Visa källa för Andra världskriget, Sveriges roll

'''Sverige var officiellt neutralt under andra världskriget, men många historiker menar att vi inte var särskilt neutrala utan lika tyskvänliga i början av kriget som vi gillade de allierade mot slutet.'''


==Krigsutbrottet==

Vid krigsutbrottet september 1939 gick alla de olika politiska partierna ihop i en ''samlingsregering'' under Socialdemokraternas ledning, utom kommunistpartiet som ansågs för opålitligt. För att lugna folk gick Sveriges statsminister, Per Albin Hansson,  ut i radio och berättade att vi inte behövde vara oroliga eftersom ''vår beredskap är god''. Det var en ren lögn. Sverige led brist på i princip allt. Redan 1925 hade riksdagen tagit beslut som drabbade försvaret hårt med mindre pengar och nedskärningar som följd. Från 1936 hade politiken ändrats och Sverige hade börjat köpa in krigsmaterial utifrån. Krigsflygplan och jagare från Italien t.ex., men då var det för sent. Det bästa vi kunde hoppas på var att “''rulla ihop oss som en igelkott''”. 

Med det menades att vi kunde försvara oss en kort tid  - förhoppningsvis tillräckligt länge för att ingen skulle vilja anfalla oss.


==Vinterkriget==

När Sovjet anföll Finland november 1939 reste många svenskar över och slogs frivilligt mot sovjetunionen. Totalt 8000 svenskar var med. Sverige skickade även vapen och ammunition och en hel flygflottilj (F22) placerades i norra Finland. Stora delar av svenska armén flyttades samtidigt med järnväg till Norrland, om Sovjetunionen skulle få för sig att fortsätta västerut efter Finland erövrats.


==Danmark och Norge==

Den tyska erövringen av både Danmark och Norge 1940 kom helt oväntat. Vad skulle hända? Stod Sverige på tur? 

Danskar försökte fly med båtar till Sverige över Öresund. Norrmän flydde över fjällen. Oftast respekterade tyskarna Sveriges gränser, men inte alltid. Till exempel oljetankern S/S Skytteren, som gick under norsk flagg, sänktes av tyska krigsfartyg utanför Måseskär 1942. Än idag utgör den fullastade, sjunkna tankern ett hot mot miljön på Västkusten.

===Handeln med Tyskland===

För att stoppa Tyskland innan de fått en chans att anfalla Sverige meddelade man den tyska ledningen att de svenska järngruvorna skulle sprängas om Tyskland försökte anfalla vårt land. Tyskland köpte mest järnmalm av alla länder från Sverige eftersom Tyskland behövde stål till krigsmakten. Som ett motkrav krävde Tyskland att Sverige skulle fortsätta med att leverera järnmalm till Tyskland, trots kriget. Tyskland sålde  i sin tur stora mängder stenkol till Sverige som vi använde. Främst för ståltillverkning men även till uppvärmning och för framställning av lysgas till bl.a. Stockholms gatlyktor. Sverige krävde att få fortsätta köpa stenkol om Tyskland skulle få köpa järnmalm. Och så blev det.


==Permittenttrafiken från 1940==

Från 1940 ville Tyskland frakta soldater på permission till och från Norge genom Sverige längs Västkusten, så kallad “''permittenttrafik''”. Tåg i Sverige fick inte anfallas av de allierade och på det viset skyddades soldaterna fram till Helsingör. Annars skulle de få fraktas med båtar från Norge genom Skagerrak, vilket skulle vara mycket farligare för soldaterna. Regeringen vågade inget annat än att säga ja. 

Mellan åren 1940-43 forslades mer än 2 000 000 tyska soldater i svenska järnvägsvagnar. Det var en transport av soldater som retade många svenskar. Speciellt eftersom de tyska soldaterna transporterades i riktiga passagerarvagnar medan svenska soldater som transporterades inom landet fick åka i godsvagnar.


==Midsommarkrisen kring Engelbrechtdivisionen 1941==

1941 anföll Tyskland och Finland Sovjetunionen. Tyskland ville skicka trupper, Engelbrechtdivisionen, från Norge till Finland, genom Sverige.

Även denna gång sa Sverige Ja, trots att det rörde sig om stridande soldater och inte de på permission. 105 tåg fullastade med soldater och krigsutrustning rullade genom Sverige.

