Åtgärder

Digerdöden

Från Skolbok

mort.jpg

Dödens triumf, av Pieter Bruegel - målad 1562 men inspirerad av den pest man upplevde då

Vad betyder egentligen ordet "digerdöden"? Jo diger är ett gammalt svenskt ord för stor så digerdöden kan lika gärna kallas för den stora döden. Pest är även det ett gammalt namn för en sjukdom som dödar många människor, det behöver inte vara just sjukdomen pest som folk blir sjuka av, utan det kan lika gärna ha varit tyfus, kolera eller någon annan dödlig, smittsam sjukdom. När man talar om digerdöden kan man lika gärna mena pesten, eller tvärtom. Ibland kallar man även digerdöden för "svarta döden".


Var kom digerdöden ifrån?

caffa1.gif

Spridningen av digerdöden, Caffa/Kaffa syns på Krimhalvön i Svarta havet

Man tror att digerdöden kom österifrån i mitten av 1300-talet och nådde Svarta havets kuster med hjälp av handelsmän som färdats längst sidenvägen från Kina. Första beskrivningarna av pestens härjningar kommer från slaget om staden Kaffa som ligger på Krimhalvön. 1346 var stadens kristna befolkning belägrad av soldater från de ryska stäpperna. När stadens försvarare såg hur fiendens soldater dog som flugor i en okänd sjukdom tyckte försvararna att det var ett underverk och ett bevis för att gud stod på deras sida i kriget. När fienden sedan använde sina kastmaskiner för att skicka in kroppar från de som dött i sjukdomen över stadsmurarna var man inte lika glada. Pesten spred sig snabbt i staden och när de som anföll Kaffa drog sig undan kunde de som varit instängda i den fly med sina skepp. På det viset tog de med sig sjukdomen till andra städer längs Medelhavets kuster.


Hur kom digerdöden till Europa?

Pestens spridning genom Europa (1346–53)


1347 kom tolv handelsfartyg till Messina på Sicilien. De var på väg från Svarta havet till sin hemmahamn i Genua. Förutom lasten av varor hade de även pesten med sig ombord. Den spred sig med hjälp av loppor som levde i pälsen på svartråttor som trivdes på fartygen. Ombord på fartygen låg svårt sjuka sjömän i pölar av bajs, blod och svett. De förskräckta Messinaborna försökte hindra skeppen från att lägga till i hamn, men det var för sent. En munk i Messina beskrev sjukdomen som

...en sjukdom som var så smittsam att bara någon så mycket som talade med dem, drabbades han av en dödlig sjukdom, som det inte fanns någon bot för.

Från Messina spred sig sjukdomen norrut genom Europa.

Varför var det så många som dog?

Det finns flera förklaringar, men den främsta är den att det rådde överbefolkning i Europa vid det här tillfället. Det var inte så att det föddes för många barn, men man hade odlat upp det mesta av den mark man kunde odla på med den tidens redskap. Det gjorde att många människor svalt och svältande människor har lägre motståndskraft mot sjukdomar än friska människor.


En andra orsak var att klimatet blev kallare under 1300-talets början. Det blev t,ex, omöjligt att odla vindruvor i England, men det värsta var att klimatet också blev regnigare. Under åren 1315-1317 ruttnade skördarna på fälten i Europa och bönderna tvingades att äta den säd de sparat till nästa års skörd för att överleva. På många ställen åt man inte bara upp sin boskap utan även katter och hundar hamnade på middagsbordet. Det gick t.o.m, rykten om kannibalism och att en avrättning av en brottsling var samma sak som en middag. Men det hjälpte inte mycket och befolkningsmängden sjönk med 10% i de större städerna. Skördarna fortsatte att vara dåliga resten av århundradet och de dåliga skördarna spred hungersnöden ändå mer.


En tredje orsak kan ha varit att det inte var en, utan två olika sorters pest som spred sig samtidigt. Dels drabbades folk av böldpest som fått sitt namn av att den smittade drabbas av stora bölder, ibland så stora som små äpplen eller hönsägg. Stack man hål på bölderna rann blod och var ut, men det stoppade inte spridningen av sjukdomen i kroppen. Oftast dog man inom åtta dagar. Dels drabbades man av lungpest som främst spreds från människa till människa. Symptomen på den sortens pest var att den smittade hostade upp blod. Den var dödligare än böldpest men böldpesten var mer smittsam så antagligen dog lika många av bägge sorterna.

Symptom på pest. (I nutid behandlas pest med penicillin och är inte längre en dödlig sjukdom)
Acral gangrene due to plague.jpg Plague bubo.jpg
Vävnadsdöd pga böldpest, svarta döden Bölder orsakade av böldpest

Vem vårdade de smittade?

Pestmästare

Till en början fanns det läkare, oftast präster, som försökte hjälpa de smittade men eftersom de var i kontakt med de sjuka hela tiden smittades de själva med pest och var bland de första som dog. Istället hade man "pestmästare" i många städer. Det var vanligtvis fattiga människor som inte hade något riktigt jobb som utsågs mer eller mindre mot sin vilja av de som styrde i städerna. De hade oftast inga som helst kunskaper om sjukdomar. Vanligtvis bar de en speciell klädsel med en fågelliknande mask för att skrämma bort de onda andar man trodde bodde i de smittade. Även dessa pestmästare drabbades hårt av sjukdomen och deras livslängd var kort.


