Karibien - USA:s bakgård
Från Skolbok
Krigsfångar efter den USA stödda, misslyckade landstigningen vid Grisbukten på Kuba
Fram till slutet av 1800-talet hade USA inget större intresse av Karibien. Det sågs som en bakgård där olika europeiska stormakter slogs om de olika öarna som samtliga saknade några direkta naturresurser värda att strida om. Den enda stormakt i området USA varit i direkt konflikt med, var Spanien och i förlängningen Mexiko efter att landet gjort sig fritt. från Spanien. Men det skulle förändras i slutet av 1800-talet.
Monroedoktrinen 1823
_(with_watermark).jpg)
Redan före amerikanska inbördeskriget uppstod slitningar mellan USA och olika europeiska nationer. Därför meddelade USA:s president att "Monroedoktrinen" skulle gälla. I fortsättningen var det bara USA som hanterade krig och oroligheter i Karibien. Inga europeiska länder hade rätt att lägga sig i USA:s intressen där.
Spansk-amerikanska kriget 1898
Slaget om San Juan Hill, Kuba 1898. Spansk amerikanska kriget och Sänkning av det amerikanska slagskeppet USS Maine i Havannas hamn, 1898
Sedan 1895 hade Kuba försökt göra sig fritt från Spanien. Ledarna för frihetskampen hade stöd av USA. Presidenten ville dock inte ge sitt stöd för upproret utan uppmanade bara Spanien att se över möjligheterna för Kubanerna att frigöra sig, något som gjorde både Spanjorerna och kubanerna irriterade.
1896 utbröt ett uppror på Filippinerna i Sydostasien också. Även de öarna ägdes av Spanien. Även här stod USA på frihetskämparnas sida utan att egentligen ge dem något stöd.
1898 sänktes slagskeppet USS Maine från USA i Havannas hamn. Orsaken är okänd, men spanjorerna fick skulden. Det startade kriget mellan Spanien och USA. Kriget blev kortvarigt och Spanien besegrades på alla krigsskådeplatser. I slutändan avträdde Spanien: Kuba, Puerto Rico och de övriga öarna i Små Antillerna under spansk kontroll till USA, tillsammans med Guam och Filippinerna i Stilla havet, Samtidigt annekterade USA ögruppen Hawaii. USA hade blivit en kolonial stormakt i både Stilla havet och Karibien.
Kuba förblev under USA:s kontroll till 1902, Puerto Rico är fortfarande ett självstyrande territorium tillhörande USA.
Panamakanalen 1904-1914
Colombia, ville inte hyra ut det landområde som bäst passade för en kanal mellan Stilla havet och Karibiska havet. Istället gav USA sitt stöd till de som ville ha ett fritt Panama, i utbyte mot den mark där kanalen låg, som därför blev en del av USA mitt i Panama.
Kanalen började byggas 1904. Den tog tog många år att bygga, tusentals människor dog av hårt arbete tillsammans med tropiska sjukdomar som härjade i arbetslägren och kanalen var inte klar att invigas förrän 1914.
Tack vare kanalen ökade antalet lastfartyg i Karibien rejält. Handeln bland öarna fick ett uppsving och för USA blev kontrollen över Karibien viktigare än tidigare. För amerikanska flottan blev det viktigt att kunna flytta krigsfartyg snabbt mellan USA:s sidor.
Jungfruöarna 1914
Första världskriget bröt ut 1914. Visserligen var inte USA inblandat i början, men mycket talade för att de skulle dras in i kriget. Det fanns en rädsla för att Tyskland skulle ta över Danska Västindien, de öar inom ögruppen Jungfruöarna som ägdes av Danmark. För att förhindra detta köpte USA öarna av Danmark 1917 för 25 miljoner dollar, en summa som Danmarks regering inte kunde säga nej till. Numera heter ögruppen Amerikanska Jungfruöarna, för att skilja dem från Brittiska Jungfruöarna i samma ögrupp.
United Fruit Company
Avlastning av bananer, New Orleans ca 1925
Det mäktigaste privata företaget i Karibien var "United Fruit Company" från USA. De anlade fruktplantager både i länderna på fastlandet och på många av de karibiska öarna. Genom Panamakanalen, tillsammans med att tekniken för kyltransporter utvecklades och blev allt bättre, gick det att exportera frukt från Mellanamerika och Karibien till hela världen.
Företaget hade så stor påverkan på många av ländernas ekonomi att uttrycket Bananrepublik än idag används om länder som har en ekonomi som vilar på en enda vara, som till exempel United Fruit Company:s. bananodlingar.
Kuba blev kommunistiskat 1959
Fidel Castro på väg in i Havanna 1959
Även om Kuba var fritt på papperet styrdes det av USA. Amerikanska företag hade ekonomiska intressen på ön, som styrdes av Batista, en diktator som placerats som Kubas ledare av USA. 1959 skedde en revolt på Kuba. Batista störtades och en kommunistisk diktatur under Fidel Castro påbörjades, en diktatur som finns kvar än idag.
Så länge Sovjetunionen var en stormakt gjorde det inte så mycket att USA och västvärlden straffade Kuba med handelsförbud, Kuba kunde ändå handla med Sovjetunionen och andra länder med kommunistiskt styre. Från 1991, när Sovjetunionen bröt samman, har Kuba fått det allt svårare att få ekonomin att fungera.
Monroedoktrinens följder
US Marines under ockupationen i Nicaragua 1932
Genom Monroedoktrinen blev USA en sorts världspolis i regionen. Det gjorde att USA blandade sig i olika länders politik, om USA ansåg att de kunde skada amerikanska företags intressen. USA var inblandade i strider i:
- Dominikanska republiken 1905–1940, ockuperat 1916–1924
- Kuba, ockuperat 1906–1909 och 1917-1933
- Haiti, ockuperat 1915–1934
- Nicaragua, ockuperat 1912–1925 och 1926–1933
- Kuba, den misslyckade invasionen vid Grisbukten 1961
- Grenada, USA hjälper till att störta presidenten 1982
- Panama, USA hjälper till att störta presidenten 1989-1990
- Haiti, USA hjälper till att störta president Aristides 1991, men hjälper till att ge honom makten igen 1994-1996, bara för att hjälpa till att störta samma president igen 2004.
Källor
https://www.gilderlehrman.org/history-resources/essays/united-states-and-caribbean-1877-1920
https://archive.globalpolicy.org/us-westward-expansion/26024-us-interventions.html
Bildkällor
Alla bilder är från Wikimedia Commons===