Skillnad mellan versioner av "Östersjön - ett hav i kris"

Versionen från 27 november 2016 kl. 20.22

Östersjön med länderna omkring

Östersjön är ett grunt, känsligt innanhav med en enda kontakt med haven utanför, Öresund. Det innebär att vattnet i havet byts ut långsamt, sju år är normalt. Havsvattnet är dessutom bräckt, dvs. inte salt, men inte heller riktigt så saltfritt att det går bra att dricka. Minst salt är de nordligaste delarna, mest salt de med kontakt med Atlanten. De livsformer som bor i Östersjön är anpassade till saltvatten eller till färskvatten. För bägge sorterna är det ansträngande att leva i Östersjöns bräckta vatten.

Djuopen i Östersjön

Döda bottnar och halokliner

Haloklin

Saltvatten är tyngre än färskvatten. Därför blandas färskvatten inte ut så lätt med saltvatten. Istället rinner saltvattnet längs bottnen. Det skapar en skiktning på 60-70 meters djup, en sk. haloklin. Haloklinen fungerar som en barriär som hindrar ytvattnet från att blanda sig med djupvattnet.

När djur och växter i havet dör lägger de sig på botten. När de bryts ner förbrukas syre. Om bottnen finns under haloklinen kommer inget nytt vatten ner från lagret ovanför. Enda sättet för nytt, syrerikt bottenvatten att komma in i Östersjön är vid väldigt speciella väderförhållanden som bara uppstår ungefär en gång vart tionde år. När syret förbrukats och inget nytt kommer in bildas döda bottnar.

Övergödning och döda bottnar

Övergödning sker när Östersjön får ett extra stort tillskott av främst kväve och fosfor. Kvävet kommer främst från jordbruket när det regnar på gödslade åkrar och vattnet rinnner ut i havet. Fosfor kmmer frånn våra olika rengöringsmedel so följer med avloppsvattnet ut haven.

Överskottet på gödningsämnen får i sin tur fintrådiga alger att växa extra mycket, tillsammans med växtplankton och cyanobakterier, så kallade blågröna alger. Med mer plankton och alger i havsvattnet blir det mer organismer som dör och sjunker till botten och det skapar större och större ytor med döda bottnar när syret inte räcker till för nedbrytningen.

Levande- jämfört med död botten

Algblomning

Algblomning utanför Gotland

För att algblomningen ska ske krävs starkt solljus och lugnt väder. Det behövs också kväve och fosfor. Det kan dels komma genom övergödning men också genom att naturligt näringsrikt djupvatten förs upp till Östersjöns ytskikt. Så varför uppstår algblomning?

Vi fiskar helst upp stora fiskar. Ett problem när man tar bort alla stora fiskar är att de små inte blir mat åt de stora utan överlever. Stora fiskar äter små fiskar. Små fiskar äter djur plankton. Djurplankton äter växtplankton. När de stora fiskarna fattas äter de små fiskarna upp alla djurplankton och det blir ett rejält överskott på växtplankton. Växtplankton förökar sig som alla andra blommor, och när de blommar kan de sprida gifter i vattnet.

Väderleken spelar en stor roll för algblomningen. Riskerna ökar med långvariga, lugna och soliga högtrycksperioder och minskar vid regnigt, svalt och blåsigt väder. De senaste åren har de första algblomningarna observerats i månadsskiftet juni–juli. När världen blir varmare i framtiden kommer algblomningen att starta tidigare på våren och hålla på längre in på hösten.

Det finns flera typer av alger, både farliga och ofarliga. Dels de ofarliga blågröna algerna och dels de potentiellt farliga katthårsalgerna. Problemet är att de två sorterna inte går att skilja från varandra med blotta ögat.

Provtagning bland algerna

Källa

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/hav-och-fiske/radda-ostersjon/minska-overgodningen/1133391-overgodning-och-algblomning

http://www.havet.nu/?d=3439

http://www.aftonbladet.se/klimathotet/algblomning/article11077608.ab

Bildkälla

satellitbild över havet: 3.bp.blogspot.com/-83_l3c3uGWo/VlrxIbWgxqI/AAAAAAAAFvc/Tj1rtzBEKjc/s1600/sverige.jpg

Djupkarta: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Ostseetiefen.png/300px-Ostseetiefen.png

Haloklin: tellus.science.gu.se/digitalAssets/1275/1275779_fig6a_460px.gif

Död botten: www.opiinc.org/images/Pages/13473_eutrophication_66ab5bfa145a5ec94e5fcb5027f23584.jpg

Algblomning: i2.cdn.cnn.com/cnnnext/dam/assets/120716113043-baltic-algae-nasa-story-top.jpg

Provtagning i algblomning: www.nwtoxicalgae.org/Images/content/ReportBloom2.jpg