Därför har vi pengar och banker

Bank, 1800-talet i USA, med galler för att förhindra rån

Varför har vi egentligen pengar och banker? För att svara på den frågan, som verkar enkel men som är väldigt komplicerad, måste vi först titta på vad pengar egentligen är.

Innehåll

1 Vad använde vi före vi hade pengar?
2 Vilka var först med pengar, mynt och sedlar?
3 När började man med banker?
4 Italien
5 Men banken tjänade ju inga pengar på det?
6 Den fungerande banken
7 Problem med banker
8 Men vad gör det om banken blir rik?
9 Men kan inte en bank gå i konkurs?
10 Källor
- 10.1 Bilder

Vad använde vi före vi hade pengar?

Rävskinn och hammare

För länge sedan använde vi inte pengar, vi bytte saker istället. En päls från en räv kunde t.ex. bytas mot en hammare. Byteshandel förekommer än idag, titta bara på "Blockets" sida med bytesannonser. Problemet med byteshandel är att det krävs att bägge parter som vill byta sin vara vill ha den andra varan. Vill personen med rävpälsen inte ha en hammare blir det ingen byteshandel. Varorna som ska bytas kan vara skrymmande eller tunga, som levande oxar eller guldtackor, och det innebär problem att framta varorna till marknader. Dessutom kan det vara svårt att dela upp varorna. Är det värt att klippa en rävpäls i två bitar för en mindre hammare?

För att komma förbi de problemen började folk använda varor som de flesta tyckte var värdefulla på något vis. Till exempel: salt, boskap, snäckor och ädelmetaller. De var lätta att bära med sig och ofta både hållbara och möjliga att dela upp i mindre delar. Ädelmetaller som guld och silver blev särskilt populära på grund av att de var sällsynta, inte förstördes så lätt och dessutom gick att dela upp i mindre bitar.

Vilka var först med pengar, mynt och sedlar?

Före de första mynten präglades användes ofta metall i form av stänger och trådar i handeln. Det krävdes dock att man vid varje byteshandel var tvungen att väga och bedöma metallens renhet. Något som var tidskrävande och osäkert.

I Lydien, under antiken, användes elektra, en naturligt förekommande legering av guld och silver, för att tillverka en enkel form av mynt. Ungefär samtidigt började stämplade metallstycken användas i Kina. Men de första mynten av ren metall och garanterat värde präglades för ungefär 2500 år sedan, i Grekland. Där levde en grekisk kung som hette Krösus som började tillverka guldmynt. De präglades med hans huvud som en garanti för att myntet inte innehöll annat än guld. Det gjorde att mynt började bli ett accepterat sätt att betala med. Det spred sig sedan med romarna till resten av Europa. I Sverige har vi använt mynt sedan kung Olov Skötkonung som var först med att tillverka mynt. För drygt 1000 år sedan.

Krösus guldmynt

Kineserna var först med sedlar. För ungefär 1000 år sedan tryckte de sedlar med ett värde på. Värdet motsvarade en viss mängd guld. Den som hade sedeln kunde gå till den som tryckt den och begära ut värdet i guld istället. På det viset kunde man inte trycka mer sedlar än det fanns guld som motsvarade sedlarnas värde. Vi hade ett likadant system i Sverige fram till 1800-talet. I USA kund man växla in dollar till guld ända fram till 1970-talet. I Sverige började man trycka sedlar på 1660-talet, under stormaktstiden.

Kinesisk sedel

Med mynt eller sedlar blev det mycket enklare att frakta med sig det man ville byta. Speciellt om det var värdefulla saker som man inte ville dela upp.

Till en början var det kungens män som växlade sedlar och mynt, men med tiden uppstod ett system med banker.

När började man med banker?

Ett problem var ju att man kunde bli rånad på pengarna eller guldet. Därför utvecklades med tiden ett banksystem. Ursprungligen var det guld- och silversmeder som hade kassavalv man kunde låsa in värdesaker i som hanterade handelsmännens värdesaker, men det utvecklades snart egna bankkontor.

