Åtgärder

Dalsland

Från Skolbok

Dalsland.png Sverigekarta-Landskap Dalsland.svg

Dalsland är ett landskap som kallar sig ett Sverige i miniatyr, för här fins allt man kan hitta i Sverige. Höga berg och djupa skogar. Bad i Vänern och shopping i någon av städerna. Det är faktiskt så att när filmen Ronja rövardotter spelades in så ville man göra det i stora, orörda urskogar. Därför valde man Dalsland.

Landskapsvapen

Dalsland vapen.svg

Landskapsblomma

Dalslands landskapsblomma är den lilla, oansenliga förgätmigejen.

Förgätmigej.jpg

Landskapsdjur

Dalslands landskapsdjur är korpen.

Raven 2.jpg

Geologi

Norra Dalsland är kuperat med stora skillnader i höjd mellan topparna och dalarna. Landskapet är uppsprucket och det har bildat en mängd långsmala sjöar som går i nord-sydlig riktning. Störst av dem är Stora- och Lilla Le. Stora Le är en djup sjö trots att den ser smal ut på kartan och djupaste punkten ligger ungefär 100 meter under ytan.

Stora Le vid Nössemark i norra Dalsland

Stora Le vid Nössemark i norra Dalsland


Dalsland är ett skogslän där stora delar av landskapet är bevuxet med granskog. Den är viktigt för ekonomin och ger många arbetstillfällen. Det har funnits mycket järnmalm i bergen i norr, men de flesta gruvorna är utbrutna. Man hittar knappt malm i dem längre, och därför olönsamma och nedlagda.

Mellan Vänern och nära gränsen mot Bohuslän i landskapets södra del ligger Dalboslätten. Här har det varit hav för länge sedan och slätten, som är platt och lätt att köra traktorer på, består av näringsrik lerjord som ger stora skördar.

Kroppefjäll heter bergsryggen mellan Dalboslätten och Bohuslän. Högsta toppen är 240 meter över havet. Kroppefjäll är både en högplatå och ett naturreservat. Att det heter fjäll beror på att man kallar alla höga kullar för fjäll i den här delen av Sverige, ett arv från den tiden området var norskt.

Utsikt från Kroppefjäll

Utsikt från Kroppefjäll

Kommunikation

Vad är en kanal? En kanal är ett vattendrag som människor grävt ut för att man lätt ska kunna frakta flytande gods och båtar. På 1800-talet arbetade många dalslänningar med att bryta järnmalm och hugga timmer i norra Dalsland. Man drömde om en kanal som knöt ihop sjöar som Stora- och Lilla Le med Vänern. Då skulle man kunna frakta allt på båtar. 1868 invigdes Dalslands kanal. Det var inte mycket som egentligen behövde grävas, stora delar av sträckan följer de långsmala sjöarna. Ett problem var forsarna i Håverud. För att kunna frakta timmer och malm på pråmar måste man komma runt de forsarna. Lösningen var en akvedukt, en bro för vatten över de vilda forsarna. Akvedukten i Håverud är Sveriges enda akvedukt.

Akvedukten i Håverud

Akvedukten i Håverud


Väg E45 följer Vänerns kust på väg mot Karlstad i Värmland och är numera huvudleden genom Dalsland.

Det har funnits flera mindre järnvägar i Dalsland, men numera är de bara öppna på sommaren för turister. Det går dock en järnväg till Oslo i Norge som fortfarande används samt en mellan Göteborg och Karlstad som passerar genom Dalsland längs samma sträckning som E45:an.

Traditionella näringar

I norra Dalsland har det varit skogen som varit viktigast. Marken är bergig och jorden mager och duger inte att odla på.

Man har också brutit mycket järnmalm i norra Dalsland.

Under 1800-talet blev det en nedgång när gruvorna gav för dålig inkomst samtidigt som jordbruksmarken inte räckte till alla. Då flyttade många dalslänningar till Amerika istället. Åren 1860 till 1930 emigrerade över 50 000 dalslänningar.

I södra delen av landskapet finns Dalboslätten. Det är gammal havsbotten, platt med näringsrik jord som ger stora skördar. På 1800-talet odlades stora mängder havre på Dalboslätten som såldes till England där man utfodrade Londons hästar som drog taxidroskorna på den tiden.

Havre

Havre

Nutida näringar

Både järnprodukter och det man får från skogen; virke, pappersmassa, flis osv. är viktiga för dagens dalslänningar, precis som Dalboslätten fortfarande ger stora skördar. I Dalsland tillverkas t.ex. de järnstängsel som finns vid våra motorvägar tillverkas i Dalsland.

Många människor som är bosatta i Dalsland pendlar till större orter utanför landskapet.

Några viktiga orter

Åmål är Dalslands enda riktiga stad, som den blev redan år 1643. 1901 brann stora delar av staden ner, efter den branden byggdes stadens första brandstation. Delar av staden som stod runt stadsparken klarade sig. Numera har Åmål ett stort antal industrier.

Åmåls centrum

Åmåls centrum


Mellerud är den stad där järnvägen mot Norge knyter an mot järnvägen mellan Karlstad och Göteborg. Staden är Dalslands äldsta järnbruksort. I staden finns bl.a. ett pappersbruk och kemisk industri som gör plast.


Bengtsfors har varit en viktig knutpunkt där trafiken på kanalen mötte trafiken på järnvägen. Numera är järnvägarna nedlagda och trafiken på kanalen finns mest för turister.

Järnvägsstationen i Bengtsfors

Järnvägsstationen i Bengtsfors

Några viktiga personer

Pia Hagmar, som skrivit Dalslandsdeckarna, kommer från Dalsland.

Pia Hagmar 03.JPG

Roligt vetande

Åmål är känt från Lukas Moodyssons film Fucking Åmål (1998), som utspelar sig i stadsdelen Ljungsberg i Åmål. Fast filmen är egentligen inspelad i Trollhättan.

Åmål är också känt från ordspråket: "Alltid något, sa fan, när han fick se Åmål".

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1

http://www.expressen.se/nyheter/qs/har-springer-dalslands-studenter-ut/

Wikipedia:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dalsland

https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85m%C3%A5l

https://sv.wikipedia.org/wiki/Mellerud

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kroppefj%C3%A4ll


Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.


Åter till registret för Sveriges landskap och län