Skillnad mellan versioner av "Svensk historia, 1990-talet"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) m (→Rasismen) |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
||
| (19 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | '''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | ||
| + | |||
| + | <!-- | ||
| + | |||
| + | <img src="https://f.cdn-expressen.se/images/7a/dd/7addf1c14b674bd2b95585d17f7ed12a/16x9/640@60.jpg" width=75%> | ||
| + | |||
| + | ''1991 vann borgarna valet för första gången sedan 1982 och Moderaternas partiledare Carl Bildt blev statsminister. De förlorade valet 1994 och resten av 1990-talet styrde S-regeringar.'' | ||
| + | |||
| + | |||
''Passar för högstadiet.'' | ''Passar för högstadiet.'' | ||
| Rad 5: | Rad 14: | ||
== Sovjetunionens kollaps == | == Sovjetunionens kollaps == | ||
| − | Sovjetunionen slutade att finnas till och blev Ryssland istället. Nu fanns bara USA kvar som den enda supermakten i världen, Ryssland hade blivit en vanlig stormakt (med ett större förråd av kärnvapenmissiler än andra stormakter som Kina och Indien hade). | + | |
| + | Sovjetunionen slutade att finnas till och blev Ryssland istället. Nu fanns bara USA kvar som den enda supermakten i världen, Ryssland hade blivit en vanlig stormakt (med ett större förråd av kärnvapenmissiler än andra stormakter som Kina och Indien hade). Läs mer: [[Sovjetunionens kollaps]]. | ||
| + | |||
== Finanskrisen == | == Finanskrisen == | ||
| + | |||
| + | <img src="https://www.riksbank.se/imagevault/publishedmedia/uifzs16zr3oh8qgedw81/L-psedel_fr-n_Dagens_Nyheter_fr-n_1992.png" width=50%> | ||
| + | |||
| + | ''1992 var ränteläget högst någonsin, i svensk historia'' | ||
Det var en borgerlig regering som kom till makten vid valet 1991, för första gången på nära tio år. Förutsättningarna var inte de bästa. Olika omständigheter som vi inte hade kontroll över i Sverige drev landet obevekligt in i den värsta lågkonjunkturen på 60 år. Banker hade lånat ut pengar till finansbolag som lånade ut pengarna till bostadsbolag. På det viset steg värdet på bostäderna på papperet men inte i verkligheten, vilket skapade en ”bubbla”. En bubbla är någonting som ökar i värde hela tiden och alla vet att bubblan kommer att spricka och värdet åtegå till det normala, men inte när. 1990 gick bostadsbolaget ”Nyckeln” i Stockholm omkull och efter det gick bolag efter bolag i konkurs. Till och med bankerna riskerade att gå i konkurs och regeringen fick gå in med miljardlån och miljarder i stödpengar för att rädda dem. 1992 utsattes dessutom den svenska kronan för spekulationer från utländska personer och bolag, vilket gjorde att regeringen var tvungen att stödköpa kronor i flera omgångar. Till slut gick det inte utan man var tvungen att låta växelkursen vara fri och oberoende från inblandning av regeringens hjälp. Detta drev upp inflationen något enormt och ett tag låg räntorna på vanliga banklån på flera hundra procent. Det tog några år för marknaden att stabilisera sig igen. Lånen till bankerna betalades aldrig tillbaka helt. | Det var en borgerlig regering som kom till makten vid valet 1991, för första gången på nära tio år. Förutsättningarna var inte de bästa. Olika omständigheter som vi inte hade kontroll över i Sverige drev landet obevekligt in i den värsta lågkonjunkturen på 60 år. Banker hade lånat ut pengar till finansbolag som lånade ut pengarna till bostadsbolag. På det viset steg värdet på bostäderna på papperet men inte i verkligheten, vilket skapade en ”bubbla”. En bubbla är någonting som ökar i värde hela tiden och alla vet att bubblan kommer att spricka och värdet åtegå till det normala, men inte när. 1990 gick bostadsbolaget ”Nyckeln” i Stockholm omkull och efter det gick bolag efter bolag i konkurs. Till och med bankerna