Minnestekniker - fakta och återkommande repetitioner

Introduktion

Om du "pluggar" på fakta, enstaka meningar du skrivit ner under en genomgång, eller olika begrepp med sina förklaringar, kommer du rätt snabbt att inse att du inte kommer ihåg detta särskilt länge, trots att du kanske lagt ner timmar på att plugga inför ett prov.

Det finns till och med statistik där forskare visar hur det går till. När du pluggat in någonting glömmer du mest kort efter att du suttit och pluggat för att sedan tappa mer och mer ju längre tid det går.

Minneskurva, eller snarare glömskekurva

Det du förväntas göra är därför att repetera om dina glosor, anteckningar från genomgångar och begrepp med jämna mellanrum. På det viset stoppas förlusten av dina kunskaper upp. Minnet hamnar på topp igen, för att sedan långsamt åter försvinna. Men repeterar du igen återställer du minnet, och så vidare. På det viset kan du "plana ut" din glömskekurva så att du minns det du pluggar in längre tid.

Återkommande repetition planar ut kurvan

Återkommande repetitioner

En traditionell tidsrymd är:

• Du har en genomgång i skolan och du skriver ner anteckningar, glosor, begrepp och liknande.
• Du kommer hem efter skolan och läser igenom dina anteckningar. Samtidigt har du tid att undersöka det du inte riktigt förstått från genomgången en extra gång.
• Dagen efter, eller i samband med att du repeterar det du gjorde nästa lektion i samma ämne, läser du igenom dina anteckningar en gång till.
• Två-tre dagar senare repeterar du anteckningarna igen.
• Sedan repeterar du samma anteckningar igen med 2-3 veckors mellanrum.
• Slutligen repeterar du på dem bara i samband med att ni gör någonting nytt i samma ämne i skolan.

Tycker du att det här verkar ta för mycket tid ska du veta att det är normalt för elever i grundskolor i Europa att lägga ner cirka tre timmar varje kväll på läxor. I Östasien lägger elever ner ändå mer tid varje kväll på läxor och på repetitioner.

Problemet med den här typen av återkommande repetitioner är den tid det tar för dig att lära dig nya saker. Det finns naturligtvis system för att underlätta inlärning, som att använda flashcards eller Leitnersystemet, som beskrivs på sidan om Minnestekniker - glosor och begrepp. Men i grund och botten fungerar detta bara i grundskolan och på de enklare utbildningarna i gymnasiet. Och orsaken till det är att det tar för lång tid.

När det är mer och mer avancerade texter som ska läras in, kommer snart inte tiden att räcka till. Och orsaken till att du hela tiden glömmer det du lärt dig är att merparten av det du pluggar in på det här sättet hamnar i korttidsminnet. Det är bara sånt du kan associera till annat som hamnar i långtidsminnet och blir kvar. Varje gång du repeterar kommer lite till att hamna i långtidsminnet, men det är en försvinnande liten del jämfört med den tid du lägger ner på att repetera dina glosor, anteckningar och begrepp. Speciellt på gymnasie- och universitetsnivå. Men vad kan du göra istället?

Ladda långtidsminnet istället för korttidsminnet

Varje glosa, begrepp eller anteckning du har ska du associera, koppla ihop, med någonting som redan finns i långtidsminnet. På det viset kommer du inte att glömma bort det du pluggar in lika snabbt och du kommer att kunna hålla mycket mer information och kunskap i långtidsminnet. Något som sedan gör det lättare att associera, koppla ihop, ändå mer kunskap i långtidsminnet, i en enda god cirkel som fortsötter hela livet.

Exemplet "kanin"

Tänk dig att du ska lära dig ordet "rabbit" på svenska, vilket då vanligtvis översätts med "kanin". Du kan naturligytvis sitta med en gloslista där du omväxlande täcker över den engelska och den svenska texten, eller så kan du ha ett flashcard med "rabbit" skrivet på ena sidan och "kanin" på den andra. Så sitter du en stund och tänker rabbit-kanin, kanin-rabbit, rabbit-kanin, kanin-rabbit. Tills du tycker att du kan ordet, för att sedan gå vidare till nästa. Problemet är att kopplingen rabbit-kanin bara finns i korttidsminnet och inom någon, eller några dagar har du förmodligen glömt kopplingen.

I ditt långtidsminne vet du nog att kanin är ett lurvigt, kramvänligt djur med långa öron. Du vet nog också att rabbi är samma sak som en judisk religiös ledare. När du ska lära in ordet "rabbit" är det alltså bättre att tänka dig en rfabbi framför dig, med långt skägg och en kippa på huvudet. I famnen håller han en stor, lurvig kanin med enorma öron som sticker upp på varje sida om huvudet på rabbinen. Vill du fördjup akopplingen ännu mer kan du tänka dig att BB är en gammal förkortning för den plats bebisar föds, så om du dessutom tänker dig att denna rabbi med kaninen i famnen står på en avdelning med massor med små sängar där det ligger nyfödda bebisar, får du även med dig att "rabbit" stavas med två b.

"Det här tar ju mycket längre tid att lära sig än att sitta med ordlistan och repetera rabbit-kanin, kanin-rabbit" kanske du tänker. Och det är sant. Det här sättet med att associera nya ord, anteckningar och begrepp med det du redan vet tar längre tid. Men ett år in i framtiden kommer du fortfarande att komma ihåg att rabbit och kanin är samma sak, och att det stavas med två b efter kanske bara en eller två repetitioner, medan du kan ha varit tvungen att repetera kopplingen rabbit-kanin i en ordlista tio gånger under samma tid, och ändå kanske ha glömt det.

Repetition är all kunskaps moder

Du ska fortfarande repetera. Du kan använda samma tidsschema som beskrevs här ovanför. Men du ska repetera så att det du lär dig hamnar i långtidsminnet istället för korttidsminnet. Ju mer som hamnar i långtidsminnet, desto lättare kommer du att få att lära dig nya saker, så bit ihop och jobba på. Det är ett arbetet att lära sig nya saker så att de sitter, men belöningen kommer senare när du får allt lättare att förstå den värld vi lever i utan att behöva söka information på Internet varje gång du stöter på någonting du inte förstår.

---

Tillbaka till huvudsidan: Tema - Minnestekniker och olika sätt att göra anteckningar