Skillnad mellan versioner av "Metoo"

Versionen från 9 januari 2020 kl. 14.52

Bakgrunden till #metoo rörelsen

Metoo rörelsen började egntligen 2006 i USA och målet var att hjälpa flickor som drabbats av sexuellt våld. Särskilt färgade flickor. Genom att visa att de inte var ensamma om sitt trauma kunde stärkas och förmås berätta om sina upplevellser.

#metoo I USA

Det vi förknippar med #metoo tog riktg fart i USA 2017. Då skrev skådespelerskan Alyssa Milano en post på Twitter: If all the women who have ever been sexually harassed or assaulted wrote ‘Me too.’ as a status, then we give people a sense of the magnitude of the problem, (om alla kvinnor som blivit sexuellt trakasserade eller attackerade skriver "Me too" på sin status, kan vi få folk att förstå hur omfattande problemet är.)

Harvey Weinstein

När kända skädespelare från Hollywood, som Gwyneth Paltrow, Ashley Judd, Jennifer Lawrence, och Uma Thurman, skrev om sina upplevelser spred sig upproret som en löpeld. Speciellt filmregissören Harvey Weinstein pekades ut som en man som användes sig av sin maktställning. Många kvinnor berättade om hur han utnyttjat dem sexuellt, eller regelrätt våldtagit dem, och tvingat dem att hålla tyst om det mot att de fått roller i olika filmer. Rättegången mot Weinstein inleddes januari 2020.

Jeffrey Epstein 2013

En annan amerikan som pekades ut av många kvinnor under #metoo var finansmannen Jeffrey Epstein.

Genom Epstein hade andra män också utnyttjat väldigt unga flickor och spåren ledde ända upp i det brittiska kungahuset och till president Trump och Bill Clinton. “Han valde flickor som han antog att ingen skulle lyssna på och han hade rätt”, säger Courtney Wild, som mötte Epstein när hon var 14 år, till Miami Herald. Epstein häktades och skulle åtalas för ett stort antal brott där många kända människors kopplingar till vad som hänt hos honom skulle komma fram genom domstolsförhandlingarna, men han begick självmord i fängelset augusti 2019, strax före rättegången skulle börja. Rättegången lades ner och många mäktiga män kunde andas ut samtidigt som många frustrerade kvinnor aldrig skulle kunna få rätt mot maktens män.

#metoo kommer till Sverige

Till Sverige kom #metoo på allvar 2017. Till en början i liten skala. Unga kvinnor lade till hashtaggen på sina Facebook, Snapchat och twitterinlägg, eller så lade de upp korta klipp på Youtube där de berättade vad de varit med om. Inläggen var självutlämnande, i princip aldrig var det så att gärningsmännen beskrevs. Men det skulle snart bli en ändring på det.

Örjan Ramberg 2015

Bland de mer uppmärksammade aktionerna var #tystnadtagning november 2017 där 700 skådespelerskor och andra kvinnor i både teater- och filmindustrin steg fram och vittnade om vad de hade fått gå igenom. Aktionen skedde samtidigt som Guldbaggegalan där kvinnorna klädde sig i svart för att sätta fokus på kvinnornas situation. Den manifestationen sammanföll med visningen av filmen "Älska mig för den jag är" på SVT där en känd sångerska misshandlades svårt både fysiskt och psykiskt av sin dåvarande pojkvän Örjan Ramberg. Under taggen #brinnförjosefin startades ett mediedrev mot Ramberg. Samma man som var en av de mest prisade skådespelarna på teatern just då. Protesterna mot Dramaten blev för mycket för ledningen och den föreställning där Ramberg medverkade fick läggas ner. Filmen blev blev snabbt det mest sedda TV-programmet någonsin på SVT play.

Svartklädda kvinnor på 2018 års guldbaggegala

Bakslagen för #metoo rörelsen i Sverige

Metoo hade inte blivit så stort om det inte hade varit så att flera kända män pekades ut som förövare. De hade utnyttjat sin ställning gentemot flickor och unga kvinnor och utnyttjat dem sexuellt, eftersom de kunde det. Det gav #metoo ny kraft i Sverige, men var samtidigt det som i slutändan kvävde #metoo rörelsen hos oss. Speciellt tre uppmärksammade fall kan nämnas, de mot Martin Timell, Jean-Claude Arnault och Fredrik Virtanen.

Martin Timell och våldtäkten i badtunnan

Martin Timell

Svenska akademiens beskyddande av Jean-Claude Arnault

Jean-Claude Arnault 2018

Fredrik Virtanen och våldtäkten på en ungdomsreporter

Fredrik Virtanen

Spåren av #metoo

#metoo puman i Umeå, Monumentet är en ständig och viktig påminnelse om de berättelserna och att kampen för ett jämställt samhälle aldrig kan sluta, enligt Helena Smith (S), kulturnämndens ordförande i Umeå, i ett pressutskick.

Källor

https://metoomvmt.org/about/

https://en.wikipedia.org/wiki/Me_Too_movement

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/e8ebr9/sa-rycktes-mattan-undan-for-epstein

https://sv.wikipedia.org/wiki/Josefin_Nilsson_%E2%80%93_%C3%84lska_mig_f%C3%B6r_den_jag_%C3%A4r

https://www.svt.se/kultur/65-procent-av-kvinnorna-i-filmbranschen-har-utsatts-for-sexuella-trakasserier

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/metoo-monument-ska-resas-pa-radhustorget-i-umea

Bildkälor

Alla bilder från Wikimedia Commons utom:

Guldbaggegalans svartklädda kvinnor: www.svtstatic.se/image/wide/992/17708967/1523958078?quality=70&format=auto

metoo puman: www.svtstatic.se/image/wide/992/21566618/1553169998?quality=70&format=auto