riskerade att gå i konkurs och regeringen fick gå in med miljardlån och miljarder i stödpengar för att rädda dem. 1992 utsattes dessutom den svenska kronan för spekulationer från utländska personer och bolag, vilket gjorde att regeringen var tvungen att stödköpa kronor i flera omgångar. Till slut gick det inte utan man var tvungen att låta växelkursen vara fri och oberoende från inblandning av regeringens hjälp. Detta drev upp inflationen något enormt och ett tag låg räntorna på vanliga banklån på flera hundra procent. Det tog några år för marknaden att stabilisera sig igen. Lånen till bankerna betalades aldrig tillbaka helt. | ||
| + | |||
== Rasismen == | == Rasismen == | ||
| − | + | ||
| + | <img src="https://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9911/30/nazi/30-6911-kl.jpg" width=20%> | ||
''Klas Lund, ledare för VAM.'' | ''Klas Lund, ledare för VAM.'' | ||
| Rad 18: | Rad 35: | ||
Man kan säga att 1990 talet var rasismens årtionde i Sverige. På grund av kriget på Balkan 1991-2002 kom oväntat många flyktingar från det forna Jugoslavien till Sverige, speciellt under de första åren av kriget. Redan i början av 1990-talet började det märkas i samhällsdebatten och diskussionerna tog fart på allvar 1991-92 när John Asonius, även kallad ”Lasermannen” gick runt i Stockholm och Uppsala och sköt oskyldiga invandrare med ett vapen försett med ett lasersikte. Under samma period, 1990-93, fick Sverige en våldsam nazistisk grupp kallad VAM, Vitt Ariskt Motstånd, som propagerade för att invandrarna skulle skickas ut ur landet. VAM misstänktes för ett flertal våldsdåd men det mesta gick inte att bevisa. Förutom dessa tydliga bevis på rasism var det också en period när osedvanligt många flyktingförläggningar och kors brann i landet. | Man kan säga att 1990 talet var rasismens årtionde i Sverige. På grund av kriget på Balkan 1991-2002 kom oväntat många flyktingar från det forna Jugoslavien till Sverige, speciellt under de första åren av kriget. Redan i början av 1990-talet började det märkas i samhällsdebatten och diskussionerna tog fart på allvar 1991-92 när John Asonius, även kallad ”Lasermannen” gick runt i Stockholm och Uppsala och sköt oskyldiga invandrare med ett vapen försett med ett lasersikte. Under samma period, 1990-93, fick Sverige en våldsam nazistisk grupp kallad VAM, Vitt Ariskt Motstånd, som propagerade för att invandrarna skulle skickas ut ur landet. VAM misstänktes för ett flertal våldsdåd men det mesta gick inte att bevisa. Förutom dessa tydliga bevis på rasism var det också en period när osedvanligt många flyktingförläggningar och kors brann i landet. | ||
| − | Hur kunde befolkningen bli så rasistisk? Främsta orsaken är troligen den enorma arbetslösheten som följde i den ekonomiska krisens spår. Arbetslösa människor kände att staten inte gjorde nog mycket för dem, samtidigt som de såg att staten skänkte bidrag i mängder till flyktingarna som inte gjort något för att göra Sverige bättre. När ekonomin | + | Hur kunde befolkningen bli så rasistisk? Främsta orsaken är troligen den enorma arbetslösheten som följde i den ekonomiska krisens spår. Arbetslösa människor kände att staten inte gjorde nog mycket för dem, samtidigt som de såg att staten skänkte bidrag i mängder till flyktingarna som inte gjort något för att göra Sverige bättre. När ekonomin stabiliserades i mitten av 1990-talet och arbetslösheten gick ner minskade också antalet brott med rasistisk grund. |
| − | + | <img src="https://2.bp.blogspot.com/_pI2VQ85q_5g/SU4myTGkqJI/AAAAAAAAB80/lqLffC01kho/s400/Motdemonstrant.jpg" width=50%> | |
''Årets bild 1985, skinskalle spöad i Växjö av överlevare från koncentrationslägren. Fotograf:Hans Runesson | ''Årets bild 1985, skinskalle spöad i Växjö av överlevare från koncentrationslägren. Fotograf:Hans Runesson | ||
