Mellan andra och tredje industriella revolutionen 1914-1970
Från Skolbok
Fil:Atomic cloud over Nagasaki from Koyagi-jima.jpeg
Atombomb släpps av USA över Nagasaki i Japan, 9/8 1945
Detta är en period som inte ingår i de industriella revolutionerna. Ändå hände det väldigt mycket under perioden. Så varför är den så betydelselös? Det beror på att industrin egentligen inte förändrades. Samma saker tillverkades på ungefär samma sätt som förr i fabrikerna.
Det som gör perioden intressant är hur den förbereder världen för den tredje industriella revolutionen, den digitala revolutionen, på olika sätt och vis.
Strukturerna
- Telegrafen utvecklades till telefoner och nätet av telefonledningar spred sig över jorden. Efter 1950-talet var det vanligt med telefoner i rikare familjers hem och det gick att ringa över hela världen.
- Bensin och diesel hade blivit de viktigaste energikällorna för att driva fordon. Något som gjorde att det rent politiskt blev oerhört viktigt att ha kontroll över kända oljetillgångar på olika platser i världen.
- Flyget utvecklads snabbt efter första världskriget, som en effekt av att det gick att göra lätta motorer som drevs med bensin. Efter andra världskriget blev jetmotorer vanliga i flygplanen och det gick att resa överallt i världen på bara några timmar.
- Genom uppfinnandet av atombomben i andra världskrigets slutskede skapades en ny källa till energi, kärnenergi. Kunskapen om hur den kan utvecklas både till att tillverka vapen, driva kärnkraftverk och driva fram farkoster so hangarfartyg och u-båtar utan krav på tankning skapade ett monopol på både kunskap och råvaran uran som existerar än idag.
- Som ett resultat av andra världskriget delades världen upp i två block efter 1945 som tävlade i teknikutveckling.
- Ett tydligt exempel var utvecklingen i rymden där kommunikationssatelliter placerads i omloppsbana runt jorden och människor skickads ut i rymden för att slutligen ta promenader på månen.
- Ångmaskiner fanns kvar, men vanligtvis i kraftverk där vatten kokades med hjälp av stenkol, sopor från städerna eller med hjälp av uran, och ångan drev i sin tur generatorer som gav elström. Förbränningen av speciellt stenkol, men även sopor, bidrog till stora utsläpp av koldioxid i atmosfären under den här perioden.
Kommunikation
Fil:461 Sqn Sunderland (AWM P01520.001).jpg
.jpg){kind=link}
Flygbåtar blev vanliga där flygfält saknades
Bombplanen under första världskriget byggdes om när kriget var slut. Först till fraktflygplan som även tog post. Sedan placerades även säten i fraktplanen och det blev möjligt att frakta passagerare. På många platser fanns inga flygfält, men det fanns alltid vatten. Därför användes flygbåtar i stor utsträckning under perioden. Båttrafik över haven baserades allt mer på motorer som drevs med olja istället för ångpannor som drevs med stenkol. Vid andra världskrigets utbrott drevs tex. samtliga Royal Navys krigsfartyg med olja, vilket gjorde dem snabbare än de fartyg som drevs med ånga men också känsligare eftersom det inte finns lika många platser på jorden med mineralolja jämför med platser som har stenkol.
Före första världskriget var järnvägar och kanaler de viktigaste sätten att frakta gods på. Järnvägen fortsatte att vara viktig, och är det än idag på många platser, men konkurrensen från lastbilar på vägnätet är svår och från 1970-talet och framåt blir det allt vanligare att tunga transporter oftare sker med lastbil, som kan gå från en punkt till en annan utan omlastning, än med järnvägar som kräver omlastningsplatser. Det blev dessutom allt vanligare att värdefulla laster med låg vikt fraktades med flygplan.
Barn lyssnar på radio, 1930-talet
Radioapparater blev allt vanligare i hemmen under tiden mellan världskrigen. När andra världskriget började fanns det en radio i var man hem om de bara hade någorlunda ekonomi. Däremot var högtalare fortfarande inte så vanliga utan man använde oftast en hörsnäcka som petades in i örat för att kunna höra radioutsändningen. Senare kom olika hörlurar. Dessutom var radioapparaterna stora och otympliga. Efter andra världskriget blev det vanligt med transistorer. Transistorradion utvecklades, så liten att den gick att bära med sig, och med den blev det vanligt att lyssna på radio tillsammans oavsett var man befann sig.
Telefonen var ett dyrt lyx före andra världskriget men efter kriget skedde en snabb utbyggnad av telefonledningsnätet över hela västvärlden. I Sverige blev det vanligt med telefon i hemmet från 1960-talet och framåt. Då började även telefonkiosker dyka upp längs gator och torg där det gick att göra ett kort samtal för en billig summa pengar.
TV blev allt vanligare efter andra världskriget. Den allra första TV-utsändningen skedde redan vid OS i Berlin 1936, men när TV stationerna blev allt vanligare blev ägandet av en TV i hemmet det också. Den riktigt stora försäljningstoppen av TV apparater, som man brukar säga är startskottet för TV i var mans hem, skedde 1969 i samband med direktsändningen av människor som gick på månen.
