Åtgärder

Bohuslän

Från Skolbok

Bohuslän Sverigekarta-Landskap Bohuslän.svg

Landskapsvapen

Bohusläns landskapsvapen

Bohusläns landskapsvapen


Bohusläns flagga

Bohusläns flagga

Landskapsblomma

Bohusläns landskapsblomma är vildkaprifolen. Vildkaprifolen är vanlig där det är varmt, i Götalands västra kustlandskap och längs Norges södra och sydvästra kust. Den är ganska vanlig på Bohusläns trädlösa klippstränder och öar. Det som ser ut som en enda stor blomma är egentligen en hel samling mindre blommor som växer ut från samma plats på blomman.

Vildkaprifol

Landskapsdjur

Bohusläns landskapsdjur är knubbsäl. Det är en säl som oftast ses i norra Atlanten, norra delen av Stilla havet och Nordsjön. Den lever även i Sverige, vid västkusten och i södra Östersjön.

Knubbsäl

Geologi

Pratar man om Bohuslän är sol och bad på solvarma, mjuka klippor det första de flesta tänker på.

Bad på Klädesholmen, utanför Tjörn

Bohuslän är den sydligaste utlöparen av fjällkedjan och det gör att landskapet är ganska bergigt, även om bergen inte är särskilt höga. Men det gör också att den typiska kusten i bohuslän består av berg och sten som slutar tvärt i havet och som slipats mjukt av glaciärer under senaste istiden.


En av de mest kända platserna är Stångehuvud utanför Lysekil där klipporna mest liknar enorma, strandade valar av granit. Bohusgraniten är känd för att ha stelnat snabbt och blivit extremt finkornig. Därför passar den bra till att hugga statyer och liknande som kräver stora granitblock utan sprickor i. Den är litet rödaktigt, till skillnad från stockholmsgraniten vid östkusten som är svart och vit.


Bohuslän har två av landets fyra tröskelfjordar, Byfjorden utanför Uddevalla och Gulllmarsfjorden vid Lysekil. Gullmarsfjorden är Sveriges största och djupaste fjord och den enda tröskelfjorden som har kvar sin tröskel.

Tröskelfjord

En tröskelfjord bildas när en glaciär når havet och gräver ner sig i bottnen. Det gör fjorden som djupast längst in och som grundast vid mynningen, där den slutar i en tröskel av sand och sten där isen tar slut.


I Bohuslän finns Sveriges första och enda nationalpark i havet, Kosterhavets nationalpark. Den ligger i anslutning till Kosteröarna i norra Bohuslän. I parken finns bland annat ett av Sveriges två korallrev. Olika sjöfåglar och sälar är också vanliga i området.

Kommunikation

I alla tider ha man färdats med båt längs kusterna. Djupa vikar och berg har gjort det besvärligt att bygga vägar. Då har båt blivit ett naturligt sätt att ta sig fram. Landskapets många djupa fjordar och strömmar som skapar isfria vatten på vintern har skapat flera av Sveriges bästa hamnar, bland annat Marstrand för privatbåtar och Uddevalla för godstrafik.

Bohusbanan kallas järnvägen som går från Strömstad till Göteborg och trafikeras fortfarande. Norr om Dingle, en bit från Lysekil, finns enbart persontrafik.

När man byggde motorvägen E6 klövs landskapet. Det har gjort att t.ex. samhället Ljungskile delats i två delar med halva samhället väster om motorvägen ch andra halvan öster om motorvägen.

Ljungskile

Ljungskile när motorvägen byggdes


De många djupa vikarna har också gjort att många stora broar byggts i Bohuslän, till exempel bron ut till ön Tjörn, eller bron över Byfjorden utanför Uddevalla.

Tjörnbron

Tjörnbron sträcker sig från Almön i väster till Källön i öster, 664 meter lång.


Göta älv är gräns mellan Bohuslän och Västergötland och rinner fram på sin väg mellan Vänern och Göteborg. Den är så pass stor att lastfartyg kan färdas upp och ner längs älven.

