Skriva faktatexter med källor och källkritik

När du skriver faktatexter, eller sakprosa som det heter med ett finare ord, kommer du att ange olika källor till din text. För att veta vilka källor som är bra eller dåliga, och hur du ska ange källorna, finns några olika regler som du kan ta steg för steg. Kom också ihåg att kraven är lägre i grundskolan än i gymnasiet, och att kraven på korrekta källor är mycket större på ett universitet eller en högskola än de är i gymnasiet. Hittar du beskrivningar på Internet om hur du gör med källor kanske de inte stämmer om de är gjorda för andra elever än de som går i högstadiet.

Var hittar du bra källor?

Numera är internet det vanligaste stället som elever söker information, men det är inte alltid det bästa stället.

• Tryckta läroböcker på papper från ett känt förlag är alltid kontrollerade på ett eller annat sätt. De är bra källor. Har du en lärobok ska du alltid börja med att läsa den.
• Bibliotekets faktaböcker som handlar om samma sak som det du undersöker, och som är tryckta på ett känt förlag, är även de kontrollerade och är bra källor.
• Tidningar kan ha lite bråttom med tryckningen, speciellt dagstidningar, men de större tidningarna som Aftonbladet eller Dagens Nyheter kan ändå anses som bra källor.

Om du är ute på Internet gäller liknande regler: Bra källor är:

• Nationalencyklopedin
• Siter som ägs av statliga myndigheter
• Siter som ägs av universitet/högskolor
• Siter som är kopplade till kända förlag eller tidningar.
• Filmklipp på: SLI, SVTplay, URplay, TV4play eller liknande etablerade siter

Vilka källor tar du bara i nödfall?

Ibland går det inte att hitta information om det du söker bland de säkra källorna. Då får du kika på källor som inte är så bra, och samtidigt se till att du tar upp varför du valt en sämre källa i källkritiken. Bland dessa källor räknas:

• Böcker som ges ut genom självpublicering
• Smala tidningar, som till exempel ges ut av politiska partier
• Siter på Internet som drivs av föreningar eller privatpersoner, som bloggar
• Filmklipp på Youtube, TikTok och liknande
• Wikipedia

Vad är inte en källa?

Ofta anger elever källor som inte är källor, utan samlingsplatser för annan information. Tänk på att en lärare måste kunna hitta den plats du fått din information från på ett så enkelt sätt som möjligt. Går det inte att hitta exakt den plats du tagit informationen från, är det inte heller en källa. Därför fungerar det inte att ange platser som:

• Min hjärna
• En bok i mammas bokhylla
• Mammas dagbok som jag tjuvläst
• Vår klubbsida som man måste vara medlem i klubben för att kunna läsa
• Google
• Biblioteket
• SO-rummet

• Youtube

• Reddit
• Flashback

osv.

Vad står det i läroplanen?

För att du ska kunna tilldelas ett betyg i svenska måste du också både visa att du kan samla information själv från olika källor, och att du kan komma med källkritik. I läroplanen för grundskolan står det för år 7-9:

Eleven söker och väljer (...) information från olika källor och presenterar informationen på ett (...) sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för (...) underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Värdeorden i svenska är:

E=med viss säkerhet (information) ... i huvudsak fungerande (sätt) ... till viss del (underbyggda)

C=med relativt god säkerhet (information) ... fungerande (sätt) ... relativt väl (underbyggda)

A=med god säkerhet (information) ... väl fungerande (sätt) ... väl (underbyggda)

Det betyder att du egentligen inte kan tilldelas ett godkänt betyg i svenska om du inte kan visa att du kan hitta och använda egna källor och att du också kan förklara vad som är bra eller dåligt med de källor du använt.