Fil:Family watching television 1958.jpg
Familj ser på TV; USA 1958
Vapen
Precis som krigsfartygen fick motorer som drevs med olja under andra världskriget så skedde samma med alla krigsmaskiner: stridsvagnar, stridsflygplan, krigsfartyg, lastbilar, motorcyklar.... kort sagt allt som vi kopplar ihop med moderna krig drevs med olja. Därför blev kontrollen över världens oljetillgångar så otroligt viktig från 1930-talet och framåt.
När USA släppte sina atombomber över Japan insåg världens länder att ett nytt fruktansvärt vapen gjort sitt intåg. De bomberna är fortfarande de enda som släppts under ett krig, men efter det har hundratals atombomber sprängts på jorden under olika tester. Kärnkraften visade sig även kunna användas för att få fram billig energi under lång tid i kärnkraftverk. Tyvärr skulle det även leda till tre större kärnkraftsolyckor i modern tid. Dessutom vet fortfarande ingen vad som ska hända med det farliga avfallet som bildas vid hanteringen av bränslet i kärnkraftverk och tillverkningen av atombomber.
Tillverkningen av giftgas i krig fick ett genombrott under första världskriget, men de gaserna var ganska lätt att skydda sig mot. Under andra världskriget uppfann Tysklands forskare nervgaser. Dessa användes inte i krig men betraktas som något av det farligaste i vapenväg som uppfunnits. Förutom kemiska vapen, som nervgas, har forskare experimenterat med sjukdomar som vapen. Smittkoppor, som utrotades som sjukdom under början av 1900-talet, finns fortfarande lagrat i stormakternas vapendepåer för att återigen kunna släppas ut i händelse av krig.
Enigma, krypteringsapparat för radiomedelanden Under andra världskriget användes flera olika sätt att kryptera radiomeddelanden så att ingen skulle förstå dem om de avlyssnades. Bland annat Tyskland använde "Enigma", en speciell krypteringsmaskin som ansågs omöjlig att förstå. Men med hjälp av bland annat svenska forskare lyckades britterna knäcka koden och efter det kunde de följa hur tyska trupper rörde sig över Europa. Olika krypteringstekniker återkommer senare i tekniker för dataöverföring i våra datorer.
Den första riktiga datorn såg också dagens ljus under andra världskriget. Den användes för att beräkna banorna för granater som avlossades från brittiska slagskepp mot mål på långt avstånd. Den klarade av ungefär samma beräkningar som en mind miniräknare gör idag, trots att den var stor som ett helt kvarter.
Aktörerna
- Albert Einstein var en tysk forskare av judisk släkt som flydde till USA undan förföljelsen av judar som skedde där i samband med nazisternas maktövertagande. Han utvecklade flera olika teorier inom både fysik och matematik och brukar räknas som atombombens fader. Även om atombomben togs fram med hjälp av en hel stab av forskare.
- Wernher von Braun var ett geni vad det gällde raketteknik. Med hans hjälp tillverkade nazisterna olika raketer och missiler under andra världskriget. Efter kriget fick han anställning i USA och genom von Brauns arbete blev USA före Sovjetunionen med att placera människor på månen. Då var det faktum att han varit nazist och obrottsligt lojal mot Adolf Hitler under kriget något man brydde sig om i USA.
Fil:Bundesarchiv Bild 141-1880, Peenemünde, Start einer V2.jpg
En av von Brauns V2-raketer, föregångare till rymdraketerna, under andra världskriget.'
Kontinuitet och förändring
- Den industriella revolutionen fortsatte att sprida sig över världen. Länder som främst haft en ekonomi baserad på jordbruk, som Kina och Vietnam, ändrade inriktning och byggde fabriker istället. För de som redan arbetade i fabriker var det dock ingen stor skillnad mellan fabrikerna på 1850-talet och 1950-talet.
- Kvinnorna fick mycket mer självständighet under perioden. Under krigen tog de männens plats i fabrikerna där de tjänade egna pengar. När krigen tog slut, både första- och andra världskriget, valde de att behålla sin frihet. Detta gällde dock främst kvinnor i västvärlden.
- Precis som världen var uppdelad i olika block före första världskriget, där Tyskland och Storbritannien var ledare för var sitt block, blev världen uppdelad i två stora block efter andra världskriget, där istället USA och Sovjetunionen var ledare för var sitt block.
Historiebruk
- Fascister i Italien och Nazister i Tyskland blickade bakåt i historien och tog till sig symboler från både det forna Rom, som till exempel hälsning med höjd arm, och Indian, som anses vara källan till svastikan. Eller hitlerkorset som den också kallas.
- Judeförföljelsen i Europa började under tiden mellan krigen men tog avstamp i fördomar mot judar som funnits ända sedan medeltiden. Att de åt barn, förgiftade brunnar osv.
- ==Källor==
Bildkällor
Samtliga bilder från Wikimedia Comons.