640px-G%C3%B6ta_%C3%A4lv._2010-11-13.jpg

Göta älv

Traditionella näringar

De som kom först till Bohuslän odlade jorden. Ett av Sveriges största hällristningsområden finns i Tanumshede där familjer brände skog och odlade upp mark redan för 2500 år sedan. Fattiga människor längs kusterna har oftast både odlat någonting och fiskat, för att få mat på bordet. Tjörn är t.ex. känt för sina fina potatisar, eftersom våren kom tidigt i närheten av Nordsjön och jorden är full av näringsrika snäckskal sedan ön låg under vatten efter senaste istiden.

Hällristning, Tanumshede

Hällristning, Tanumshede


Traditionellt har man fiskat i Bohuslän. Befolkningen har varit fattig men havet har gett både mat och en stadig inkomst. Förr kunde man fiska både hälleflundra och torsk i vattnen mellan Orust och Tjörn, och fastlandet. Utfiskningen från 1960-talet och framåt har gjort att det inte går att fiska kommersiellt i Bohusläns hav längre utan fiskebåtarna går ut i Nordsjön och Atlanten för att fånga fisk. Istället har man prövat annat, som musselodling, för att få en inkomst från havet.

Fiskarfamilj, Grundsund, 1863

Fiskarfamilj, Grundsund, 1863


Stenhuggeriet var även det något som den fattiga befolkningen började med för att få litet extra inkomster. Bohusgraniten håller en kvalitet som är världsbäst och granit från landskapet har huggits och formats till allt ifrån vackra statyer till gatsten och sålts vidare i hela världen. När man började belägga vägarna meed asfalt istället för gatsten blev det inte lönsamt längre och de flesta stenhuggerierna lade ner verksamheten.

360px-Himlajord%2C_monument_i_Bohus-granit_%C3%B6ver_Gustaf_L%C3%B6fgren%2C_av_konstn%C3%A4ren_Tore_Heby_%281977%29._Entr%C3%A9n_till_Stadshuset%2C_Falkenberg.jpg

Staty av bohusgranit, typiskt rödaktig i färgen.

Nutida näringar

En av de främsta inkomstkällorna numera är turismen. Tusentals människor kommer varje år till Västkusten för segling, sol och bad. Även om det skapar många arbetstillfällen är det inte alltid bra. Priserna på hus på de mer populära platserna, som Marstrand, har stigit så högt att de fiskarfamiljer som en gång byggde husen inte har råd att bo kvar längre.

En annan viktig näring är den petrokemiska industrin med huvudkontor i både Stenungsund och Lysekil. Oljeraffinaderierna, där råolja omvandlas till smörjolja, diesel och bensin, syns högt över horisonten.

Preemrafs raffinaderi i Lysekil på natten

Preemrafs raffinaderi i Lysekil på natten


En tredje näring som kommit på senare tid är datateknik där företaget Hogia, baserat i Stenungsund, ligger i framkant.

Några viktiga orter

Uddevalla

Uddevalla är Bohusläns största stad och har den viktigaste hamnen. Flera gånger i historien har man konkurrerat mot Göteborg om vilken hamn som är bäst. Staden har brunnit flera gånger och har gått från att ha varit en industristad med bl.a. tändstickstillverkning och ett av Sveriges största båtvarv, till att ha blivit en köpmannastad. Numera har butikerna svårt att klara sig ekonomiskt i centrum. Många åker istället till köpcentret "Torp" som ligger några kilometer väster om staden.

Forsen vid kraftverket i Bäveån, mitt i Uddevalla

Forsen vid kraftverket i Bäveån, mitt i Uddevalla


Stenungsund

På bara några årtionden har Stenungsund gått från ett litet bonde- och fiskarsamhälle till att ha blivit en av de viktigaste platserna för petrokemisk industri Sverige. En orsak är det gigantiska kraftverk som används om strömförsörjningen försvinner från staden.

