Skillnad mellan versioner av "Franska revolutionen, Nationalförsamlingen bildas"

Versionen från 24 september 2017 kl. 17.48

Den femte maj 1789 samlades riksdagen för första gången på 175 år. Det var en ståtlig syn, när ledamöterna vandrade fram. Tredje ståndets representanter var de rikaste bönderna och borgarna. De var klädda i trekantiga hattar och svarta kläder. Adelsmännen, som utgjorde det första ståndet, hade vidbrättade hattar. Kapporna var av siden. De hade knälånga byxor och vita knästrumpor. Det andra ståndet utgjordes av prästerna. De bar sina traditionella långa svarta rockar. Men alla var inte präster. Bland dem fanns biskopar och kardinaler klädda i rött. Sist i processionen gick kungen med sin drottning och sina bröder.

Hur var fördelningen?

Varje stånd hade en röst var, men de hade olika många medlemmar. Orättvisan i röstsystemet var påtaglig.

• Prästerna, första ståndet, hade 300 medlemmar i riksdagen och en röst.
• Adeln, andra ståndet, hade 300 medlemmar i riksdagen och en röst.
• Borgarna och bönderna, tredje ståndet, hade 600 representanter och en röst.

Eftersom prästerna och adeln alltid röstade på samma vis vann de alla röstningar mot tredje ståndet med 2 till 1. Tredje ståndet var mycket missnöjda med situationen och krävde istället att varje ledamot hade en röst. Då skulle det bli 600 mot 600 och det skulle räcka med en enda adelsman eller präst som röstade med dem för att tredje ståndet skulle vinna en röstning. Det här vägrade adeln att gå med på. De var nöjda med den maktposition de hade.

Varför bildades Nationalförsamlingen?

Ledamöterna i tredje ståndet, som nu betraktar sig som representanter för hela den franska nationen, gick ihop och grundade en egen församling där alla medlemmar hade en röst var och kallade den förNationalförsamlingen. Tanken att alla människor hade samma värde kom från de franska upplysningsfilosoferna och deras idéer fanns inte bara i det tredje ståndet. Hälften av adelsmännen och en tredjedel av prästerna följde med, från riksdagen till nationalförsamlingen. Riksdagssalen blev allt tommare samtidigt som Nationalförsamlingens möteslokal blev allt mer välfylld av ledamöter från alla tre stånden.

Bollhuseden, 20/6 1789

Kungen var rädd för att tappa kontrollen. Han vägrade att godkänna Nationalförsamlingen. Istället skickade han soldater att stänga Nationalförsamlingens lokal och tvinga ut medlemmarna. Då samlades de i bollhuset istället. Det kallades så eftersom man brukade spela en föregångare till tennis i det huset.

Nationalförsamlingen kom överens om att inte lämna lokalen innan man skrivit en ny författning, en ny grundlag, för Frankrike. Kungen och hans medarbetare oroades över att Nationalförsamlingen inte längre samarbetade, eller ens erkände, riksdagen. När kungens representant förhandlade med det tredje ståndets talman Mirabeau, svarade han: "Om du har order att avlägsna oss från denna sal, måste du också ges rätten att använda våld, för vi viker oss bara för bajonetter." När kungen fick höra Mirabeaus svar hade han två val: endera att anfalla Nationalförsamlingen eller att lägga ner riksdagen och själv gå med i Nationalförsamlingen tillsammans med riksdagens få kvarvarande ledamöter.

Oroligheter spred sig i Frankrike. För att åter få ordning och lugn i landet lade kungen ner ståndsriksdagen och beordrade de kvarvarande medlemmarna av riksdagen att gå över till Nationalförsamlingen istället.

Varför spred sig oron?

Man skulle kunna tro att allt var frid och fröjd nu, men istället gick det rykten om att kungen bara spelade ett spel. Att han egentligen försökte vinna tid tills soldater från andra delar av Frankrike eller grannländerna, kunde komma till hans hjälp och krossa Nationalförsamlingen. Så skulle antagligen Ludvig XIV eller vilken annan hänsynslös kung som helst gjort i samma situation.

I början av juli samlades trupper utanför Paris. Oron kring vad de gjorde där ledde till upplopp i staden, och den gamla fästningen Bastiljen stormades den 14:e juli. Franska revolutionen var ett faktum.