Skillnad mellan versioner av "SO"

Versionen från 25 februari 2023 kl. 08.24

Jämförelse mellan läroplanerna, med förslag på årshjul

Jämförelse + lektionsplan enligt både LGR11 och LGR22 (7-9) - förslag

Geografi, planering 7-9 enligt Lgr11 och Lgr22

Geografi, planering 4-6 enligt Lgr22

Historia, planering 7-9 enligt Lgr11 och Lgr22

Religion, planering 7-9 enligt Lgr11 och Lgr22

Samhällskunskap, planering 7-9 enligt lgr11 och Lgr22

KK (kunskapskrav) i Lgr11 motsvaras av BK (betygskriterie) i Lgr22. Antalet lektionstimmar för varje moment i Lgr22 baseras på den modifierade timplanen som Skolverket lanserar 2023. Fram till dess beräknas varje SO-ämne ha 75 lektionstimmar under hela högstadiet.

Timplanerna

Det har varit enkelt att fördela lektionstimmar eftersom varje SO-ämne tilldelats 75 lektionstimmar/ämne i högstadiet.

Skolverket har ett förlag om förändrad timplan. I högstadiet får historia +25 lektionstimmar, samhällskunskap får +15 lektionstimmar och både religion och geografi får +5 timmar. Varför samhällskunskap får så många fler timmar än geografi är för mig en gåta. I min värld borde det vara tvärt om, men jag är ingen utredare på Skolverket.

Pdf med förslag om ändrad timplan: https://www.skolverket.se/getFile?file=7930

Olika teman i SO-ämnena

SO finns enbart i år 1-3 Därefter undervisas ämnena var för sig. Till och med år 6 är det dock godkänt med blockbetyg i SO-ämnena, baserade på olika teman men det är något rektor ska godkänna först och inget beslut en enskild lärare kan ta.

SO/SV planering för högstadiet - noveller förslag på noveller som passar både SO och SV

Stormaktstid för år 6

Tema Medelhavet för år 7

Tema – Kriget i Ukraina för högstadiet

Tema – Sexualitet, samtycke och relationer för högstadiet enligt Lgr22

Ett mer styrt sätt att bygga upp ett tema är att utgå från det centrala innehållet i endera geografi eller historia och sedan bygga temat från det. I historia är det tydligt från Lgr22 att Skolverket förväntar sig en uppdelning i historia på tre delar, eftersom det centrala innehållet är uppdelat i tre kapitel. På det viset är det undermenat att kapitlen ska undervisas i klassrummet i den ordning de kommer i läroplanen:

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen - år 7

Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950 - år 8

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid - år 9

En snabb titt visar att det finns en viss möjlighet att peta in det centrala innehållet i år 9 på 25-30 lektionstimmar. Undervisningen i år 8 måste skalas ner en aning för att hinnas med och vissa delar, som första världskriget, kanske måste kortas ner till bara 2-3 lektioner för att över huvud taget kunna pressas in i planen på 25-30 lektionstimmar. År 7 däremot är dödsdömd. Det går bara inte att få in det centrala innehållet på bara 30 lektionstimmar. Skulle läraren tilldelas dubbla tiden skulle det ändå inte räcka till.

Hur går en historielärare då? Enda sättet att komma runt problemet är att skapa olika ämnesövergripande teman i år 7. Då kan en lektion användas till historia, sedan en lektion i något av de övriga ämnena där delar av det centrala innehållet i historia följer med. Därefter en ny lektion i historia, som följs av ytterligare en lektion i något annat SO-ämne kopplat till både det ämnet och historieämnets centrala innehåll och så vidare.

På det sättet går det att "stjäla" tid från övriga SO-ämnen för att fylla på tid i år 7. För det är onekligen väldigt mycket som ska in i huvudet på de stackar 13-14 åringarna enligt Skolverkets uppdelning av det centrala innehållet. Bland annat har alla de fyra stora revolutionerna i mänsklighetens historia lagts in i år 7:

Jägarstenålder till agrara revolutionen -

Flodkulturerna -

Högkulturer utanför flodkulturerna -

Från Homeros till Greklands fall -

Roms uppgång och fall -

- Medeltiden (ej historia)

- Islams framväxt (ej historia)

Upptäckternas tid -

Upptäckten av Amerika -

Koloniseringen av Sydamerika

Koloniseringen av Nordamerika

Fransk-indianska kriget och Amerikanska revolutionen -

Franska revolutionen -

Napoleontiden-

Bismarck och Tysklands enande -

Industriella revolutionen -

-Klassamhällets ideologier: socialism, liberalism, konservatism

År 8 går att trixa till utan att blanda in andra SO-ämnen, men det finns egentligen ingen anledning att inte göra det.Det spar tid och ger bättre förförståelse.

Amerikanska inbördeskriget -

USA:s framväxt som imperialistisk nation -

Storbritannien, kolonierna och Juvelen i kronan -

Triangelhandeln och koloniseringen av Afrika -

Första världskriget -

Ryssland och ryska revolutionen

Mellankrigstidens fascistiska diktaturer -

Mellankrigstiden och Sovjetunionen -

Mellankrigstiden och framväxten av Nazismen -

Andra världskriget -

Förintelsen -

Världen efter andra världskriget -

År 9 går rätt bra att passa in på 25-30 lektioner, en uppbyggnad kan se ut så här ändå, om läraren vill ämnesintegrera.

Kalla kriget -

Sverige och rekordåren -

Rasismen i Sydafrika och södra USA -

IRA och konflikten om Nordirland -

Koloniernas frigörelse -

Jugoslaviens sammanbrott -

Arabiska våren -

Kriget mot terrorn -

EU och Brexit-

Rysslands angrepp på Ukraina -

Gammalt, sedan Lgr11

Kunskapskrav utan värdeord för SO-ämnena 7-9 enligt LGR11 (Uppdelning enligt Unikum)

SO planering för högstadiet förslag på årshjul 7-9 CI enligt LGR11

Bokprojekt inom Grundskoleboken

SO bortom Lgr22

SO bortom Lgr22 - bakgrund

SO bortom Lgr22 - år 1-3

SO bortom Lgr22 - år 4-6

SO bortom Lgr22 - år 7-9

SO bortom Lgr22 - valår år 7-9

SO bortom Lgr22 - geografi

SO bortom Lgr22 - geografi år 4-6

SO bortom Lgr22 - geografi år 7-9

SO bortom Lgr22 - historia

SO bortom Lgr22 - historia år 4-6

SO bortom Lgr22 - historia år 7-9

SO bortom Lgr22 - samhällskunskap

SO bortom Lgr22 - samhällskunskap år 4-6

SO bortom Lgr22 - samhällskunskap år 7-9

SO bortom Lgr22 - religion

SO bortom Lgr22 - religion år 4-6

SO bortom Lgr22 - religion år 7-9