Versionen från 10 januari 2024 kl. 08.13

Wienkongressen, 1814-1815

Vad var arvet efter Napoleon?

Så varför skall vi minnas Napoleon? En maktgalen horkarl som lämnade 20 000 man att dö i Egypten, som sköt ner Paris befolkning med kanoner, som var orsaken till att La Grande Armée gick under med över en halv miljon döda och saknade och som lämnade sin fru bara för att hon inte kunde få barn?

Napoleon gjorde många saker, en del bra och en del dåliga. Men en sak är säker, han gjorde avtryck i både Amerikas och Europas historia.

Napoleon i Amerika

När Napoleon kom till makten behövde han snabbt få fram med pengar. Kolonin Haiti hade varit väldigt lönsam när man hade slavar där. Men slaveri förbjöds genom deklarationen om de mänskliga rättigheterna. För att få fart på ekonomin igen tillät han slaveri. Tyvärr för Frankrike återvände inte slavarna till sina plantager i Amerika, när de väl en gång blivit fria. Det enda som beslutet medförde var att slaveriet återinfördes i Frankrikes olika kolonier.

Slavuppror, Haiti

Ett annat problem var delstaten Louisiana i Nordamerika. Napoleon insåg att han aldrig skulle kunna försvara den efter att engelsmännen krossat den franska flottan i Egypten och vid Trafalgar.

Istället för att tappa Louisiana till England eller till USA:s nya regering, beslöt han sig för att sälja marken till presidenten av Nordamerika, Thomas Jefferson, år 1803. Det var ett rejält stycke land som Napoleon förlorade, men han fick bra betalt. Totalt 15 miljoner dollar, motsvarande 250 000 000 dollar i dagens penningvärde.

Louisiana, som såldes av Napoleon. Ljusbrunt på bilden

Napoleon i Europa

Under franska revolutionen skedde en hel mängd förändringar av det franska samhället. Men de förändringarna fanns bara i Frankrike. Genom Napoleon spreds nyheterna till alla länder under fransk kontroll i Europa.

Blått, under fransk kontroll

Alla förändringar lagstadgades i en ny lag: Code Napoleon, som kom 1804. Den har stått modell för många andra länders lagböcker, även Sveriges.

Code Napoleon, originalet

Det som lagstadgades var:

• Nya mått och vikter, användandet av: meter, kilometer; mil, gram, hekto, kilo; liter, deciliter, centiliter osv.
• Det nya myntet franc införs och även det baseras på tiondelar och hundradelar
• Alla medborgare skall betala skatt
• Alla medborgare är lika inför lagen
• Samma lagar gäller över hela imperiet
• Religionsfrihet, ingen kan straffas för den religion de utövar

Andra förändringar var att Frankrike fick ett helt nytt skolsystem, från lågstadier till universitet, med skolor för alla. Skolorna var dessutom statliga, förr hade utbildningen skett genom kyrkan.

Många adelsmän återvände till Frankrike, mycket tack vare Kejsarinnan Joséphines hjälp, och återfick gods och gårdar. De hade ofta hög utbildning och de behövdes för att bygga upp Frankrike igen.

Andra mindre bra saker som lagstadgades var att delar av rösträtten togs bort. Kvinnorna förlorade mycket på de nya lagarna. De blev omyndiga hela livet, helt underställda männen och hade ständigt någon man som bestämde över dem och deras ekonomi. Kvinnorna fick inte längre ta ut skilsmässa, fick ingen arvsrätt och om mannen tog ut skilsmässa var det han som bestämde över barnen. Om en kvinna var otrogen kunde hon få tre månaders fängelse, medan männen inte kunde straffas för det brottet. "Kvinnornas skall sitta och sticka" sa Napoleon när han fick kritik för kvinnornas extremt försämrade ställning.

Minnet av Napoleon i Frankrike

Trots allt som hände, så stod ett skimmer kring minnena av Napoleon. Det var ju han som gjorde Frankrike till en stormakt när fransmännen blev Europas herrar.

Minnena av det dåliga bleknade bort samtidigt som minnena av allt bra fanns kvar och förstärktes. Minnet av kejsaren blev mer en myt och en saga än verklighet. Han var den lille mannen som kom från ingenstans och blev en kejsare. Man sjöng sånger om honom, skapade skådespel på teatrar om honom och konstnärer målade en strid ström av tavlor där Napoleon stod i centrum av bilderna. Bara att hänvisa till något Napoleon sagt eller gjort var populärt i politiken och Napoleon användes som redskap för att föra fram en åsikt långt efter hans död.

Minnet av Napoleon i Europa

Europa 1815, uppdelningen efter Wienkongressen

Efter Napoleons nederlag vid Waterloo satta sig segrarmakterna, inklusive representanter för den franska kungafamiljen, och delade upp Europa. Merparten av Frankrikes vunna landområden återlämnades till sina gamla ägare och man försökte införa enväldig kungamakt i dem, men misslyckades. Det viktigaste var att man upprättade en maktbalans i Europa. Ingen skulle bli så mäktig som Napoleon blivit. Det man missade var att uppdelningen var på väg att skapa en helt ny stormakt i Europa; Tyskland. Men för det krävdes tre steg.

1: Före Napoleon hade det tysk-romerska riket bestått av en mängd småstater. Napoleon enade dem. Dessutom ville han inte ha två kejsare i Europa och avskaffade det tysk-romerska kejsardömet, som funnits drygt 1000 år. Det var ena steget till att bilda ett framtida, starkt Tyskland.

2: Den tyska staten Preussen insåg att man måste modernisera landet för att inte förlora fler krig, som de gjort mot Frankrike. Både krigsmakten och industrin rustades upp. Snart blev Preussen den ledande nationen med germansk kultur. Det var det andra steget till att bilda ett framtida, starkt Tyskland.

3: Tredje steget var en stark ledare, och det fick man i preussaren Bismarck, som föddes samma år som Wienkongressen hölls.

Otto von Bismarck, skapare av det moderna Tyskland

Napoleons erövringar i Italien ledde till en nationalism som enade de italienska småstaterna till en enda nation under Garibaldis ledning efter 1860-1861 års fälttåg.

Garibaldi, som enade Italien och skapade ett nytt kungarike i Europa, karta över Italien 1861.

Napoleons erövringar var alltså det som lade grunden till nationalismen i både det blivande Tyskland, Italien och Preussen. Något som skulle leda till flera blodiga krig under 1900-talet.

Franska revolutionen och Napoleon styrde mycket av 1800-talets politiska historia:

• Industrialiseringen kom igång på allvar i Europa
• Genom industrialiseringen utvecklades arbetarrörelsen
• Borgarna och bönderna krävde rättigheter, som rösträtt, trots att de inte var rika och mäktiga
• Kvinnorna krävde fler rättigheter. Det hade börjat med deklarationen om de mänskliga rättigheterna, men de ville ha mer.

Allt detta skulle prägla 1800-talet, ett dynamiskt århundrade och en period av relativt få krig men många uppror i Europa, där fattiga bönder försökte genomföra idéer från den franska revolutionen i sina egna länder.

Källor

Alla bilder från Wikimedia Commons

SOL 3000 Levande historia 8, Natur & Kultur Läromedel 2006

Perspektiv på historien 1b, Gleerups 2011

https://sv.wikipedia.org/wiki/Napoleon_I

https://en.wikipedia.org/wiki/Louisiana_Purchase

A Brief History of Misogyny: The World's Oldest Prejudice