Det skedde midsommar 1941, därför kallas händelsen “''Midsommarkrisen''”.  Främst socialdemokraterna ville förbjuda transporten  medan de borgerliga partierna ville tillåta den. Svenska kungen Gustav V hotade med att avgå om inte de tyska trupperna fick fri passage genom Sverige, trots att det fanns en stor risk att Sverige kunde dras med in i kriget genom att tillåta Engelbrechtdivisionen att färdas på de svenska järnvägarna. Det rörde sig trots allt om 105 tåg som fraktade en fullt utrustad division på väg till fronten, inte några obeväpnade soldater på väg hem till Tyskland för att träffa fru och barn under några dagars permission.


==En annorlunda livsstil==

För folket i Sverige innebar kriget att livet förändrades. Saker man tagit för givet innan kriget var inte längre en självklarhet. 
* Mörkläggning: på kvällarna sattes det upp tjocka gardiner eller skivor för fönstren om ljuset var tänt inomhus. På det viset blev hela städer lagda i mörker och bombplan som flög på natten kunde inte se var städerna låg. Bilarnas lyktor försågs med en minimal öppning för att släppa ut ljus alldeles framför bilen, och bilolyckorna blev många. Speciellt mellan bilar och fotgängare. 
*Hesa Fredrik; sirener för flyglarm sates upp i städerna för att varna om bombplan närmade sig så att befolkningen skulle hinna ta skydd innan bomberna föll. För att kontrollera att larmet fungerade testades det klockan tre varje måndag. Något som sker än idag, fast bara första måndagen i månaden.
* Ransoneringskort: Det fanns inte basvaror som smör, bröd, mjöl, socker osv. så det räckte till alla. Istället fick varje familj ut ransoneringskort. När det köptes t.ex. smör stämplades kortet för det gjorde uttaget. När ransoneringskortet för smör var fullstämplat fick inte familjen köpa mer smör innan nästa smörleverans kom och nya ransoneringskort delades ut. Vissa varor, som choklad och kaffe, var nästan omöjliga att få tag på. Istället fanns ''surrogat''. Det man använde istället. För kaffe fanns t.ex. rostade ekollon och maskrosrötter som maldes ner och användes som om det var kaffe. Eftersom det var brist på socker och matfett samtidigt som grönsaker och rotfrukter var förhållandevis billiga blev det svenska folket friskare under kriget. Speciellt eftersom det var vanligare att man gick eller cyklade då det var sådan brist på bensin.
*Gengasdrift: Det fanns inte mycket bensin i Sverige. Därför byggdes gengasapparater som häktades på bakom bilarna. I dem lades björkved som fick värmas med för lite syre så att en explosiv gas uppstod, den sk. gengasen. Det gick att köra någon mi på ett fullt lass björkved, sedan måste gengasapparaten tömmas på aska, fyllas med ny ved som tändes så det gick att köra en bit till.
* Uppvärmningen av husen: Ved blev det vanligaste sättet att värma husen på. Olja och stenkol/koks gick främst till krigsmakten. Efterfrågan gjorde att veden blev dyr, speciellt eftersom vintrarna under andra världskriget var några av 1900-talets kallaste. Soldater i fält som inte hade andra uppgifter utrustades med yxor och sågar och skickades in i skogarna i Norrland för att hugga ved. Ett sätt att spara på ved och stenkol var att förbjuda de som bodde i hyreshus att använda varmvatten mer än en gång i veckan. Då kunde de tvätta sig själva och kläderna i varmvatten, men både tvål och tvättmedel var ransonerade. Ett annat sätt att minska konsumtionen var att stänga skolorna när det var som kallast under vintern. Det kallades ''kokslov'' och är grunden till det sportlov skolorna har numera.
*''En svensk tiger'': Rädslan för spioner var stor. Överallt i samhället påmindes befolkningen om att svenskar inte skulle prata om det de visste med vem som helst. En tiger med blå och gula ränder blev symbolen för kampanjen.
*Bio: svenskarna gick på bio som aldrig förr under krigsåren. Vissa år producerades en film i veckan. Ofta farser som "Landstormens lilla Lotta" med ''Sickan Carlsson'' i huvudrollen


==Kvinnorna och kriget==

När männen var utplacerade vid gränsen måste någon göra männens jobb hemma. Det blev vanligt med kvinnor som körde bussar och lastbilar. Andra sysslor som att ta hand om skörd och boskap  i lantbruket sköttes ofta av kvinnor medan soldaterna, även de som inte själva var lantbrukare, fick permission när det var dags att skörda för att så många som möjligt skulle hjälpa till att hålla matproduktionen uppe. I Sverige hade vi även ''Lottakåren'', en kvinnlig del av militären. Lottornas uppgift blev främst att serva soldaterna genom att t.ex. tvätta kläder eller laga mat till soldaterna. Av alla de olika vapenslagen i Sverige var det egentligen bara flygvapnet som anställde kvinnor i reguljär tjänst och då främst som radaroperatörer och för spaning efter fientligt flyg. 