| + | |||
== Teknikutvecklingen == | == Teknikutvecklingen == | ||
| + | |||
[[Image:Cellphones.JPG|thumb|right|alt=Mobiltelefoner.| ''Mobiltelefoner.'']] | [[Image:Cellphones.JPG|thumb|right|alt=Mobiltelefoner.| ''Mobiltelefoner.'']] | ||
Under 1990-talet blev det allt vanligare med mobiltelefoner, datorer och telekommunikation vi ofta tar för given nu. Datorernas prestanda ökades enormt under detta årtionde. Det första telenätet med större spridning bland privatpersoner var NMT-nätet som byggde på samma principer som vanliga radiosändare. Delar av NMT-nätet användes på glesbygden ända fram till 2007. Annars var det GSM-nätet, som vi använder än idag, som mer och mer tog över NMT-nätens roll. Från andra hälften av 1990 talet blev det allt vanligare med internetuppkoppling. Den vanligaste typen av uppkoppling för privatpersoner var telefonmodem. | Under 1990-talet blev det allt vanligare med mobiltelefoner, datorer och telekommunikation vi ofta tar för given nu. Datorernas prestanda ökades enormt under detta årtionde. Det första telenätet med större spridning bland privatpersoner var NMT-nätet som byggde på samma principer som vanliga radiosändare. Delar av NMT-nätet användes på glesbygden ända fram till 2007. Annars var det GSM-nätet, som vi använder än idag, som mer och mer tog över NMT-nätens roll. Från andra hälften av 1990 talet blev det allt vanligare med internetuppkoppling. Den vanligaste typen av uppkoppling för privatpersoner var telefonmodem. | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
== Tunneln genom Hallandsåsen == | == Tunneln genom Hallandsåsen == | ||
| Rad 41: | Rad 53: | ||
Hallandsåsen är en horst som förhindrar byggandet av snabbjärnväg mellan Malmö och Göteborg. För att kunna bygga en bättre järnvägssträckning påbörjades ett tunnelbygge 1992. Det drabbades av problem då det visade sig att det tätningsmedel man använde, Rhoca-Gil, flöt ut med grundvattnet och förgiftade både människor och djur i, och omkring, tunnelbygget. Detta verkade dock inte påverka landets kommunikationsminister Ines Uusman (S) som sade ”''Om man kan åka till månen fram och tillbaka, så kan man också tycka att det är rimligt att tycka att man ska kunna bygga den här tunneln och andra stora tunnlar miljösäkert''”. Tunnelbygget har dragits med stora problem och beräknas vara klart till 2015. | Hallandsåsen är en horst som förhindrar byggandet av snabbjärnväg mellan Malmö och Göteborg. För att kunna bygga en bättre järnvägssträckning påbörjades ett tunnelbygge 1992. Det drabbades av problem då det visade sig att det tätningsmedel man använde, Rhoca-Gil, flöt ut med grundvattnet och förgiftade både människor och djur i, och omkring, tunnelbygget. Detta verkade dock inte påverka landets kommunikationsminister Ines Uusman (S) som sade ”''Om man kan åka till månen fram och tillbaka, så kan man också tycka att det är rimligt att tycka att man ska kunna bygga den här tunneln och andra stora tunnlar miljösäkert''”. Tunnelbygget har dragits med stora problem och beräknas vara klart till 2015. | ||
| − | + | https://www.alebo.se/images/tunneldragning.jpg | |
''Planerad tunneldragning genom Hallandsåsen.'' | ''Planerad tunneldragning genom Hallandsåsen.'' | ||
| + | |||
== Estonia == | == Estonia == | ||
Tidigt på morgonen 28/9 1994 sjönk passagerarfartyget M/S Estonia på resa mellan Tallinn och Stockholm. Olyckan är den värsta katastrofen i Östersjön i fredstid. 852 personer drunknade och av dem var 501 svenskar. Orsaken till att fartyget sjönk var att bogvisiret lossnade och släppte in vatten på bildäck vilket gjorde att båten sjönk snabt och få människor lyckades ta sig i livflottarna. Olyckan har gett upphov till en hel del konspirationsteorier och alla är inte helt övertygade om att det verkligen var en olyckshändelse. | Tidigt på morgonen 28/9 1994 sjönk passagerarfartyget M/S Estonia på resa mellan Tallinn och Stockholm. Olyckan är den värsta katastrofen i Östersjön i fredstid. 852 personer drunknade och av dem var 501 svenskar. Orsaken till att fartyget sjönk var att bogvisiret lossnade och släppte in vatten på bildäck vilket gjorde att båten sjönk snabt och få människor lyckades ta sig i livflottarna. Olyckan har gett upphov till en hel del konspirationsteorier och alla är inte helt övertygade om att det verkligen var en olyckshändelse. | ||
