Innehåll

1 Inledning

Inledning

Ju äldre du blir desto mer text förväntas du både skriva och läsa i skolan. Läsning är trots alla moderna hjälpmedel den metod som bevisligen ger dig mest kunskap i långtidsminnet på kortast tid. I grundskolan förväntas du inte läsa särskilt långa textstycken i läroböckerna. även om du själv kanske tycker det ibland. Så, marginalläsning ger dig ingen jättestor hjälp. I gymnasiets teoretiska program, däremot, förväntas du läsa längre lärobokstexter på kortare tid. Läser du vidare på högskolor eller universitet förväntas du inte bara läsa en hel lärobok på någon dag, utan även minnas innehållet och kunna använda det i andra situationer längre fram. Kanske ett helt år senare. Därför är det främst du som tänker gå ett teoretiskt gymnasieprogram eller du som siktar på högre studier efter gymnasiet som har riktigt god nytta av metoden. Men det hindrar inte att alla andra som vill lära sig lärobokstexterna bättre inte kan använda sig av marginalläsningsmetoden.

Marginalläsning, så går det till

Det krävs att du sitter med en fysisk bok eller att du har de sidor du ska öva in utskrivna på papper. Alla boksidor har marginaler. Det är den tomma ytan mellan texten och bladets kant. Det är den ytan du kommer att skriva på.

Använd en blyertspenna eller liknande penna där texten går att sudda ut vid efterredigeringar.

Läs första stycket i texten. Ett textstycke fortsätter neråt i texten tills du ser en markering för ett nytt stycke. Då är det vanligtvis en något indragen rad, eller en tom rad, som visar att det stycke du läser är slut och ett nytt börjar. Sammanfatta vad stycket du just läst egentligen handlar om inne i ditt huvud och skriv en sammanfattning i marginalen på en enda mening. Det är viktigt att det bara blir en mening, även om du är frestad att skriva mycket mer. Detta är samtidigt en övning i att ta ut det viktigaste i text.

Läs nästa stycke. Sammanfatta även det med en enda mening som du skriver i marginalen.

Läs det tredje stycket. Skriv först en enda mening i marginalen vid stycke tre som sammanfattar de två första sammanfattningarna för stycke ett och två. Skriv sedan en ny mening under som sammanfattar stycke tre.

Läs det fjärde stycket. Skriv först en enda mening i marginalen vid stycke fyra som sammanfattar de tre tidigare sammanfattningarna för stycke ett, två och tre. Skriv sedan en ny mening under som sammanfattar stycke fyra.

Läs det femte stycket. Skriv först en enda mening i marginalen vid stycke fem som sammanfattar de fyra tidigare sammanfattningarna för stycke ett, två, tre och ftra. Skriv sedan en ny mening under som sammanfattar stycke fem.

Och så vidare, ända tills kapitlet tar slut, eller hela boken. Du väljer själv om du vill avbryta kedjan med sammanfattningar vid kapitelslut eller bokslut.

Dialoger

Ett undantag är om texten innehåller dialoger. En ny dialog markeras alltid som ett nytt stycke, men du kan inte skriva en ny mening med sammanfattning av allt tidigare varje gång någon pratar i texten. Då slår du istället ihop hela dialogen, hela stycket i texten där de pratar, och skriver en sammanfattning av allt prat istället för vid enstaka uttalanden.

Varför? Det här är ju otroligt omständligt!

När du läser en roman, här på en POD eller ser en film, har du säkert upplevt att du "zoomar ut". Filmen eller POD:en fortsätter, men du är inte riktigt medveten om handlingen eftersom du just kom att tänka på någonting annat. Eller om du läser en bok kan blicken fortfarande läsa av bokstäverna, sida upp och sida ner, men inget av det du läser fastnar i huvudet. Forskning visar att detta är extra vanligt om du inte riktigt förstår innehållet eftersom det ofta är när du tappar tråden som hjärnan börjar driva iväg i egna tankar.

Genom att läsa koncentrerat och sammanfatta stycke efter stycke i texten zoomar du aldrig ut. Det går helt enkelt inte.På det viset kommer du att komma ihåg allting bättre. Istället för att zooma ut tar du en paus ibland för att rensa hjärnan, så du orkar sitta en stund till.

Olika nyckelbegrepp i texten repeteras om och om igen medan du läser och skriver, eftersom det främst är nyckelbegrepp som ingår i den sammanfattande meningen. Genom att de hela tiden repeteras hamrar du verkligen in dem i långtidsminnet

När du ska repetera det du läst behöver du inte längre läsa hela texten utan det räcker med att läsa anteckningarna i marginalen, vilket gör att det går mycket snabbare att repetera långa texter eller hela böcker, jämfört med att läsa om all text i hela boken. Samtidigt får du med all text i repetitionen eftersom du, med den här metoden, tar ut det viktigaste i varje textstycke och repeterar det om och om igen genom läsningens gång.

Vad är alternativet?

Alternativet är att göra som studenter gjort under flera hundra år. Stryk under viktiga delar i texten. Använd överstrykningspennor för vissa ord och begrepp. Läs igenom hela boken om och om igen medan du stannar upp vid det som är under- eller överstruket.

Detta tar tid. Du kanske tycker det tar lång tid med marginalläsning, men det tar minst lika lång tid att läsa om hela boken gång på gång, istället för att läsa marginalanteckningarna. Man kan säga att den extra tid du lägger ner på att skriva sammanfattningar i marginalen, är den tid du sedan tjänar in många gånger om på att inte behöva läsa om hela boken.

Största fördelen är ändå att med den traditionella metoden stöter du kanske bara på ett nyckelbegrepp en enda gång i texten, medan det automatiskt repeteras många gånger genom marginalläsniningen. Något som gör det extremt mycket lättare att läsa sig innehållet i en lärobok på kort tid genom marginalläsning jämfört med det traditionella sättet.

Tillbaka till huvudsidan: Tema - Minnestekniker och olika sätt att göra anteckningar

Anteckningar - marginalläsning

Från Skolbok