Man kunde ge guldet till en bank i sin hemstad.
Man fick ett kvitto på pengarna
Man tog sig till en annan stad med en annan bank
Där tog man emot kvittot och växlade om det till samma summa guld,

Visst kunde man bli rånad på kvittot, men det var mycket lättare att gömma än en säck med guld.

Penningväxlare, Flandern, 1514

Italien

Det moderna banksystemets början kan spåras till renässansens Italien, särskilt i de rika städerna i norr som: Florens, Venedig och Genua. Själva ordet "bank" härstammar från det italienska ordet "banco", som betyder bänk eller disk, där penningutlånare bedrev sin verksamhet. Att få slut på pengar och bli bankrutt kommer från det italienska "Banco rotto", att bordet var förstört. Tidiga former av bankverksamhet inkluderade växling av pengar, insättning av pengar samt lån. En viktig roll spelade även judiska köpmän som tog med sig metoder för hantering av pengar från Mellanöstern och Fjärran Östern till Italien och Centraleuropa.

Bland de italienska familjerna märks särskilt familjen Medici, som byggde upp en kedja av bankkontor för att underlätta för köpmän så de slapp ta med sig pengar under sina resor, från Flandern i norr ända till Mellanöstern. Det räckte med ett papper, en växel, som sa vad de satt in i någon av Medicis banker för att kunna ta ut samma summa från något annat av deras bankkontor..

Men banken tjänade ju inga pengar på det?

Nej, inte alls. Orsaken är att man inte fick ta ut ränta om man var kristen, eller muslim. Påven hade bestämt att Gud äger tiden och den kan man därför inte ta betalt för. Men det fanns ett behov av att få låna pengar. Med tiden fick ju guldsmederna eller bankkontoren mer och mer pengar som borde göra mer nytta ute bland folk än inlåsta i ett bankvalv.

Svaret på problemet var judarna. De var inte hindrade att handla med Guds tid. Judarna hade en lång tradition av penningverksamhet bakom sig. Redan i bibeln blir Jesus upprörd när han hittar penningväxlarna i templet:

"De kom till Jerusalem, och han (Jesus) gick till templet. Där drev han ut dem som sålde och köpte. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, och han lät ingen bära något med sig över tempelplatsen."

Mark 11:15-16

Jesus jagar ut penningväxlarna

Judiska bankägare lånade ut det guld de fick in mot ränta. Dvs. om man lånade 10 guldmynt till 10% ränta var man tvungen att betala tillbaka 11 guldmynt. För att få låna måste man pantsätta en säkerhet. Till exempel en bit mark eller ett hus. Kunde man inte betala tillbaka 11 guldmynt tog banken marken eller huset istället. På det sättet blev bankirerna allt rikare. De extra pengarna de fick in på räntan lånade de ut på nytt till andra låntagare. Vissa judiska familjer, som familjen Rotschild, blev så rika att de kunde bekosta hela arméer som kungar använde i krig. Genom räntan skapades pengar som inte fanns, som en vinst för banken. Redan vid det elfte guldmyntet i exemplet kommer ju frågan om var det myntet helt plötsligt kom ifrån.

Men det finns ett problem...

Redan de gamla guldsmederna kom på att man kunde skriva ut fler sedlar än det fanns guld i lager. De kunde man sedan använda som säkerhet för att ta lån hos andra penningväxlare osv. Man skapade pengar som inte fanns. Problemet med sedlar utan säkerhet har följt med bankerna. Sveriges första bank var privatägd och började, som första bank i Europa, att trycka sedlar 1660. Även där tryckte man fler sedlar än man hade guld i kassavalvet, och banken gick i konkurs när rykten började gå om fifflet och alla med sedlar ville växla tillbaka dem mot guld, samtidigt. Efter det tog riksdagen över banken och bildade Sveriges centralbank, Riksbanken.

Wildcat money - pengar som är kopplade till en enda bank

Den fungerande banken

I ett fungerande banksystem är sedlarnas värde kopplade till något annat, vanligtvis ädelmetaller som guld eller silver. Det finns inte mer pengar än att man kan växla in alla sedlarna till motsvarande metallhög. Bankerna lånar ut pengar mot ränta, som betalas med sedlar. Bankerna tar emot sparpengar som sätts in på banken mot ränta.