| − | + | ||
| + | <img src="https://samtiden.nu/wp-content/uploads/2020/09/Estonia-Youtube-759x500.jpg" width=50%> | ||
| + | |||
== EU-valet == | == EU-valet == | ||
| Rad 54: | Rad 69: | ||
November 1994 folkomröstade svenska folket om vi skulle vara medlemmar i EU. 52,3 procent röstade för ett medlemskap, 46,8 procent röstade emot och 0,9 procent röstade blankt. Folkomröstningar i Sverige är bara rådgivande, så riksdagen hade kunnat godkänna ett medlemskap även om utslaget hade blivit ett nej. | November 1994 folkomröstade svenska folket om vi skulle vara medlemmar i EU. 52,3 procent röstade för ett medlemskap, 46,8 procent röstade emot och 0,9 procent röstade blankt. Folkomröstningar i Sverige är bara rådgivande, så riksdagen hade kunnat godkänna ett medlemskap även om utslaget hade blivit ett nej. | ||
| − | + | <img src="https://dms-cf-02.dimu.org/image/0136NRAePPAv?dimension=1200x1200" width=50%> | |
| − | |||
| − | |||
| − | == | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
== Tobleroneaffären == | == Tobleroneaffären == | ||
| Rad 69: | Rad 76: | ||
1995 var Mona Sahlin vice statsminister och den troligaste kandidaten till statsministerposten efter Ingvar Carlsson. Då framkom det att hon några år tidigare använt sig av det kontokort hon enbart skall använda i tjänsten för att bekosta egna utgifter som Toblerone och blöjor. Pengar hon senare betalade tillbaka. Inget brott kunde bevisas men Monas rykte var nedsvärtat och hon avsade sig sin post som vice statsminister och deltog inte i partiledarvalet 1996. | 1995 var Mona Sahlin vice statsminister och den troligaste kandidaten till statsministerposten efter Ingvar Carlsson. Då framkom det att hon några år tidigare använt sig av det kontokort hon enbart skall använda i tjänsten för att bekosta egna utgifter som Toblerone och blöjor. Pengar hon senare betalade tillbaka. Inget brott kunde bevisas men Monas rykte var nedsvärtat och hon avsade sig sin post som vice statsminister och deltog inte i partiledarvalet 1996. | ||
| − | + | <img src="https://static.cdn-expressen.se/images/bb/2a/bb2abc49aa1c4180a2218803ed3affcc/1280@40.jpg" width=50%> | |
| + | |||
| + | ''Mona Sahlin, klädd i oskyldigt vitt, gråter ut i TV 1995.'' | ||
| − | |||
== ”Om detta må ni berätta” == | == ”Om detta må ni berätta” == | ||
| − | På grund av att det förekommit rasistiska angrepp på invandrare, och eftersom en utredning visade att svensk ungdom knappt | + | På grund av att det förekommit rasistiska angrepp på invandrare, och eftersom en utredning visade att svensk ungdom knappt fick lära sig någonting alls om ”Förintelsen” av judar under andra världskriget i sin vanliga skolundervisning, drog regeringen år 1997 igång en kampanj där en bok beskrev nazisternas brott mot det judiska folket. Boken skickades ut till samtliga hushåll i Sverige och skolorna fick obegränsade klassuppsättningar att använda i undervisningen. Med detta hoppades man att de rasistiska påhoppen på invandrare skulle försvinna, eller åtminstone minska, och att elever skulle ha förståelse för judarnas situation. |
| − | + | <img src="https://mar.prod.image.rndtech.de/var/storage/images/252172082-1-ger-DE/88b861c0-391d-11e5-867e-9bbac370e58c_w760.jpg" width=33%> | |
''Buchenwald, 1945.'' | ''Buchenwald, 1945.'' | ||
