Minnestekniker - introduktion

Vårt minne är klurigt. Av alla delar i vår kropp som forskare undersökt genom tiderna är det fortfarande hjärnan vi kan minst om.

Vi vet att det finns många olika sorters minnen. Vi vet att de lagras i en blandning av kemikalier och elektricitet. Vi vet att hjärnan kräver enorma mängder energi av det vi äter för att fungera, främst socker. Och vi vet att ju mer vi lär oss, fyller hjärnan med minnen, desto enklare är det att lära oss nya saker.

Kroppen har muskelminne. Det vi en gång lärt oss göra med kroppen, som att cykla eller simma, glömmer vi inte under resten av livet. Vi vet att olika delar av hjärnan styr olika saker. Människor som fått sitt talcentrum skadat så att de inte längre kan tala, kan fortfarande sjunga. Men det som är intressantast för dig som elev är att veta att hjärnan har ett korttidsminne och ett långtidsminne.

Korttidsminnet är lätt att fylla på. Hjärnan kräver inte särskilt mycket energi för att skapa minnen här. I korttidsminnet hamnar saker du behöver just nu, eller inom närmaste timmarna. Därför är det till exempel lätt att plugga in glosor i korttidsminnet, glosor som ska förhöras efter rasten. Men korttidsminnet raderas också snabbt. Det är ju inte tänkt att det som hamnar i korttidsminnet ska användas mer än en kort stund. Det gör att de där glosorna du pluggat in är borta ur minnet dagen efter.

Långtidsminnet är svårt för hjärnan att fylla på. För att skapa minnen i långtidsminnet krävs arbete, koncentration och mycket energi. Fördelen med att lagra saker i långtidsminnet är att du har med dig de minnena resten av livet, eller åtminstone flera år framöver. Dessutom kan du associera, koppla ihop, det du lagrat i långtidsminnet med nya saker. Det gör det lättare att dra ner saker ur korttidsminnet så att de lagras nere i långtidsminnet istället. Ju mer som lagras i långtidsminnet, desto lättare är det att placera nya saker i långtidsminnet. Minnet tar aldrig slut. Det är rätt häftigt egentligen,

En människohjärna i genomskärning

Hjärnan kan också skapa saker som inte finns. Vi använder hjärnan för att tillverka nya bilder, eller komma ihåg gamla.

Det är en förmåga du ska använda mycket när du lär dig mer om hjärnan. För, ju mer du kan fantisera i olika bilder, eller hur något känns, eller hur något smakar, eller hur något låter, eller hur något luktar, desto lättare får du att skapa nya minnen som kan lagras i långtidsminnet.

Det effektivaste sättet att lära sig att skapa bilder i hjärnan är om du läser mycket böcker. Inte fackböcker utan berättelser, romaner och noveller, där författaren med sina ord skapar fantastiska filmer i ditt huvud, men att ha läst många böcker är inget krav, även om det underlättar.

Kommer du ihåg när du såg en skräckfilm senast. Oftast är skräckfilmer som läskigast fram till dess att monstret, odjuret eller demonen visas upp. Det är för att innan vi sett en bild av den, fantiserar vi ihop i hjärnan hur vi tror att den är, och det vi fantiserar ihop är vanligtvis väldigt mycket läskigare än vad en filmregissör lyckas skapa.

"Monstret i Svarta lagunen", ett klassiskt filmmonster

Ett bra exempel på din fantasi är ett äpple.

Granny Smith äpple

Tänk dig ett grönt äpple.

Tänk dig att du håller det i handen, skalet är lite strävt och det känns svalt.

Fast nej, tänk dig istället att det är ett rött äpple med tunna, gula streck i skalet.

Lukta på det, känn den där söta, honungslika doften av äpple.

Ta en tugga i fantasin, känn hur saften rinner ner längs mungiporna, hur det krasar mellan tänderna och hur sött och gott det är.

Pink Lady äpple

Så enkelt kan hjärnan tala om för dig att du äter ett äpple, trots att du inte gör det, eftersom allt detta finns lagrat i ditt långtidsminne. Den som däremot aldrig sett eller ätit ett äpple kan inte förstå den här instruktionen. Det finns inga minnen av äpplen i den personens hjärna.

Det är även ett bra exempel på hur det går att förstärka inlärningen genom att använda sig av kroppens alla fem sinnen.

---

Tillbaka till huvudsidan: Tema - Minnestekniker och olika sätt att göra anteckningar