Franska revolutionen, borgarna tar makten

Vad hände i Paris?

Efter Bastiljens fall var Paris i upprorsmännens händer. Fattiga parisare tog en gruvlig hämnd på på de av kungens tjänstemän som inte hann fly i tid. Huvuden bars omkring på pålar genom stadens gator. Nationalförsamlingen skulle försvaras till varje pris.

Vad hände på landsbygden?

Nyheten om vad som hänt i Paris spred sig på landsbygden. I många byar följde man parisarnas exempel. Adelns gods plundrades. Adelsmän flydde eller slogs brutalt ihjäl. Andra sköts eller brändes levande tillsammans med sina gods. Under jubel och rop brände bönderna skattelängder och kontrakt som tvingat dem att betala avgifter och arrenden till de adliga godsägarna.

Vad hände i Nationalförsamlingen?

Våldet i Paris och på landsbygden skrämde medlemmarna i Nationalförsamlingen. Det här var inget de planerat eller ens förväntat sig. Många adelsmän och präster kände sig hotade till livet. De gick med på att förlora alla sina privilegier om det kunde lugna stämningen i Frankrike. Den 4:e augusti beslutade Nationalförsamlingen att landets lagar skall gälla alla medborgare, och att alla fransmän skall betala skatt, oavsett vilket stånd de tillhör.

Vad hände med kungen?

Kungen var vek, men trots allt ganska populär bland befolkningen. Hans fru, drottning Marie Antoinette däremot, var avskydd. Hon var inte från Frankrike utan kom från Österrike och hennes lyxliv när folket svalt hade dragit på sig en hel del missnöje.

Kungen var inte medgörlig. Många av de nya lagar som Nationalförsamlingen beslutade om, vägrade han att skriva under. Utan underskrift så började de inte att gälla. Det spreds ett rykte i Paris att kungen och drottningen inte ville samarbeta med Nationalförsamlingen och att de var kritiska till revolutionen. Det skapade en häftig reaktion bland folket i staden.

Vad var '"kvinnotåget"?

Kvinnor som demonstrerade i Paris, när inte mjölet räckte, riktade sin vrede och demonstrationen blev till en protestmarsch mot det kungliga slottet Versailles.