Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Retorik"

Från Skolbok

(Skapade sidan med '(Lämplig för högstadiet) '''Retorik kan betyda ”konsten att övertyga” eller ”konsten att hålla ett tal”. Det finns ingen bra översättning av ordet. Redan de gamla ...')
 
Rad 6: Rad 6:
  
 
''Ethos'' betyder ”att behaga”. Man Ställer sig in hos lyssnaren och får hans/hennes förtroende genom att verka trevlig och pålitlig.
 
''Ethos'' betyder ”att behaga”. Man Ställer sig in hos lyssnaren och får hans/hennes förtroende genom att verka trevlig och pålitlig.
 +
 
''Pathos'' betyder känsla. Man vill skapa en känsla hos lyssnaren beroende på vilken sorts tal man håller.
 
''Pathos'' betyder känsla. Man vill skapa en känsla hos lyssnaren beroende på vilken sorts tal man håller.
 +
 
''Logos'' betyder förnuft. Talaren har argument och påståenden som låter förnuftiga för att få lyssnaren att tycka likadant som talaren.
 
''Logos'' betyder förnuft. Talaren har argument och påståenden som låter förnuftiga för att få lyssnaren att tycka likadant som talaren.
  
Rad 13: Rad 15:
  
 
''Finna'', innebär att talaren samlar information och hittar argument som är både för och emot det talet handlar om.
 
''Finna'', innebär att talaren samlar information och hittar argument som är både för och emot det talet handlar om.
 +
 
''Planera'', innebär att talaren planerar vad de olika delarna i talet skall handla om.
 
''Planera'', innebär att talaren planerar vad de olika delarna i talet skall handla om.
 +
 
''Formulera'', innebär helt enkelt att man skriver talet.
 
''Formulera'', innebär helt enkelt att man skriver talet.
 +
 
''Minnas'', innebär att man lär sig talet, helst utantill.
 
''Minnas'', innebär att man lär sig talet, helst utantill.
 +
 
''Agera'', innebär att man övar på talet. Dessutom övar man in rätt miner och rätt kroppsspråk till olika delar av talet för att verka så övertygande som möjligt.
 
''Agera'', innebär att man övar på talet. Dessutom övar man in rätt miner och rätt kroppsspråk till olika delar av talet för att verka så övertygande som möjligt.
  
Rad 22: Rad 28:
  
 
Ibland talar man om två steg till, att förstå och att korrigera.
 
Ibland talar man om två steg till, att förstå och att korrigera.
Förstå, innebär att man redan innan man börjar samla material så tänker man igenom viilka som skall lyssna på talet så att man säger rätt saker.
+
 
Korrigera, innebär att när talaren är klar så går han/hon igenom talet för sig själv och korrigerar och ändrar det som inte blev så bra, om talet skall användas fler gånger.
+
''Förstå'', innebär att man redan innan man börjar samla material så tänker man igenom viilka som skall lyssna på talet så att man säger rätt saker.
 +
 
 +
''Korrigera'', innebär att när talaren är klar så går han/hon igenom talet för sig själv och korrigerar och ändrar det som inte blev så bra, om talet skall användas fler gånger.
  
  
Rad 29: Rad 37:
  
 
Det är inte bara att skriva ett tal, det skall formuleras på ett bra sätt. Det klassiska sättet, som brukar fungera bra, är att dela upp talet i fem delar:  
 
Det är inte bara att skriva ett tal, det skall formuleras på ett bra sätt. Det klassiska sättet, som brukar fungera bra, är att dela upp talet i fem delar:  
 +
 
''Inledning'', man tar upp vad talet skall handla om och försöker samtidigt få lyssnarna intresserade.
 
''Inledning'', man tar upp vad talet skall handla om och försöker samtidigt få lyssnarna intresserade.
 +
 
''Berättelse'', man berättar, i stora drag, bakgrunden till talet. Varför man valde just det ämnet och innehållet och försöker få lyssnarna ändå mer intresserade.
 
''Berättelse'', man berättar, i stora drag, bakgrunden till talet. Varför man valde just det ämnet och innehållet och försöker få lyssnarna ändå mer intresserade.
 +
 
''Framställande'', man talar om vad talet skall handla om och vad talaren tycker är viktigt.
 
''Framställande'', man talar om vad talet skall handla om och vad talaren tycker är viktigt.
 +
 
''Argumentation'', man börjar med ett bevis för det man tycker, och därefter tar man upp olika motargument som man smular sönder med roliga eller intelligenta argument.
 
''Argumentation'', man börjar med ett bevis för det man tycker, och därefter tar man upp olika motargument som man smular sönder med roliga eller intelligenta argument.
 +
 
''Avslutning'', man avslutar och sammanfattar talet man just hållit.
 
