Versionen från 12 februari 2023 kl. 11.52

Vem va den första bonden? Det kommer vi aldrig att få veta. Det vi vet är att kunskapen om jordbruk växte fram spontant, utan att andra människor kom på besök och talade om det, på fem olika platser på jorden. I samtliga fall verkar det ha skett i samband med klimatförändringar som tvingat grupper av jägare och samlare att börja odla sin mat, eller dö

• Bördiga halvmånen i Mellanöstern sträcker sig från Egypten till Iran. Där tror forskarna att vete, korn och råg började odlas när klimatet blev torrare för cirka 13 000 år sedan. De äldsta riktiga bevisen för odling är dock cirka 11 500 år gamla i det som numera är Irak, i Mesopotamien.

• I norra Kina började bönderna odla hirs ungefär samtidigt, för ungefär 11500 år sedan. Det faktum att de inte började odla vete, i södra Kina, förrän fem tusen år senare tyder på att odlingen inte påverkades av kontakter med den tidiga odlingen på Bördiga halvmånen.

• Ön Nya Guinea, norr om Australien, befolkades redan under senaste istiden. Då var ön torr och kall. När sedan klimatet ändrades till regnskog utvecklades odling av rotfrukten jams, som trivs i det regniga klimatet, och bananer. De äldsta spåren är ungefär 9000 år gamla.

• Sydamerikas högplatåer och Centralamerika är basen för odling i Amerika. I Anderna, i Sydamerika, blev odling av potatis och quinoa viktigast medan i det varmare klimatet i Centralamerika blev majs, bönor och avokado viktigast. Det är osäkert när odlingen i Amerika började men det mesta tyder på att det skedde för ca 8000 - 9000 år sedan.

• På savannen i nuvarande norra Nigeria vid gränsen mot Kamerun, i Västafrika, ligger ett område där folket började odla hirs och durra för ungefär 5000 år sedan. Båda grässorterna är mycket tåliga mot torka och ett antagande är att odlingen utvecklades under en svår torrperiod när savannen tillfälligt ändrades till stäpp, eller öken..

Olika sätt

Även om odling utvecklades på så många olika platser, sker odling på ungefär samma sätt överallt. Ett frö pillas ner i jorden, vattnas, sköts om och slutligen skördas resultatet.

Svedjebruk

Svedjebruk

Svedjebruk baseras på eld. Stenåldersmänniskorna brände av torkat gräs på marken. Askan fungerade sedan som gödning. Med en vass pinne kunde hål göras några centimeter ner i marken. Frön placerades i hålen och sedan fick plantan gro. Efter skörden flyttades odlingen till en ny plats. Det är ett väldigt enkelt sätt att odla och i fattiga, avlägsna områden i Afrika och Sydostasien odlas på samma sätt än idag.

I skogsområden bränns skogen och odling sker i askan efter träden. Att bränna skog kräver mer arbete så odlingen var ofta kvar på samma plats under längre tid. Ofta flera år. Den typen av odling sker än idag i regnskogsområden som inne i Amazonas i Sydamerika.

Hackbruk

Hacka från stenåldern, rekobstruktion

Hackbruk är ett sätt att med en hacka göra gropar eller fåror i marken. Oavsett om det är sandig mark i en backe i söderläge eller en nybränd yta. Hackan gjorde det enklare att få ner fröna i marken i jordar som var lite hårdare. Hackan gjorde det också möjligt att rensa bort buskar och annan undervegetation med rötter som hindrade att de drogs upp för hand.

Plöjning med ett årder

Ett årder, efter fornnordiskans ard = jord, målning från Egyptens bronsålder

Ett årder är inte mycket mer än en krökt, hård pinne med handtag att hålla i, som sticks ner i marken. Sedan dras årdret framåt med hjälp av ett dragdjur eller människor. Frön läggs i den grunda fåran som bildas som sedan skottas över med enkla verktyg eller fötterna. Djupet på fåran blir oftast bara några centimeter.

För att det ska gå att använda ett årder krävs att marken är mjuk och sandig. Plöjning med ett årder var vanligast från slutet av stenåldern till järnåldern.

Plöjning med plog

Under järnåldern började plogspetsarna göras av järn istället. Fram till medeltiden var plogen väldigt lik ett årder, fast mer formad som ett svärd som skar sig ner i marken.

Medeltidens hjulplogar

Medeltida hjulplog

Undermedeltiden började plogar på hjul användas. De var utformade som en vagn med ett plogblad under, liknande det som användes under järnåldern. Vagnformen gjorde att flera oxar kunde placeras framför plogen samtidigt. Vilket gav den muskelkraft som gjorde det möjligt att plöja upp hårda lerjordar av gammal havsbotten för första gången.

Dessutom försågs plogarna med vändskiva. Det innebar att plogen inte gjorde en fåra, utan också drog upp grässvålen och vek den dubbel längs plogbladets ena sida. Det gjorde i sin tur att det inte längre var nödvändigt att gå efter plogen och lägga igen fåran för hand efter att frön lagts ut. Istället gick en dräng bakom plogen och lade ner frön i plogfåran. När sedan nästa fåra plöjdes täcktes den första fåran av grässvålen från nästa fåra.

När traktorn blev vanlig från 1800-talet och framåt gick det att dra plogar med många plogblad samtidigt. De fungerar enligt ungefär samma principer som de medeltida plogarna. Enda skillnaden är att de är mycket större.

Skördandet

Stålskära och stenåldersskära med vassa stenar som egg

Från stenåldern ända fram till medeltiden användes skäror för att skära stjälkarna på det som skördades. Skäror används ännu i fattiga länder.

Från medeltiden blev liar vanliga. Med en lie gick det att skära större mängder på kortare tid, men det krävdes istället någon som gick bakom för att bunta ihop det som skurits ner. Ofta gick flera män i bredd med liarna och på det viset gick det att skörda ett helt fält på en dag.

Man slipar bladet på en lie

Källor

https://www.worldhistory.org/article/1886/origins-of-world-agriculture/

https://www.history.com/topics/pre-history/fertile-crescent

https://www.americanscientist.org/article/why-did-chinese-farmers-switch-to-wheat

https://www.khanacademy.org/humanities/big-history-project/agriculture-civilization/first-cities-appear/a/the-origin-of-agriculture-in-africa

https://pages.vassar.edu/realarchaeology/2018/11/18/inca-agriculture/

https://www.worldhistory.org/article/792/inca-food--agriculture/

https://www.britannica.com/topic/Inca/History

https://www.britannica.com/topic/slash-and-burn-agriculture

Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons utom:

Svedjebränning: ograsradgivaren.slu.se/img/Traelar_under_penningen-Eero_Jaernefelt.jpg