Banken lånar ut pengarna som sätts in som sparpengar. De pengar banken lånar ut har en högre ränta än sparpengarna. Dvs. om banken lånar ut pengar mot 10% ränta och betalar 5% ränta på sparpengarna, får banken behålla 5% av värdet för att betala löner, hyra osv. Men redan här finns ett problem. De 5% som banken behåller skapas ur tomma intet. Bankerna skapar alltså pengar ur ingenting. Skillnaden i ränta mellan inlåning och utlåning avgör hur mycket pengar banken skapar ur ingenting.

Bank of England

Problem med banker

I modern tid finns flera problem.

Ett problem uppstår med våra lönekonton. Alla som arbetar får numera sin lön insatt på ett lönekonto, som i sin tur är kopplat till t.ex. ett kreditkort. Sedlar används inte. Räntan på ett lönekonto är 0% och den som arbetat ihop pengarna äger i teorin hela summan. I praktiken är det istället så att bankerna lånar ut även lönepengarna. Det är en enorm vinst för bankerna eftersom de inte betalar ut några räntepengar alls till löntagaren men behåller hela räntan från de som i sin tur lånar pengarna. Skillnaden mellan sparräntan på 0% och utlåningsräntan som kan vara så hög som 30% gör att det skapas enorma belopp ur tomma intet till banken.

Ett annat problem är bristen på fysiska pengar. Numera är det bara 3% av allt vi handlar som sker med riktiga pengar, mynt och sedlar. 97% av alla köp sker genom att siffror ändras i en datafil någonstans. Det är svårt att kontrollera hur pengar rör sig i samhället när alla banker dessutom är privatägda. Dessutom tjänar banken pengar varje gång någon handlar med ett kort istället för fysiska pengar, genom att en liten avgift läggs på överföringen av pengar mellan affären och banken, en avgift som bakas in i priset för kunden.

Det tredje problemet är inflationen. Genom att det hela tiden skapas mer pengar, ur ingenting, i systemet blir de pengar som redan finns i systemet mindre och mindre värda. Saker blir dyrare och dyrare men man får samtidigt mer och mer lön så man skulle kunna tro att det hela jämnar ut sig i slutändan. Det gör det inte. När banker skapar pengar ur ingenting skapas inte mynt och sedlar som täcker den summan utan alla existerande pengar tappar värdet. Det slår hårdast mot de som sparar pengar på bankerna. Sätter man in en tusenlapp på en bank får man i dagens läge oftast 1% ränta. Dvs. efter ett år kan man ta ut 1010 kronor. Men om pengarna i samhället tappat mer än 1% i värde, säg att inflationen är 3%, har banken återigen tjänat 2% av tusenlappens värde ur ingenting.

Tysk femmiljarder sedel, 1930-talet

Men vad gör det om banken blir rik?

Bankerna använder sina pengar till annat. Främst till aktiehandel. Det innebär att räntan på ett vanligt sparkonto på storbankerna numera är nere på ca 0.5%. Bankerna tjänar helt enkelt mer på aktiehandel än på utlåning av pengar. Men aktiebörsen är litet som ett casino. Ibland går börsen ner, aktierna tappar i värde och i värsta fall har inte banken tillräckligt med pengar för att kunna täcka värdet på de pengar som finns på vanliga personers sparkonton och lönekonton. I Venedig hade det blivit "Banco rotto", men dagens banker klarar sig.

Men kan inte en bank gå i konkurs?

Svenska banker kan inte gå i konkurs. Det finns ett avtal mellan staten och bankerna att om en bank riskerar att gå omkull skjuter staten in pengar för att rädda banken. Därför kan bankerna använda mycket av de pengar som skapats ur tomma intet till att köpa aktier på ren spekulation. Går det bra tjänar man ändå mer pengar till banken och om det går riktigt dåligt går staten in och räddar banken. En win-win situation för banken men en förlust för staten. År 2009 sköt t.ex. staten till 5.6 miljarder kronor till Nordea som riskerade att gå omkull. Merparten av pengarna kom från olika pensionsfonder. Pengar som Nordea aldrig behövde betala tillbaka.