Åtgärder

Fossila bränslen

Från Skolbok

Oljeplattform i Nordsjön

Oljeplattform i Nordsjön


De "fossila bränslen" som vi använder mest, sprider mest koldioxid vid förbränning och förvärrar växthuseffekten är:

  • Stenkol
  • Mineralolja (råolja)
  • Naturgas

De kallas fossila eftersom de skapades för många, många miljoner år sedan. De kan aldrig återskapas. De kommer att ta slut eftersom vi fortsätter att använda dem för att köra bilar, tillverka plast och värma upp våra hus.


Olja

West Texas Pumpjack.JPG

Oljepump, oljekälla i Texas, USA

Olja kan tillverkas på många olika sätt, från oliver som växer på träd t.ex. men mineralolja, som också kallas råolja, är ett fossilt bränsle.

Oljans ursprung är solen. Grunden för oljan är de alger och plankton som levde på havsytan och fick näring från solen för länge sedan när jorden såg helt annorlunda ut jämfört med nu. Detta skedde främst under två perioder i jordens historia; för 145 och för 90 miljoner år sedan. Klimatet var varmare då. Det fanns inga isar och hav täckte stora delar av det som nu är kontinenter och andra landmassor. I det havet dog plankton som hamnade på havsbottnar på runt 2 000 meters djup i en syrefri miljö där förruttnelse förhindrades. Istället bröts döda plankton ner av bakterier, och det var ett första steg för att bilda olja.

Nästa steg uppstod när sediment, lera, sand och slam täckte planktonresterna och pressade ner dem i jordens yta. Då uppstod de sista två ingredienserna för att bilda olja: tryck och värme. När alla dessa omständigheterna samverkar:

  • Mycket plankton
  • Djupa, varma hav
  • Syrefattig botten
  • Bakterier som överlever i syrefattig bottenmiljö
  • Tryck
  • Värme

Då skapas olja naturligt. Problemet är att det inte ser likadant ut på jorden längre. Därför bildas ingen ny råolja.


Hur pumpas olja upp ut marken, eller havsbottnen?

Oljan bildas i sedimentära bergarter som massiv lersten och skiffer, men den sortens sten kan inte oljan pumpas ut ur. Däremot är olja lättare än det omgivande berget och rör sig därför uppåt genom porösare bergarter. För att oljan inte skall avdunsta när den når jordytan måste det finnas ett tätt lock ovanför den porösa bergarten, till exempel ett lager av lera, som hindrar oljan från att komma vidare. Det är det locket som oljeborrar tar sig igenom för att komma åt oljan som sedan pumpas upp.

260px-Schemat_wydobywania_ropy_naftowej.svg.png

1: Oljeborrtorn 
2: Vanlig berggrund som går ner till tät berggrund (grå)
3: Borrhål, ofta borrar man litet snett för att komma längre in i fyndigheterna
4: Skikt med naturgas och olja som fångats under den täta berggrunden



Tar oljan slut?

GlobalPeakOilForecast.jpg

Samtliga oljefält i världen producerar allt mindre olja

Oljan tar egentligen aldrig slut, det är bara ett uttryck, men oljan kommer att bli orimligt dyr. När mängden olja minskar samtidigt som vi blir fler och fler som vill köra mopeder och bilar på jorden kommer priserna att gå upp så mycket att bara de rikaste har råd att köra bil. Anta att bensinen kostar 500:- litern - skulle dina föräldrar ha råd att skjutsa dig till idrottsträningen med bil då?

När folk inte har råd att köpa bensin längre kommer oljebolagen att pumpa upp mindre och mindre mängd av oljan. Priset kommer då att öka ändå mer så färre människor har råd att använda den så att mindre mängd olja pumpas upp i ett ständigt kretslopp.

Detta innebär att oljan egentligen aldrig tar slut, men olja kommer att bli en extrem lyxprodukt för de allra rikaste i samhället i framtiden. Framförallt flygtrafiken kommer att avta för att slutligen helt försvinna annat än för militära syften, om ingen likvärdig, ren, energikälla utvecklas. Som till exempel vätgas.


Vad är "fracking"?

HydroFrac.png

Ett sätt att få fram mer av både olja och naturgas är "fracking", som än så länge främst används i USA. Med en borr tar sig oljeborrarna djupt ner i marken, till lager som innehåller olja och gas. Där vrids borren så att den skapar ett hål som går parallellt med markytan. I det borrhålet sprutas sedan vatten, tillsammans med olika giftiga kemikalier, med högt tryck så att berggrunden spräcks. Eller "fraktioneras" med ett fint ord. I de tusentals sprickorna samlas sedan gas och olja som kan pumpas upp till ytan. På det viset går det att få olja och gas ur bland annat skiffer, liksom det går att återuppväcka övergivna borrhål som inte längre ger tillräckligt med olja eller gas.

