Landgrabbing

Landgrabbing betyder att någon tar land, grabbar åt sig det. Och inte vilket land som helst utan mark det går att odla på. Men vad beror det på?

Det är flera olika faktorer som samverkar:

• Vi blir fler och fler på jorden. Vintern 2022 blev vi åtta miljarder människor på jorden. Vi har aldrig varit så många människor på jorden tidigare. Det är faktiskt så att det lever fler människor på jorden nu, än som någonsin har dött under hela mänsklighetens historia. Alla dessa människor måste äta varje dag, och maten kommer från jorden eller haven, på ett eller annat sätt.
• Vi människor får det allt bättre ställt och vill ha mer och mer kött på bordet. På 1800-talet var det normalt i Sverige att vi åt gröt, välling, lite sill, ibland ägg och mycket smörgåsar med ost under veckan. Kött åt vi på helgen, därför pratar vi än idag om söndagssteken. Numera är det normalt att vi i den rika delen av världen äter kött varje dag, och köttdjur kräver stora ytor mark. Både att vara på rent fysiskt i flera år innan slakt, och marker där foder till djuren odlas.
• Haven är i det närmaste utfiskade och i princip all odlingsbar mark på jorden har odlats upp. Dessutom gör klimatkrisen att mark som tidigare kunnat brukas försvinner när öknar och stäpper ökar i storlek. Det som finns kvar att göra är att endera förvandla mark som egentligen inte lämpar sig för jordbruk till odlingsbar mark, eller förbättra metoderna för odling så att skördarna blir större på de fält och åkrar vi redan har.

Alla dessa faktorer tillsammans gör att länder, företag och rika privatpersoner i den välutvecklade Västvärlden tittar på fattiga områden på jorden för möjligheten att odla grödor i den fattiga delen av världen som sedan kan användas som mat till människor och djur i den rika delen av världen.

Det är detta som är grunden till landgrabbing.

Länder

Det finns nationer som sponsrar landgrabbing på olika vis. Om inte nationen skälv går in med pengar så hjälper landets regering till med pengar och utrustning för att företag i landet ska kunna ta över landområden i den fattiga delen av världen. De länder som utmärker sig mest är Kina, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Gemensamt för dessa är att de har stora öknar inom ländernas gränser, och områden som tidigare kunnat odlas men som övergår till öken och stäpp genom klimatkrisen, vilket främst drabbar Kina. Där e är alla i stort behov av ,er odlingsbar mark. Dessutom är samtliga dessa länder rika.

Företag

Det vanligaste är dock att olika företag skaffar sig mark i fattiga länder. Det sker vanligtvis i Sydostasien och Afrika. Men även dåligt utvecklade områden i Europa, som delar av Rumänien, östra Polen, Belarus och Litauen, har upplevt att utländska företa gått in och utnyttjat landområdena för egen vinning.

Privatpersoner

Rika privatpersoner har insett att mark aldrig tappar i värde. Tvärtom ökar värdet med tiden samtidigt som skördarna ger vinst varje år. Eller ger pengar genom att personen arrenderar ut mark till lokala företag i det fattiga landet. Därför arrenderar privatpersoner inte mark, som företag och nationer gör, utan de köper vanligtvis mark eftersom det är en säker investering. Bill Gates, grundaren av Microsoft och operativsystemet Windows, är till exempel en av världens största markägare efter att ha köpt upp odlingsbar mark både i USA där han är landets törsta markägare, och på andra platser i de fattigare delarna av världen under lång tid.

Varför oroar vi oss?

Det finns en fara i att ett fåtal personer och företag äger odlingsmarken och på det viset både bestämmer vad som ska odlas, om man ska odla alls eller ha kor där, hur den ska odlas och vem som ska få maten från marken. 1% av de rikaste i världen står för 50% av utsläppen av koldioxid, metan och lustgas eftersom de rikas livsstil kräver så mycket mer resurser än de fattiga, som drabbas hårdast av klimatkrisen. Likaså är det så att 1% av markägarna i världen äger 70% av all odlingsbar mark, och den enda procenten skaffar sig mer och mer mark eftersom de hela tiden blir rikare på de fattiga jordbrukarnas bekostnad. De som en gång brukade marken o Afrika och andra fattiga länder, men som nu blir anställda för låga löner och dåliga villkor på den nya markägarens fält där de odlar mat de själva inte får äta.

Källor

https://unric.org/sv/varldens-befolkning-2/

https://www.theguardian.com/commentisfree/2021/apr/05/bill-gates-climate-crisis-farmland