Stenungsund med kraftverkets fyra skorstenar i bakgrunden.

Stenungsund med kraftverkets fyra skorstenar i bakgrunden.


Kungälv

Kungälv var en gång i tiden den viktigaste staden i Bohuslän. Med sin plats längs Göta älv kunde man kontrollera all trafik uppför och nerför älven. Numera är staden en sovstad för pendlare till Göteborg. En av stadens mest kända platser, förutom Bohus fästning, är Bräckeboa där man kan köpa billiga kex från Göteborgs kexfabrik.

Kungälv


Marstrand

Marstrand ligger ute på en ö där en havsström pressar in vatten i hamnen och gör den isfri i princip året om. Redan under medeltiden kom Hansans handelsskepp hit och bytte till sig fisk från lokalbefolkningen. Under stormaktstiden byggdes Carlstens fästning som försvar. När fästningen blev omodern blev den ett fängelse istället. I dagsläget är Marstrand populärt att besöka på sommaren.

640px-School_children_sailing_outside_Marstrand.jpg

Marstrand, skolbarn från Marstrands 1-6 skola har segling som elevens val. Fästningen överst till vänster.


Smögen

Precis som Marstrand är Smögen en ort som lever på turismen. Förr kunde man äta nykokta räkor och havskräftor direkt nere på den långa smögenbryggan, men även om det fortfarande händer ibland är det långt mellan gångerna som fiskebåtar landar skaldjur i Smögens hamn. Just smögenbryggan är känd för att rika ungdomar tar båten från andra delar av landet och ankrar upp vid bryggan under sommaren. Det är vid bryggan restauranger och butiker finns.

640px-Sm%C3%B6gen_8678_%2818999741240%29.jpg

Smögen med smögenbryggan

Några viktiga personer

En Sveriges mest kända författare, Camilla Läckberg, kommer från Bohuslän och är född och uppvuxen i Fjällbacka.

Camilla Läckberg


Det gör också komikern Björn Gustafsson, som växte upp en bit utanför Kungälv.

Björn Gustafsson

Roligt vetande

Bohus fästning har gett namn åt landskapet Bohuslän. Fästningen byggdes redan 1308 men förstärkte under stormaktstiden och står kvar än idag, en bit utanför Kungälv. Den byggdes för att kontrollera både Göta- och Nordre älv. Bohus fästning har varit belägrad minst fjorton gånger, men aldrig blivit erövrad i strid. Precis som Carlstens fästning, ute på Marstrand, blev Bohus fästning ett fängelse när den blivit föråldrad.

Bohus fästning


I filmen Ronja rövardotter hoppar barnen över en klyfta som heter Helvetesgapet i filmen, men i verkligheten är det Kungsklyftan som ligger i Fjällbacka.

Helvetesgapet eller Kungsklyftan

Helvetesgapet eller Kungsklyftan.


Bohuskusten är den kuststräcka i Sverige som är mest utsatt för skräp som flyter in från havet. Varje år flyter cirka 8000 kubikmeter (100-tals ton) i land på stränderna, vilket hotar både miljön och turismen. Orsaken till att kusten drabbas så hårt är två strömmar i havet. En ström kommer in från Nordsjön, passerar Danmark och flyter in i Skagerrak. Där möter den en annan ström som kommer från Östersjön på väg ut i Atlanten. Där de möts, vid Bohusläns kust, hamnar allt skräp som följt med strömmarna från både Atlanten, Nordsjön och Östersjön.

Haven


Drönare över Skärhamn på Tjörn (9 min)


Stångehuvuds granitklippor vid Lysekil (5.23 min)

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1


Wikipedia:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vildkaprifol

https://sv.wikipedia.org/wiki/Knubbs%C3%A4l

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohuskusten

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohus_f%C3%A4stning

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterhavets_nationalpark

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusbanan


Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.


Åter till registret för Sveriges landskap och län