostar till att utveckla utvinningen av förnybar energi istället.
Även om kärnkraftverk inte sprider särskilt mycket farliga gaser medan de är i drift, är uranet väldigt energikrävande att få fram i gruvor i länder där det dessutom ofta är arbetare som tillhör olika minoriteter eller de fattigaste som kryper ner i gruvorna.
Det finns fortfarande ingen bra plan på hur avfallet från kärnkraftverken ska tas om hand på ett tryggt sätt. Inte heller vad man ska göra med de radioaktiva kärnkraftverken efter de lagts ner. Till skillnad från kraftverk med grön energi där dessa problem inte existerar,
Ett stort centralt kärnkraftverk är mycket känsligare för störningar än 1000 små vindkraftverk. Det visades inte minst vintern 2022-2023 när en hel reaktor på Ringhals kärnkraftverk stod oanvänd eftersom en viktig ventil gått sönder. Om ett av 1000 vindkraftverk däremot slutar fungera ett halvår påverkar det inte elproduktionen på samma sätt.
Kärnkraftverket i Tjernobyl efter härdsmältan 1986
Olyckor i kärnkraftverk kan få katastrofala följder. Exploderar ett vindkraftverk påverkas inte särskilt mycket av miljön, medan halva Europa påverkades av nedfall när kärnkraftverket i Tjernobyl drabbades av en härdsmälta 1986.
Kärnkraftsförespråkare brukar peka på generation fyra kraftverk som ska bli så små att ett kärnkraftverk ska kunna serva en enda stad istället för de traditionella, gigantiska kärnkraftverken som servar stora delar av Sverige. Problemet är att inget generation fyra kärnkraftverk har byggts och därför finns inget bevis för att ett generation fyra kraftverk verkligen fungerar, ännu. Tvärtom finns det många som hävdar att generation fyra kraftverk aldrig kommer att fungera. Och även om dessa kraftverk fungerar och förväntas bli mindre än de vi har nu, är de ändå enorma och tar som minst upp ytan av en normalstor fotbollsplan.
De festa bor hellre granne med ett vindkraftverk än med ett kärnkraftverk, om de är tvungna att välja på något av dem.
Genom användningen av uran i kärnkraftverk är det samtidigt möjligt att ta fram plutonium till kärnvapen, och ingen vill ha mer kärnvapen på jorden.
Källor
http://illvet.se/universum/extrema-objekt/hur-bildas-tunga-grundamnen
http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/uran.html
http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/klimat/energi/karnkraft/uranbrytning/
http://en.wikipedia.org/wiki/Uranium-238
https://www.di.se/nyheter/experten-darfor-blir-det-ingen-ny-karnkraft-trots-att-det-ar-tillatet/
https://www.di.se/debatt/karnkraften-ar-olonsam/
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/karnkraften-i-kris
https://www.energi.se/artiklar/2021/december-2021/pressad-elmarknad-aven-i-frankrike/
https://www.tn.se/naringsliv/12087/darfor-byggs-inte-karnkraften-ut/
https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/produktion/karnkraft/karnkraften-och-avfallet/
https://sverigesradio.se/artikel/3432712
http://www.folkkampanjen.se/fakta3.html
https://www.energy.gov/ne/articles/3-advanced-reactor-systems-watch-2030
Bildkällor
Alla bilder från Wikimedia Commons, utom:
Bild på protest mot kärnkraft: www.flickr.com/photos/atomkraftsfritt/3581079325 (Flickr, fri bild)