Litteraturhistoria

Litteraturhistoria ... varför ska eleverna lära sig om det?

Frågan kan vara befogad. vad har eleverna för nytta av vad som skrevs för hundra, femhundra, kanske tusen år sedan?

Tittar du i LGR11 finns det inget direkt stöd för att eleverna ska lära sig litteraturhistoria. De texter som ligger närmast är:

Förmågorna

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

CI 1-3

• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen.

CI 4-6

• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.

CI 7-9

• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.

• Språkbruk genom tiderna.

KK år 6

• (E) Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

• (E) Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

KK år 9

• (E) Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

• (E) Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.

• (E) Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.

• (E) Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Men eleverna går inte bara i grundskolan. Lyfter vi blicken och tittar mot gymnasiet blir kraven kring kunskaper om litteraturhistoria mer renodlade.

• (CI Svenska 1 betyg E) Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv.

Litteraturhistoria läser vi alltså inte för att det är ett krav i grundskolan, utan för att det är ett enkelt skelett att hänga upp olika viktiga böcker och författare ur historien på, och dessutom ett både enkelt och bra sätt att förberedea eleverna på framtida studir i gymnasiet när kunskaper i litteraturhistoria blir en del av det centrala innehållet.

Uppdelning

Litteraturhistorien är uppdelad i sju större epoker och fyra mindre,. för att göra det enkelt att förstå utvecklingen av litteraturen. Varje del bygger på den föregående. Ibland har de likadana namn som i den vanliga historieundervisningen. Det kan vara lite förrädiskt eftersom det inte alltid är så att tidsperioderna är samma i både den vanliga historien och i litteraturhistorien.

De olika epokerna är:

(Forntiden)

Texter och bildspråk i forntiden är grunden för texter som senare skrivs under antiken.

Antiken

ghghhh

Medeltiden

ghghhh

Renässansen

ghghhh

(Barocken)

En litterär epok som ofta bakas in i renässansen.

Upplysningen

ghghhh

Romantiken

ghghhh

Realismen

ghghhh

(Naturalismen)

En vidareutveckling av realismen, men med strängare krav på att texten är verklighetstrogen.

Modernismen

ghghhh

(Postmodernismen)

Vidareutveckling av modernismen

Filmer

"Hej littraturen" är en filmserie från UR som tar upp de olika delarna av litteraturhistorien på ett lättsamt sätt.

https://urskola.se/Produkter/158018-Hej-litteraturen/Visa-alla