Skillnad mellan versioner av "Lgr22, AI och fusk med texter i skolämnena"

Versionen från 30 januari 2023 kl. 09.21

Elever har alltid fuskat på prov och på inlämningsuppgifter Problemet med den nya tekniken är att det blir lättare och lättare för eleverna att fuska, vilket skapar en kultur av "det gör jag sen" bland elever som hellre smygspelar spel eller ser på Youtubeklipp på lektionerna, istället för att göra vad de ska.

Ett sätt att komma runt problemet är att allt arbete på datorer sker på låsta sidor, eller att all bedömning vilar på prov i låsta datorer eller muntliga redovisningar, men det går rakt emot Lgr22:s intentioner. SO-ämnena i högstadiet är ett bra exempel där elever har svårt att uppnå godkänt betyg utan att själva surfa fritt på Internet, men det är inte omöjligt även om det kräver att läraren tar fram exempel på historiska källor, kartor och liknande material från Internet i förväg. Något som innebär en rejäl ökning av arbetsbördan för SO-lärare.

I svenska är det däremot mycket svårare. I de centrala innehållet finns:

• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digi­tala medier.

I betygskriterierna står det:

• Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett i huvudsak fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

De här delarna tillsammans brukar användas till SO-och NO-ämnena när eleverna skriver egna arbeten i de olika ämnena. På det viset kan eleverna samla in material i andra ämnen men få kraven på källor, källhänvisning och källkritik uppfyllda i svenskan. Men läraren måste inte göra så här, och i framtiden gör AI-tekniken att den här typen av arbeten blir omöjliga att ha. Det går trots allt att ge färdiga uppgifter med text där eleverna ska pilla in källhänvisningar från redan givna källor, som sedan bedöms.

Men att den här typen av större skrivuppgifter försvinner är samtidigt en stor förlust, eftersom många elever tycker om att fördjupa sig i olika ämnen. Så vad slåss lärarna mot?

Äldre typer av fusk

Traditionella sätt att komma runt lärarens kontroll av inlämningsuppgifter har främst varit att kopiera från Internet.

Genom siter som "Urkund" är det dock väldigt lätt att avslöja. För att göra det svårare har elever börjat utnyttja funktionen att översätta hela sidor i Google Chrome. På det viset går det att ta en sida på arabiska, franska eller ryska, översätta den till svenska, redigera om texten lite och kopiera in den som sin egen. Det här är mycket svårare att upptäcka.

Ännu ett sätt som blivit allt vanligare, men mer i gymnasiet, är högskolestudenter som kriver arbeten åt andra mot betalning. Då är arbetet uinikt och det är omöjligt att spåra.

Slutligen finns det gamla hederliga att skriva av en bok från biblioteket. Har boken aldrig digitaliserats är det väldigt svårt att hitta källan.

Alla de här sätten går vanligtvis att upptäcka genom att jämföra innehållet med källorna. Kan eleven inte förklara innehåll som inte finns i källorna är det kopierat, men att gå igenom ett inlämnat arbete på det viset tar många, långa timmar för läraren.

Olika varianter av AI som skapar text

2020 kom den första AI:n som skapar ny text på beställning. Den texten går inte att hitta på någon annan plats, eftersom AI:n skapar en ny text varje gång den får en fråga om lämplig text. 2021 kom ChatGPT, den första AI:n som skriver svenska texter med någorlunda säkerhet. Genom detta är den egna skrivuppgiften i skolans olika ämnen i praktiken död.

Det går att avslöja en AI text. Ett sätt är att texten innehåller mycket mer "fluff" i förhållande till det som är fakta i texten. Markerar läraren det som är väsentligt i ett stort textstycke och jämför en elevtext med en AI skriven text syns snabbt en stor skillnad.

Ett annat sätt att avslöja en AI är att AI:n är lika korkad eller smart som kombinationen av de som programmerat AI:n och de texter som AI:n tar sin information från. Ett exempel är när jag gav ChatGPT i uppdrag att skriva en text om bröderna Lejonhjärta:

(Jag) En text om Katla i Bröderna Lejonhjärta

(Bot) Katla är en karaktär i Astrid Lindgrens bok "Bröderna Lejonhjärta". Hon är en ondskefull drake som bor i en grotta på Domedagsberget i Mordor. Katla är hatisk mot människor och hon vill gärna förgöra dem, men hon är också rädd för att dö.

Katla är en av de onda krafterna som de två bröderna Karl och Jonathan Lejonhjärta måste bekämpa på sin resa genom Mordor. De möter Katla i hennes grotta och lyckas till slut bekämpa henne och förgöra henne.

Katla är en viktig karaktär i "Bröderna Lejonhjärta" eftersom hon representerar den ondska och fara som möter bröderna på deras resa. Hon är en antagonistisk karaktär som står i vägen för bröderna och försöker hindra dem från att nå sitt mål. Trots att Katla är en ond drake, är hon också en intressant och komplex karaktär som bidrar till spänningen och dramatiken i boken.

____________________________________

Som synes blandar ChatGPT ihop Törnrosdalen med Mordor, vilket visar på en brist i AI:n, att om läraren ger uppgifter där det finns lite material och bara på svenska, är risken, eller chansen, stor att AI:n skriver fel.

Källor

Lgr22: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

ChatGPT hittar du här: https://chat.openai.com/auth/login