Versionen från 15 april 2023 kl. 16.30

Rödluvan och vargen

Introduktion

Vi älskar sagor. Vem vill inte tänka sig att sitta under stjärnorna vid en sprakande lägereld och berätta historier om starka hjältinnor som räddar unga, blyga män i nöd. Eller nåt sånt.

I sagor finns det alltid olika människor i huvudrollen och många undersökningar har visat att vi har lättast att lära oss nya saker om det finns något vi känner igen oss i. En människas öde, eller kanske en hunds eller en katts. Det är detta du kan använda dig av när du ska lära dig nya saker, speciellt när det gäller tekniska system där inte någon människas eller djurs öde eller personlighet finns inblandad. Ska du lära dig om matsmältningen? Fine, skapa en saga om köttbullen Bosses väg från munnen, genom tarmkanalen och ut i toaletten. Det går mycket lättare att lära sig varje steg i den rätt avancerade kunskapen om hur vårt matsmältningssystem fungerar på det viset.

Inälvorna i en människa

Men även i ämnen där det ingår människor kan det gärna bli torrt och tråkigt, och ett praktexempel är historieämnet. I början av 1900-talet var det mer ett sagoämne. Historieboken var full av berättelser om olika människors öden och äventyr. Den delen är bortblåst i 2000-talets historieundervisning där det är viktigare att analysera källor och avgöra hur makt fördelas mellan aktörer och strukturer än att fundera över magin kring sagoberättande. men det finns inget som hindrar dig från att skriva om torra, tråkiga texter så att de blir mer engagerande, och samtidigt lättare att peta ner i långtidsminnet så att du kommer ihåg fakta i sagan bättre och längre.

Bonden bär prästerna och adelsmännen på sin rygg, satirteckning om franska revolutionen

Ett exempel kan vara "'Historiemannen"'. Klädd i blå overall med ett stort H på bröstkorgen och en röd mantel flyger han fram genom historien. En dag flög han in över Island under 1700-talets slut, takt in i ett vulkanutbrott!
   "Jösses!" ropade han till och vek undan från en glödande lavabomb som nästan träffade rumpan. Ett enormt svart, moln strömmade ut ur vulkanen, österut mot Europa.
   "Det här bådar inte gott" mumlade Historiemannen för sig själv medan han strök över sin nyrakade haka."Jag tror jag får åka en liten bit framåt i tiden och se vad vulkanutbrottet kan få för effekter". Med ett ryck sköt han iväg och seglade in över Frankrike 1789. Nedanför sig såg han en otrolig syn. Framför en kyrka låg en stackars enkelt klädd man, troligen en bonde, i gruset och höll hårt om en halv säck. Bredvid stod en präst och en fint klädd adelsman och ryckte och slet i säcken, trots att det redan låg fyra fulla säckar vid prästens fötter och fem fulla säckar vid adelsmannens. Historiemannen stannade upp mitt i flygningen, landade med en duns i gruset framför de tre männen och pekade på dem.
   "Vad i hela friden håller ni på med? Stjäl ni av bonden?"
   "Vi stjäl ingenting." Adelsmannen släppte taget men prästen fortsatte att slita och dra. "Vi har rätt till hans vete. Han är skyldig att betala det i skatt till oss. Det är bonden som är ond som inte ger oss det vi har rätt till."
   "Ja!" ropade prästen som slutligen gav upp. På marken låg den gråtande bonden och kramade hårt det lilla vete som verkade vara kvar i den halvtomma säcken. "Det här bondskräklet har fortfarande inte gett oss all vete vi har rätt till, och att smita från skatten är ett svårt brott."
   "Men varför betalar du inte skatten?" frågade Historiemannen vänd mot bonden.
   "För det har hänt något. De senaste åren har somrarna varit kalla. Säden har mognat långsamt och frosten har tagit det mesta. Men vi måste betala lika mycket skatt ändå. Och nu är det här det sista vetet jag har. Utan den kommer min familj att svälta ihjäl i vinter."
   "Men vad ska ni två med all vete? Så mycket äter väl inte ni? Betalar ni skatt till någon?" Historiemannen pekade på prästen och adelsmannen.
   "Det är klart att vi inte betalar skatt. Det behöver vi inte. Nej, vi säljer det för guld så att vi kan fortsätta äta stekt gås och dricka vin till maten."
   "Tycker ni inte att det är orättvist?"
   "Inte det minsta", utbrst prästen. "Det är Gud som har bestämt att det ska vara så." Historiemannen tittade på adelsmannen. "Ja, så är det. Präster och adel är de två stånd som Gud utsett att vara bättre än tredje ståndets bönder, hantverkare och handelsmän. Det finns ingenting bönderna kan göra åt saken."
   Historiemannen ruskade på huvudet åt idiotierna, flög iväg upp i himlen och tänkte på hur en giljotin ser ut.

Vad kan vi lära oss av det här stycket:

• Vulkanen Heklas utbrott på Island 1784 gjorde att Europa drabbades av kalla somrar som förstörde skördarna. Detta, tillsammans med en tömd kassakista hos kungen efter krigen i Amerika och adelsmännens privilegier var grunden till revolutionen.
• Bönderna var tvungna att betala lika mycket i skatt, trots att de inte hade lika mycket vete att betala med. Det de inte kunde betala blev en skuld till nästa år.
• Efter några år blev situationen ohållbar och bönder svalt ihjäl efter att präster och adelsmän tagit hela deras skörd i skatt.
• Präster och adelsmän betalade ingen skatt. Det var främst bönderna som betalade skatt. Handelsmännen i städerna var för få för att det skulle ha någon betydelse.
• Frankrike hade tre stånd. Första ståndet var prästerna, till skillnad från Sverige där adeln var det första ståndet. Därför landade Historiemannen vid kyrkan först. Andra ståndet i Frankrike var Adelsmännen och tredje ståndet var resten - bönder, handelsmän och hantverkare.Detta är viktigt när det senare kommer till röstning då varje stånd fick en röst i riksdagen oavsett antal.
• Adeln och prästerna kunde fortsätta leva ett relativt lyxigt liv på böndernas bekostnad, eftersom varken prästerna eller adelsmännen behövde betala skatt till någon annan. De fick behålla hela skatten själva.
• Historiemannen visste att i framtiden skulle bönderna göra något åt saken, nämligen halshugga prästerna och adelsmännen i giljotiner. Men det är nästa saga.

Giljotiner i arbete med att halshugga präster och adelsmän

Uppgift

1 Var historiemannen eller historiekvinnan. Res ut i historien till någon händelse du vill beskriva som en saga. Alternativt kan du vara kemimannen/kvinnan, biologimannen/kvinnan eller fysikmannen/kvinnan och beskriv ett tekniskt förlopp där det egentligen inte finns några hjältar eller skurkar, men där du skapar en saga. Det kan vara blodomloppet i biologin, hur rinnande vatten blir elström i våra städer i fysiken eller hur salmiak skapas av saltsyra och ammoniak i kemin. Det behöver inte handla om en människa alls, det kan vara en hund, katt, köttbulle eller vad som helst som kan tänka och som har känslor läsaren kan känna igen sig i.

Tillbaka till huvudsidan: Tema - Minnestekniker och olika sätt att göra anteckningar