''Avslutning'', man avslutar och sammanfattar talet man just hållit.
  
Rad 39: Rad 52:
 
   
 
   
 
För att behålla lyssnarna måste talet hållas intressant. Ett sätt är att använda språket för att göra talet roligt.  
 
För att behålla lyssnarna måste talet hållas intressant. Ett sätt är att använda språket för att göra talet roligt.  
 +
 
''Överdift'', få något att låta så mycket bättre än det är i verkligheten, men gör det så mycket så att alla förstår att det inte är sant.
 
''Överdift'', få något att låta så mycket bättre än det är i verkligheten, men gör det så mycket så att alla förstår att det inte är sant.
 +
 
''Underdrift'', få något att låta så mycket värre än det är i verkligheten, men gör det så mycket så att alla förstår att det inte är sant.
 
''Underdrift'', få något att låta så mycket värre än det är i verkligheten, men gör det så mycket så att alla förstår att det inte är sant.
 +
 
''Liknelse'', säg att någonting är som något annat.
 
''Liknelse'', säg att någonting är som något annat.
 +
 
''Metafor'', säg att någonting är något annat.
 
''Metafor'', säg att någonting är något annat.
  
Rad 50: Rad 67:
  
 
Ett annat sätt att smycka ut talet är att använda stilfigurer.
 
Ett annat sätt att smycka ut talet är att använda stilfigurer.
 +
 
''Samma första bokstav'', detta har använts ofta i historien och gör att folk kommer ihåg talet.
 
''Samma första bokstav'', detta har använts ofta i historien och gör att folk kommer ihåg talet.
 +
 
''Samma första ord'', ta mening efter mening som börjar med samma ord, även det förstärker talet i folks minne.
 
''Samma första ord'', ta mening efter mening som börjar med samma ord, även det förstärker talet i folks minne.
 +
 
''Motsatser'', ”en fråga om liv och död”, eller liknande skapar dramatik.
 
''Motsatser'', ”en fråga om liv och död”, eller liknande skapar dramatik.
 +
 
''Utrop'', ”Herre gud!” i talet får folk att hoppa till och lyssna bättre.
 
''Utrop'', ”Herre gud!” i talet får folk att hoppa till och lyssna bättre.
 +
 
''En retorisk fråga'', ”Simmar en enbent anka i cirklar?” Man ställer en fråga som lyssnarna redan vet svaret på, något som gör att de hänger med bättre i talet.  
 
''En retorisk fråga'', ”Simmar en enbent anka i cirklar?” Man ställer en fråga som lyssnarna redan vet svaret på, något som gör att de hänger med bättre i talet.  
 +
 
''Ironi'', man säger en sak men menar en annan.
 
''Ironi'', man säger en sak men menar en annan.
 +
 
''Klimax'', man talar på ett sätt som ökar spänningen tills man når ett väntat, dramatiskt slut. Om slutet uteblir kallas det antiklimax, men det brukar göra lyssnarna missnöjda för man vill gärna höra slutet på en lång, spännande historia.
 
''Klimax'', man talar på ett sätt som ökar spänningen tills man når ett väntat, dramatiskt slut. Om slutet uteblir kallas det antiklimax, men det brukar göra lyssnarna missnöjda för man vill gärna höra slutet på en lång, spännande historia.
 +
 
''Oförenliga motsatser'' (paradoxer), man talar om någon som är ”jätteliten”, ”skitgod” , ”en stor liten man” osv. Lyssnarna tänker ”så kan det ju inte vara” och det håller dem uppmärksamma.
 
''Oförenliga motsatser'' (paradoxer), man talar om någon som är ”jätteliten”, ”skitgod” , ”en stor liten man” osv. Lyssnarna tänker ”så kan det ju inte vara” och det håller dem uppmärksamma.
 +
 
''Avsiktligt överhopp'', man hoppar över någonting i talet som lyssnarna förväntar sig att höra. ”I Kamomilla stad fanns tre rövare, Kasper och Jesper”. Det gör också lyssnarna mer uppmärksamma.
 
''Avsiktligt överhopp'', man hoppar över någonting i talet som lyssnarna förväntar sig att höra. ”I Kamomilla stad fanns tre rövare, Kasper och Jesper”. Det gör också lyssnarna mer uppmärksamma.
 +
 
''Tresteg'', hjärnan klarar bäst av saker som kommer tre och tre. Testegsmetoden innebär att man tar upp en sak, som leder till en annan sak som leder till en tredje sak. Det är ett kraftfullt sätt att föra fram ett argument.  
 
''Tresteg'', hjärnan klarar bäst av saker som kommer tre och tre. Testegsmetoden innebär att man tar upp en sak, som leder till en annan sak som leder till en tredje sak. Det är ett kraftfullt sätt att föra fram ett argument.  
  

