Skillnad mellan versioner av "Historia"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m (→I årskurs 1–3) |
||
| Rad 21: | Rad 21: | ||
'''Att leva tillsammans''' | '''Att leva tillsammans''' | ||
* Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. | * Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. | ||
| + | :[[Att leva i Astris Lindgrens värld]] | ||
| + | :''Använd dig av samlingar med svart-vita bilder man ofta kan hitta på muséers- och hembygdsföreningars hemsidor'' | ||
* Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. | * Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. | ||
| + | :[[Emigrationen till Amerika]] | ||
| + | ''Det finns även beskrivet i geografiämnet, [[Emigration och immigration]]'' | ||
* Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. | * Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. | ||
| − | + | :''Kan tas upp i ala typer av diskussioner i SO ämnena'' | |
| − | + | ||
'''Att leva i närområdet''' | '''Att leva i närområdet''' | ||
* Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. | * Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. | ||
| + | :[[Äldre stenåldern]] | ||
| + | ::[[Därför tog istiden slut]] | ||
| + | :[[Mellan stenåldern]] | ||
| + | :[[Yngre stenåldern]] | ||
| + | :[[Bronsåldern]] | ||
| + | :'''Flodkulturerna''' | ||
| + | ::[[Mesopotamien]] (Flodkultur) | ||
| + | ::[[Egypten (Flodkultur)]] | ||
| + | ::[[Induskulturen (Flodkultur)]] | ||
| + | ::[[Kina (Flodkultur)]] | ||
* Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. | * Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. | ||
| + | :''Använd dig av samlingar med svart-vita bilder man ofta kan hitta på muséers- och hembygdsföreningars hemsidor'' | ||
| + | :''Det finns en del under geografiämnet'' | ||
* Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. | * Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. | ||
| − | + | :[[Kyrkan mitt i byn]] | |
| − | + | ||
| − | |||
'''Att leva i världen''' | '''Att leva i världen''' | ||
| − | |||
* Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. | * Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. | ||
| + | :[[Hur blev vi människor?]] | ||
| + | :[[Äldre stenåldern]] | ||
| + | ::[[Därför tog istiden slut]] | ||
| + | :[[Mellan stenåldern]] | ||
| + | :[[Yngre stenåldern]] | ||
* Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. | * Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. | ||
| + | :[[Äldre stenåldern]] | ||
| + | :[[Mellan stenåldern]] | ||
| + | :[[Yngre stenåldern]] | ||
| + | :[[Bronsåldern]] | ||
| + | :[[Järnåldern]] | ||
* Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. | * Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. | ||
| + | :[[Ortsnamnen berättar]] | ||
| + | :''Se på religionsdelen, läs om gravskick i forntiden'' | ||
* Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. | * Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. | ||
| + | :[[Vikingarnas gudavärld]] | ||
| + | :[[Grekernas gudavärld]] | ||
* Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. | * Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. | ||
| − | + | :[[Järnåldern Vikingatiden]] | |
| − | + | :[[Vite Krist kommer]] | |
| − | + | :[[Profeterna]] | |
| − | + | :[[Muhammeds liv]] | |
| − | + | ||
| − | |||
'''Att undersöka verkligheten''' | '''Att undersöka verkligheten''' | ||
| − | |||
| − | |||
* Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. | * Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. | ||
| + | :''Låt eleverna rita fysiska tidslinjer så att de förstår att fontifen är 95% av den tiden människor funnits i Europa'' | ||
| + | ''(Vissa mål som helt saknar koppling till historia är bortplockade, då målen för år 1-3 är gemensamma för samtliga SO ämnen kommer de målen att fylas i de andra tre SO-ämnena).'' | ||
==I årskurs 4–6== | ==I årskurs 4–6== | ||
Versionen från 24 april 2012 kl. 07.12
Den klassiska uppdelningen av historiaämnet i skolan har varit:
- År 1 Stenåldern
- År 2 Bronsåldern
- År 3 Järnåldern
- År 4 Vikingatid
- År 5 Medeltid
- År 6 Svensk stormaktstid
- År 7 Repetition stenålder-bronsålder, flodkulturer, antikens Grekland och perserna, Romarriket.
- År 8 Franska revolutionen, nationalismen, imperialismen, första världskriget.
- År 9 Mellankrigstiden, andra världskriget, kalla kriget, tiden efter 1989, kriget mot terrorism.
Det här stämmer inte alltid, och ju längre tid som gått sedan andra världskriget ju mer skall presas in i år 9, vilket gör att historiaämnet helt enkelt måste reformeras. De mål som skall uppfyllas enligt 2011 års läroplan är:
I årskurs 1–3
Att leva tillsammans
- Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
- Att leva i Astris Lindgrens värld
- Använd dig av samlingar med svart-vita bilder man ofta kan hitta på muséers- och hembygdsföreningars hemsidor
- Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
Det finns även beskrivet i geografiämnet, Emigration och immigration
- Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
- Kan tas upp i ala typer av diskussioner i SO ämnena
Att leva i närområdet
- Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
- Äldre stenåldern
- Mellan stenåldern
- Yngre stenåldern
- Bronsåldern
- Flodkulturerna
- Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
- Använd dig av samlingar med svart-vita bilder man ofta kan hitta på muséers- och hembygdsföreningars hemsidor
- Det finns en del under geografiämnet
- Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
Att leva i världen
- Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
- Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
- Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
- Ortsnamnen berättar
- Se på religionsdelen, läs om gravskick i forntiden
- Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
- Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.
Att undersöka verkligheten
- Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
- Låt eleverna rita fysiska tidslinjer så att de förstår att fontifen är 95% av den tiden människor funnits i Europa
(Vissa mål som helt saknar koppling till historia är bortplockade, då målen för år 1-3 är gemensamma för samtliga SO ämnen kommer de målen att fylas i de andra tre SO-ämnena).
I årskurs 4–6
Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500
- Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
- Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
- De nordiska staternas bildande.
- Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
- Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
- Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700
- Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
- Den svenska statens framväxt och organisation.
- Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
- Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
- Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850
- Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
- Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
- Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
- Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
- Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Hur historia används och historiska begrepp
- Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
- Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
- Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
- Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
I årskurs 7–9
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
- Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
- Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
- Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900
- Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
- Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen.
- Migration inom och mellan länder.
- Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
- Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950
- Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
- Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
- De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
- Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
- Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
- Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
- Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
- Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
- FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
- Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
- Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
Hur historia används och historiska begrepp
- Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
- Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
- Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
- Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
- Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
- Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.