Hur kom sjukdomen till Sverige?

År 1349 sägs det att ett skepp från Hansan drev in i Bergens hamn i Norge. Ingen var vid liv utan alla i besättningen hade dött i pest. Egentligen borde man ha bränt skeppet, men de norska handelsmännen tyckte att det var synd att förstöra den värdefulla lasten och tog in den i hamn, och med den följde även råttorna med sina smittade löss. Hur sann historian är kan man låta vara osagt, men samma år eller året därpå kom pesten till Sverige från Norge under kung Magnus Erikssons tid, han som var gift med drottning Blanka (känd från barnvisan: rida, rida ranka, hästen heter Blanka....). Samma år som kungen bestämt sig för ett korståg mot de ortodoxt kristna i Novgorod, i det som nu är Ryssland. Men kriget gick inte bra och när så många svenskar dog av sjukdomar började folk tro att gud var emot kungen och att pesten var ett straff för kungens krig.

Vilka skyllde man på?

Judar bränns levande som straff för pesten


Man visste ju inte riktigt varför sjukdomen spred sig. Var det guds straff? Var det "dålig luft"? Vad var orsaken? Några skyllde på judarna och i flera städer i främst Tyskland tillfångatog man judar och brände dem, ibland levande, i förhoppning om att sjukdomen skulle försvinna. Många judar var också utlånare av pengar och genom att de dödades försvann skulderna. På det sättet dödades tusentals judar.

Det fanns något som hette "flagellanter". Det var människor som trodde att om man piskade sig själv skulle gud förhindra att man smittades. Ibland gick stora grupper flagellanter ihop och bildade "flagellanttåg". Detta hände bara nere i Europa, inte i Sverige. När det visade sig att flagellanterna ändå smittades och dog, samtidigt som påven förbjöd flagellanterna, slutade man med detta.


flagellants_doornik_1349.jpg

Flagellanttåg

Hur många dog?

Det finns inga säkra siffror, men minst 25 000 000 människor och som mest 75 000 000. Det kanske är enklare att säga att var tredje människa i Europa dog av pesten. Det var fler som dog i städerna än på landsbygden eftersom sjukdomen spred sig lättare i de tätbefolkade städerna där hygienen var dålig och tvål var något okänt. På vissa ställen dog fler och på andra, som Nederländerna, Polen och Island, dog ingen alls eftersom pesten inte spreds dit.


Hur var det att leva då?

Dödsdansen blev ett populärt motiv i och med pesten.

Man var rädda. Kyrkorna fylldes av folk som bad till gud. Men lyssnade han? Kunde det finnas en gud när så många släktingar och vänner dog? Samtidigt fanns det många människor som tyckte att man ändå snart skulle dö så det var bäst att roa sig så mycket som möjligt. Vem vet? man kanske aldrig skulle vakna dagen efter? De människorna festade upp all mat och alla pengar de hade. Sedan fanns det lycksökare som gifte sig med unga änkor som just ärvt sina föräldrars gods och gårdar. Det som främst märktes var att det fanns döda överallt och döden är en väldigt viktig symbol på tavlor och andra konstverk från den här tiden.

Vad hände sedan?

Digerdöden försvann lika snabbt som den kommit och runt 1350 hade den svept igenom Europa. Pesten återkom om och om igen i olika städer i Europa och Sverige, men så dödlig som den var under digerdöden blev den aldrig igen. Det skulle ta 150 år innan det bodde lika många människor i Europa igen, som det hade gjort före digerdöden.

En fördel för de överlevande var att jordbruksmarken räckte till igen. Folk behövde inte svälta. Tvärtom blev kött vanligare på matbordet efter- än före digerdöden eftersom man kunde släppa ut boskap på de fält som lämnats öde när ägarna dog. Dessutom blev det brist på arbetskraft så godsägarna blev tvungna att vara snälla mot bönderna, drängarna och pigorna på gårdarna för att få dem att stanna. Före digerdöden kunde man behandla dem nästan hur som helst eftersom det var arbetsbrist och de var tvungna att vara kvar oavsett hur illa behandlade de blev.

En stor förändring låg i människornas kristna tro. Före digerdöden trodde folk att prästerna hade svaret på allt och att gud kunde lösa alla problem. Genom digerdöden såg folk att det inte stämde och efter digerdöden började de överlevande att se sig om efter alternativa svar och kyrkans absoluta makt över människorna bröts. Man kan säga att fröet till Martin Luthers reformation skapades ur digerdödens hemskheter.

Källor

Historia kompakt 7-9, Gleerups 1999, ISBN 91-40-63061-7

http://en.wikipedia.org/wiki/Black_Death

http://nl.wikipedia.org/wiki/Pestmeester

http://sv.wikipedia.org/wiki/Digerd%C3%B6den

http://historymedren.about.com/od/theblackdeath/a/greatmortalityc_2.htm

http://www.usu.edu/markdamen/1320Hist&Civ/chapters/06PLAGUE.htm


Bildkällor

Samtliga bilder från wikimedia commons utom:

Pieter Bruegels tavla: bruegel.pieter.free.fr/images/mort/mort.jpg

Svarvit karta över spridning: contagions.files.wordpress.com/2011/10/caffa1.gif

Flagellanttåg: danielmitsui.tripod.com/aaaaa/flag/flagellants_doornik_1349.jpg

Åter till historiebokens register,