Versionen från 4 oktober 2010 kl. 07.06

(Lämplig för högstadiet) Retorik kan betyda ”konsten att övertyga” eller ”konsten att hålla ett tal”. Det finns ingen bra översättning av ordet. Redan de gamla grekerna skapade de regler som vi använder än idag för att skapa ett bra tal.


Steg 1: Ethos, pathos och logos

Ethos betyder ”att behaga”. Man Ställer sig in hos lyssnaren och får hans/hennes förtroende genom att verka trevlig och pålitlig.

Pathos betyder känsla. Man vill skapa en känsla hos lyssnaren beroende på vilken sorts tal man håller.

Logos betyder förnuft. Talaren har argument och påståenden som låter förnuftiga för att få lyssnaren att tycka likadant som talaren.


Steg 2: Finna, planera, formulera, minnas och agera

Finna, innebär att talaren samlar information och hittar argument som är både för och emot det talet handlar om.

Planera, innebär att talaren planerar vad de olika delarna i talet skall handla om.

Formulera, innebär helt enkelt att man skriver talet.

Minnas, innebär att man lär sig talet, helst utantill.

Agera, innebär att man övar på talet. Dessutom övar man in rätt miner och rätt kroppsspråk till olika delar av talet för att verka så övertygande som möjligt.


Förstå och korrigera

Ibland talar man om två steg till, att förstå och att korrigera.

Förstå, innebär att man redan innan man börjar samla material så tänker man igenom viilka som skall lyssna på talet så att man säger rätt saker.

Korrigera, innebär att när talaren är klar så går han/hon igenom talet för sig själv och korrigerar och ändrar det som inte blev så bra, om talet skall användas fler gånger.


Steg 3: Formulera

Det är inte bara att skriva ett tal, det skall formuleras på ett bra sätt. Det klassiska sättet, som brukar fungera bra, är att dela upp talet i fem delar:

Inledning, man tar upp vad talet skall handla om och försöker samtidigt få lyssnarna intresserade.

Berättelse, man berättar, i stora drag, bakgrunden till talet. Varför man valde just det ämnet och innehållet och försöker få lyssnarna ändå mer intresserade.

Framställande, man talar om vad talet skall handla om och vad talaren tycker är viktigt.

Argumentation, man börjar med ett bevis för det man tycker, och därefter tar man upp olika motargument som man smular sönder med roliga eller intelligenta argument.

Avslutning, man avslutar och sammanfattar talet man just hållit.


Steg 4: Smycka

För att behålla lyssnarna måste talet hållas intressant. Ett sätt är att använda språket för att göra talet roligt.

Överdift, få något att låta så mycket bättre än det är i verkligheten, men gör det så mycket så att alla förstår att det inte är sant.

Underdrift, få något att låta så mycket värre än det är i verkligheten, men gör det så mycket så att alla förstår att det inte är sant.

Liknelse, säg att någonting är som något annat.

Metafor, säg att någonting är något annat.

Det finns fler men de är mycket krångligare att förstå.


Steg5: Stil

Ett annat sätt att smycka ut talet är att använda stilfigurer.

Samma första bokstav, detta har använts ofta i historien och gör att folk kommer ihåg talet.

Samma första ord, ta mening efter mening som börjar med samma ord, även det förstärker talet i folks minne.

Motsatser, ”en fråga om liv och död”, eller liknande skapar dramatik.

Utrop, ”Herre gud!” i talet får folk att hoppa till och lyssna bättre.

En retorisk fråga, ”Simmar en enbent anka i cirklar?” Man ställer en fråga som lyssnarna redan vet svaret på, något som gör att de hänger med bättre i talet.

Ironi, man säger en sak men menar en annan.

Klimax, man talar på ett sätt som ökar spänningen tills man når ett väntat, dramatiskt slut. Om slutet uteblir kallas det antiklimax, men det brukar göra lyssnarna missnöjda för man vill gärna höra slutet på en lång, spännande historia.

Oförenliga motsatser (paradoxer), man talar om någon som är ”jätteliten”, ”skitgod” , ”en stor liten man” osv. Lyssnarna tänker ”så kan det ju inte vara” och det håller dem uppmärksamma.

Avsiktligt överhopp, man hoppar över någonting i talet som lyssnarna förväntar sig att höra. ”I Kamomilla stad fanns tre rövare, Kasper och Jesper”. Det gör också lyssnarna mer uppmärksamma.

Tresteg, hjärnan klarar bäst av saker som kommer tre och tre. Testegsmetoden innebär att man tar upp en sak, som leder till en annan sak som leder till en tredje sak. Det är ett kraftfullt sätt att föra fram ett argument.


Källor

http://sv.wikipedia.org/wiki/Retorik