Efter kriget var det många kvinnor som vägrade att lämna sina tjänster när männen kom tillbaka från beredskapen. Genom kriget ökade jämställdheten rejält i vårt land.


==Sjötrafiken==

Utanför Sveriges tremilsgräns lade Tyskland ut en minspärr, ''Skagerrak-spärren'', i havet mellan Norge och Danmark. Minspärrarna utgjorde ett problem för den svenska sjöfarten som bara kunde koma fram genom bevakade öppningar i minspärren och även om Sverige inte var del av kriget hände det att både tyska och brittiska fartyg och flygplan sköt på våra fartyg, mer än 200 svenska lastfartyg och fiskebåtar sänktes under kriget.

För att få in varor till Sverige började vi med ''lejdtrafik''. Fraktskepp fick ordet '''Sverige''' målat på sidan för att visa att det var från ett neutralt land. Det åtföljdes sedan av svenska krigsfartyg som eskort. På det viset gick det att importera olika varor till Sverige i mindre mängder. Främst olja, något vi led stor brist på under kriget, men även basvaror som socker, kaffe och färsk frukt, som apelsiner till jul.

Minor fanns av flera olika sorter. En typ var kontaktminor, eller hornminor som de också kallades. De flöt på havsytan och hade "taggar" som stack ut. Om en båt träffade en tagg utlöstes minan. En annan variant var magnetminorna. De fanns under vattnet och exploderade bara om något stort och magnetiskt, som en båt med stålskrov, passerade ovanför. Eftersom de inte syntes på ytan var de mycket farligare och svårare att undvika.

Sverige sålde stora mängder kullager från SKF i Göteborg till Storbritannien i hemlighet. Snabba lastbåtar med träskrov kunde köra från Göteborg, över områdena med magnetminor utan att de exploderade, och sedan vidare till Storbritannien.

Det var inte många svenskar som dog i Sverige under kriget, och av de som dog, dog nästan samtliga till havs när deras båtar sjönk.


==Krigsslutet och flyktingarna==

I slutet av kriget, när det var uppenbart att Hitler höll på att förlora kriget, fick Sverige ta emot en allt större ström av flyktingar från Danmark och Norge. För att bevisa att de hade makten, trots att det var uppenbart att de började tappa den, blev tyskarna allt hårdare och grymmare mot befolkningen i de två nordiska länderna. 

När freden kom maj 1945 var glädjen stor i Sverige. Journalfilmer visar hur folk går ut på gatorna som fylls till bristningsgränsen av glada människor. Med i tågen genom gatorna fanns också stora skaror norrmän, och danskar som äntligen kunde återvända hem.

Ala var inte lika glada, en ny flyktingvåg nådde Sverige efter krigsslutet av människor som på olika vis hjälpt nazisterna. En grupp var ''Tysketöser'' och ''tyskungar''.  Det var kvinnor i Danmark och Norge som haft relationer med tyskar under kriget, relationer som ibland slutat med barn. De behandlades illa i hemländerna och ett sätt att komma undan detta var att fly till Sverige. Både Anni-Frid Lyngstad i popgruppen ABBA, som hade en tysk soldat som pappa, och politikern Marit Paulsen, som hade en tysk morfar, flydde till Sverige från Norge efter kriget för att undvika trakasserier.


==Källor:==

Handelsflottan under andra världskriget,  Lennart Lundberg - Instant book 2007

Svensk politik, Per T Ohlson, Historisk media 2017

Liten Ida, Marit Paulsen - 1979, isbn=9178441617 

Gleerups historia 7-9, Erik Nilsson; Rolf Uppström; Hans Olofsson, Gleerups 2013

Direkt historia, Bengt Almgren, Berndt Tallerud, Hans Thorbjörnsson, Hans Tillman; Bonnier utbildning 1999





===Bildkällor===

Alla bilder är från Wikimedia Commons





=== [[Andra världskriget, skolbok|Åter]] till registersidan för andra världskriget ===

[[Kategori:Historia]] [[Kategori:Andra världskriget]]