| + | |||
== Malexandermorden == | == Malexandermorden == | ||
| − | Under 1990 talet genomfördes en | + | Under 1990 talet genomfördes en stor mängd bankrån och rån av värdetransportbilar. En av de ligor som höll på med detta fick problem när de rånade Östgöta Enskilda bank i Kisa 28/5 1999. Vid flykten från rånet försökte två poliser att stoppa rånarna utanför Malexander och man sköt skarpt på varandra. Vad som egentligen hände därefter är osäkert men båda poliserna dog av skott som avlossats på väldigt nära håll, något man kan tolka som rena avrättningar. Mängden tunga vapen, våldsamheten och polismorden gjorde händelsen till en av årtiondets mest omskrivna händelser. |
| − | + | <img src="https://bildix.mmcloud.se/bildix/api/images/b0daf1e2-43ae-5823-91fc-86449965fe33.jpeg" width=50%> | |
| + | |||
| + | ''Mördade poliser, under filtarna. Malexander 1999.'' | ||
| − | |||
== Källor == | == Källor == | ||
| − | + | https://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_i_Sverige_1990%E2%80%931994 | |
| + | |||
| + | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordisk_mobiltelefoni | ||
| − | + | https://sv.wikipedia.org/wiki/John_Ausonius | |
| − | + | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_historia_fr%C3%A5n_1991 | |
| − | + | https://sv.wikipedia.org/wiki/Estoniakatastrofen | |
| − | + | https://sv.wikipedia.org/wiki/Malexandermorden | |
| − | + | https://sv.wikipedia.org/wiki/Folkomr%C3%B6stningen_om_EU-medlemskap_i_Sverige_1994 | |
| − | + | https://sv.wikiquote.org/wiki/Ines_Uusmann | |
| − | + | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hallands%C3%A5stunneln | |
| − | + | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tobleroneaff%C3%A4ren | |
| − | + | https://sv.wikipedia.org/wiki/...om_detta_m%C3%A5_ni_ber%C3%A4tta... | |
| − | |||
| − | + | Samtliga bilder är från Wikimedia Commons utom: | |
| − | + | Bild på Carl Bildt 1991: f.cdn-expressen.se/images/7a/dd/7addf1c14b674bd2b95585d17f7ed12a/16x9/640@60.jpg | |
| − | + | Bild på löpsedel om hög ränta: www.riksbank.se/imagevault/publishedmedia/uifzs16zr3oh8qgedw81/L-psedel_fr-n_Dagens_Nyheter_fr-n_1992.png | |
Bild på telefon: www.globalinheritance.org/files/recycle_cellphone.jpg | Bild på telefon: www.globalinheritance.org/files/recycle_cellphone.jpg | ||
Bild på Klas Lund: wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9911/30/nazi/30-6911-kl.jpg | Bild på Klas Lund: wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9911/30/nazi/30-6911-kl.jpg | ||
| + | |||
| + | Bild på M/S Estonia: samtiden.nu/wp-content/uploads/2020/09/Estonia-Youtube-759x500.jpg | ||
Bild på demonstrant: 2.bp.blogspot.com/_pI2VQ85q_5g/SU4myTGkqJI/AAAAAAAAB80/lqLffC01kho/s400/Motdemonstrant.jpg | Bild på demonstrant: 2.bp.blogspot.com/_pI2VQ85q_5g/SU4myTGkqJI/AAAAAAAAB80/lqLffC01kho/s400/Motdemonstrant.jpg | ||
| − | Bild på | + | Bild på knappar inför EU-valet: dms-cf-02.dimu.org/image/0136NRAePPAv?dimension=1200x1200 |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
Bild på Hallandsåsen:www.alebo.se/images/tunneldragning.jpg | Bild på Hallandsåsen:www.alebo.se/images/tunneldragning.jpg | ||
| − | Bild på | + | Bild på Mona Sahlin, static.cdn-expressen.se/images/bb/2a/bb2abc49aa1c4180a2218803ed3affcc/1280@40.jpg |
| − | Bild | + | Bild från Buchenwald 1945: mar.prod.image.rndtech.de/var/storage/images/252172082-1-ger-DE/88b861c0-391d-11e5-867e-9bbac370e58c_w760.jpg |
| − | Bild på | + | Bild på mördade poliser i Malexander: bildix.mmcloud.se/bildix/api/images/b0daf1e2-43ae-5823-91fc-86449965fe33.jpeg |
| + | --> | ||
[[Kategori:Historia]] | [[Kategori:Historia]] | ||
| + | [[Kategori:Korrigerad]] | ||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 20.15
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin