Vinderosion

Sanddyner skapas när vindar tar med sig sand och damm och släpper innehållet när vinden mojnar eller stoppas upp

Eoliska processer är ett samlingsnamn för allt som vindar gör i naturen. Aeolus var en vindgud för de antika grekerna, och har gett namn till detta. Både erosion, där sand spm följer med vinden blästrar underlaget, och flyttning av sand och damm, ingår i begreppet Eoliska processer.

Vad gör egentligen vindarna med markytan?

När vinden blästrar stenar lyfts de tyngsta kornen minst, vilket gör att ytan skadas mest närmast marken

Vinden har ett så kallat flytande beteende. Det innebär helt enkelt att den rör sig på ett sätt som liknar rinnande vatten. Den energi som krävs för att skapa vindar på jorden kommer ursprungligen från solen. Solens strålning värmer atmosfären och skapar rörelser i luften. När den energin når markytan börjar vinden arbeta genom det vi kallar eoliska processer. Vinden kan inte påverka marken själv men det grus och den sand som följer med starka vindar eroderar sten och berg, vilket betyder att den nöter ner. Dessutom transporterar vinden små partiklar som damm och sand och flyttar dem över enorma avstånd. När vinden sedan mojnar landar sand och grus på marken.

Detta arbete är särskilt märkbart i torra landskap. Vinderosion och eoliska processer är extra kraftfulla i just torra områden jämfört med platser där det finns mycket växtlighet. I ett torrt landskap saknas ofta skyddande växter, vilket gör att materialet på marken lättare kan flyttas. Detta skapar en ökad sårbarhet för platser som drabbas av torka.

Vilka landformer skapas av eoliska processer?

Vindens arbete lämnar efter sig unika geografiska mönster. Idag kan geografer använda moderna verktyg som GIS, alltså geografiska informationssystem, och satellitbilder via fjärranalys för att studera hur dessa former breder ut sig över stora områden. En av de mest tydliga landformerna är olika sanddyner

Sanddyner bildas genom eolisk avsättning, där vinden tvingas sänka farten och släppa den sand den bär på. Dessa formationer finns både i stora öknar och längs kuster. En annan viktig form är loess, som består av vindburet damm som lagt sig över stora ytor. De tjockaste loessjordarna bildades under istiden av stendamm som blåste från glaciärerna, damm som bildats när glaciärisarna malt ner sten och berg.

Hur påverkar Människan Sårbarhet och hållbar utveckling med hänsyn till vindarna?

Det vi gör med landskapet kan göra oss mer sårbara för vindens krafter. Något som i sin tur kan leda till stora utmaningar för samhället.

Ett historiskt exempel är The Dust Bowl i USA under 1930-talet. En kombination av torka och mänsklig påverkan ledde till att vinden kunde blåsa bort stora mängder matjord i USA, vilket fick katastrofala följder för både människor och natur. När dt var som värst dog folk i stormarna när de inte fick åt sig luft eftersom det var så mycket damm i stormvindarna.

Liknande problem ses Sahel, i Afrika. Där hotar ökenspridning och jordförstörelse människors livsmiljö.

Testa dig själv

För att testa din förståelse kan du fundera på varför vinderosion egentligen är ett större problem i torra och arida områden än i områden med mycket skog och växter. Du kan också försöka beskriva vad som händer när vinden till slut släpper sin last av sand, och vilken landform som skapas då. Fundera även på hur verktyg som GIS och satellitbilder kan hjälpa geografer att förstå vindens påverkan, samt hur sambandet ser ut mellan solens strålning och att sandkorn överhuvudtaget kan flytta på sig i en öken.