Metoden har gjort att USA mångdubblat hur mycket olja och gas de producerar, men det är en giftig metod som ofta förstör grundvattnet. När borrhålet inte är lönsamt längre lämnas det, och fortsätter att läcka naturgas rakt ut i atmosfären under lång tid efteråt. Ett vanlig borrhål kan täts, men det går inte när hela berggrunden spräckts över stora områden.


Används olja bara till bensin?

Plastic objects.jpg

Plastprodukter är oljans främsta användningsområde

Oljan används faktiskt inte främst till att göra bensin eller diesel av som man kan driva fordon med. Oljans främsta användningsområde på jorden är faktiskt för att tillverka saker av plast.


Stenkol

Kolgruva, dagbrott i USA

Stenkol bildades främst under perioden "karbon" i jordens historia som var för drygt 300 000 000 år sedan och som också fått sitt namn av just stenkol. Till skillnad från hur olja bildades är forskarna övertygade om att ursprunget till stenkol är växter på land eller i träskliknande områden, och inte något som hände ute i haven.

Solen är ursprunget till stenkol eftersom stenkol till en början var växter i träsk och sumpmarker. När de dog hamnade de med tiden under vatten i en syrefattig miljö. Där täcktes växtresterna av sand och lera. När växtresterna pressades djupare och djupare ner utsattes de för tryck och värme så att de först bildade torv, därefter brunkol och sedan "förkolnade" brunkolen och resterna blev till stenkol. Kol som fossilt bränsle är detsamma som stenkol, inte träkol som är den sorts kol brukar användas i utegrillen på sommaren.


Hur används stenkol?

Coal power plant (8623298309).jpg

Kolkraftverk i Melbourne, Australien


Stenkol är enkelt att gräva fram och därför billigt. Kolet används ofta i kraftverk för att skapa elektricitet. Med nuvarande förbrukning räcker de nu kända världsreserverna av kol i flera hundra år. I dag står kol för nästan en fjärdedel av världens energiförsörjning. Inom EU står kol för en femtedel av den totala energiförbrukningen. Världsproduktionen och konsumtionen av kol ökar, främst i Kina. Kina, USA och Indien är de länder som både producerar och använder mest stenkol i världen.

Stenkol innehåller många ämnen som är farliga för miljön. När stenkol eldas upp bildas koldioxid, men även svaveldioxid och kväveoxider. Koldioxiden påskyndar växthuseffekten medan svaveldioxid och kväveoxider orsakar försurning i mark och vatten. Av de två är svaveldioxiden farligast eftersom den omvandlas till en variant av svavelsyra i kontakt med vatten, t.ex. regn. Sedan regnar svavelsyran ner som surt regn över oss och dödar livet i våra sjöar. Kolkraftverk sprider mer, mycket mer, föroreningar än någon annan typ av kraftverk.


Naturgas

Melkøya i Norge

Från början var naturgas växter och andra organismer på jordytan som fick näring från solens ljus genom fotosyntes och som sedan, av olika anledningar, hamnat djupt under marken och förändrats. Processen är lik den som skett för kol och olja där högt tryck och hög temperatur djupt ner i marken skapat en förändring under många miljoner år och förvandlat de gröna växterna till gas. På samma sätt som olja sipprat uppåt i berggrunden tills det tar stopp i ett tätt lerskikt har naturgasen sipprat upp. Det innebär att gas och olja finns på samma plats. Gasen ligger överst och oljan under den. På många ställen på jorden där oljebolag borrar efter olja är det för oekonomiskt att också ta hand om naturgasen. Därför släpps den ut och och antänds istället. Det är orsaken till att det så ofta finns en stor brinnande "fackla" på bilder från oljeplattformar och oljeborrtorn.

När naturgas eldas sprids inte riktigt lika mycket smuts i naturen som när kol och olja brinner. Vid förbränning av gas bildas i stort sett bara koldioxid, vattenånga och kväveoxider.


Finns det fossila bränslen i Sverige?

Det har endast hittats några liter råolja I Sverige, och det finns ytterst små mängder stenkol i Skåne. I lager av skiffer i fjällen tror forskarna att det finns några tusen liter råolja, men det skulle förstöra miljön väldigt mycket om allt skiffer bröts för den lilla mängden olja. Däremot finns det ingen naturgas i Sverige.

Figur 2.png

Platser i Sverige med skiffer som innehåller olja


Källor

https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum

http://illvet.se/fraga-oss/hur-bildas-olja

http://www4.tsl.uu.se/isv/ek2006/ek2004a.pdf

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kol_(br%C3%A4nsle)

https://svenska.yle.fi/a/7-10008276

http://www.metsavastaa.net/stenkol

http://energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/Kol/

http://www.tsl.uu.se/uhdsg/Popular/Kolbrytning.pdf

http://www.vattenfall.se/sv/gas.htm

http://energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/Naturgas/

https://www.bbc.com/news/uk-14432401


Åter till geografibokens register