Förslag på lektionsupplägg för år 7-9 religion
Från Skolbok
Religionsämnet, liksom alla SO-ämnen, lider av tidsbrist. Det centrala innehållet är massivt och tiden alltför knappt.
Vad ska läras ut enligt Skolverket? Det går inte enbart att följa målen i det centrala innehållet för att besvara de frågan. Skolverket är nämligen tydliga i sina kommentarer till ämnet med vad som ska läras ut i år 7-9. Där ingår:
- Huvuddragen i världsreligionernas historia, händelser och skeenden som har betydelse för religiös tro och praktik i vår egen tid.
- En sammanhängande bild av urkunder, centrala trosföreställningar, världsbilder och moraluppfattningar inom världsreligionerna.
- Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
- Kristendomens utveckling i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
- Religiösa motsättningar i ett sekulariserat samhälle, till exempel hur evolutionsteorin har blivit en integrerad del av världsbilden.
- Nya religiösa rörelser, som till exempel scientologikyrkan och krishna-rörelsen, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
- Skildringar av livsfrågor i populärkulturen och formande av identiteter och livsstilar.
- Etiska begrepp, moraliska frågor och etiska modeller. Begreppen kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.
- Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang.
- Skilda föreställningar om vad det innebär att vara människa och vilka egenskaper, möjligheter och begränsningar som följer av att vara mänsklig.
Skolverkets kommentarsmmaterial i sin helhet finnns här:
Skolverkets sida om religionsämnet år 7-9 finns här:
Från LGR11 ska alltså inte tyngdpunkten på religionsundervisningen ligga på detaljerna i de olika världsreligionerna. Det är något som klaras av i mellanstadiet och enbart repeteras snabbt i högstadiet. Istället ska tyngdpunkten i undervisningen ligga på hur religionen tar sig uttryck i samhället och för enskilda individer. Hur kan det ta sig uttryck i undervisningen?
Under LPO94 brukade religion läras ut i tre olika block:
- år 7=religionerna hos naturfolk och i antiken
- år 8=de abrahamitiska religionerna,
- år 9=de österländska religionerna samt övriga livsåskådningar.
Under LGR11 bör dessa förändras. Tyngdpunkten på antiken i historieämnet är förskjuten och eftersom man läser mer om världsreligionerna i mellanstadiet bör lektionerna om dessa ses mer som repetition, eller utelämnas helt vid tidsbrist. Ett alternativt förslag på lektionsupplägg är:
- år 7=att vara människa, jämför med utvalda naturreligioner, religionerna i antiken och gamla testamentet
- år 8=de abrahamitiska religionerna och deras uttryck i samhället
- år 9=de österländska religionerna,, övriga livsåskådningar och deras uttryck i samhället
Det kanske inte ser ut som någon större förändring, men det här upplägget innebär att religionsämnet kopplas mer till elevernas vardag och frågor som är relevanta just nu, istället för upplägget under LPO94 när det mesta byggde på religionshistoria. Det här upplägget innebär också att kopplingen till historieämnet försvinner och de olika blocken kan läsas fritt under vilken årskurs s helst, de behöver inte läsas i den ordning jag beskriver dem. Därför skriver jag bara blockens namn, och inte årskursen.
Ett antagande är att varje block består av 20 lektioner. Det kan vara fler, och det kan vara färre, beroende på hur varje enskild lärare lägger upp sin undervisning, men runt 20 är ett rimligt antal lektioner i religionsämnet per läsår i högstadiet.
Lektionsplanering 7-9
(Tyngdpunkt på medmänsklighet och forntida religioner)
- Riter och traditioner, och hur de formar en identitet
- Hur religionen formar en livsstil
- Religionens roll i samhället/konflikter
- Religionens förändring över tid
- Etiska begrepp i religionen kopplat till mänskliga rättigheter
Lektionsupplägg:
- 1 = Introduktion - vad innebär det att vara en bra människa? exempel Karl-Bertil Jonsson
- 2 = Vad innebär det att vara en bra människa? exempel Pippi Långstrump
- 3 = Vad är en klok människa? Är det en god människa? exempel: Salomo, Nasreddin Hodja
- 4 = Vad hade grekerna för gudar? var de goda eller onda? exempel ur grekisk mytologi
- 5 = Flitiga och lata människor i fabler och myter, varför är flit bra och lathet dåligt?
- 6 = Vad gör en god människa ond? exempel David och Goliat jämför med David och Batseba
- 7 = Om att vara lydig och olydig, är det bra? exempel Adam, Eva och syndafallet
- 8 = Om att vara lydig och olydig, är det bra? exempel Abraham, Isak och Ismael
- 9 = Vad innebär ondska och godhet? exempel ur vår tid:
(Tyngdpunkt på likheter och skillnader i de abrahamitiska religionerna)
- Abrahamitiska religionernas gemensamma historia (repetition av mellanstadiets religionsundervisning)
- Bibeln
- Kristendomens grenar
- Kristendomen i Sverige
- Religionskonflikter, sexualitet och jämställdhet
- Livsfrågor i religion och populärkultur
Lektionsupplägg:
- 1-2 = repetition judendomen
- 3-4 = repetition kristendomen
- 5-6 = repetition islam
- 7 = test på kunskaper om världsreligionerna
- 8 = Kristendom i Sverige - historia
- 9 = Kristendom i Sverige - frikyrkorörelsen
- 10 = Kristendom i Sverige - kristna sekter i samhället
- 11 = Prov på momentet kristendomen i Sverige
- 12 = Sexualitet och jämställdhet inom religionen - giftermål, abort och HBTQ
- 13 = Sexualitet och jämställdhet inom religionen - islam och kvinnorna
- 14 = Livsfrågor inom religionen - manligt och kvinnligt inom religionerna
- 15 = Livsfrågor inom religionen - vad händer efter döden
- 16 = Prov på sexualitet och livsfrågor
- 17 = Religionskonflikter - islam mot kristendomen
- 18 = Religionskonflikter - kristendomen mot islam
- 19= Religionskonflikter - judendom mot islam och kristendom
- 20 = Prov på religionskonflikter
(Tyngdpunkt på österländska religionerna samt sekularisering kontra nyandlighet)
- Världsreligionerna: historia/tankegångar/urkunder
- Etik och moraliska dilemman
- Tolkning och bruk av religion i dagens samhället
- Människosynen i olika religioner
- Nya religiösa rörelser
- Sekulära rörelser som Humanism