Industriella revolutionen - när byarna sprängdes

När vi säger att "byarna sprängdes" menar vi det inte bokstavligt. Ingen sprängde byarna. Däremot bröts byarna upp genom flera olika skiftesreformer. Det var både bra och dåligt, som du ska få se.

Före byarna sprängdes

Om du rest genom en by på medeltiden och sedan i en annan by under 1700-talet hade du förmodligen inte sett någon större skillnad. Ända fram till tidigt 1800-tal bestod byarna av tätt samlade gårdar med halmtak, och vägarna var ofta leriga och svårframkomliga. Åkrarna var uppdelade i smala remsor som delades av byborna, som arbetade tillsammans med att så och skörda. Livet var arbetsintensivt, där män och kvinnor delade på ansvaret och barnen bidrog från tidig ålder. Det sociala livet kretsade kring byn, där byborna hjälpte varandra vid sjukdom eller firade tillsammans vid skördefester och bröllop.

Den här livsstilen hade både fördelar och nackdelar. Det fanns sociala strukturer i byarna, där de rikare bönderna hade mer inflytande än de med mindre pengar eller mark. Läser du i gamla Kyrk- och domböcker ser du att livet var svårt. Barnadödligheten var hög. Problem som misshandel, stöld och alkoholmissbruk var vanliga. Det var vanligt att dricka alkohol och män drack ofta i överflöd, vilket i sin tur ofta var orsaken till många av problemen.

Ogifta mödrar, pensionärer utan barn och de allra fattigaste hade störst problem. De fick förlita sig på omväxlande stöd från gårdar eller så bodde de i fattigstugor. Det fanns en moralisk plikt bland byborna att hjälpa de fattiga, men de sågs ofta ner på. Ogifta mödrar ställdes inför social uteslutning om de inte lyckades gifta sig, medan vissa tog till desperata åtgärder som barnamord, vilket bestraffades med döden.

Skiftesreformerna

Under 1700-talet försökte de styrande i Sverige genomföra skiftesreformer för att effektivisera jordbruket. Det innebar att de försökte fördela om vilka bönder som ägde vilken mark, på det sättet gick det att samla åkerjorden till större sammanhängande enheter för varje bonde i byn. Ett framgångsrikt exempel var godsägaren Rutger Macleans skifte på gården Svaneholm 1746. Där visade han att större skördar kunde uppnås när jorden fördelades om till större sammanhängande bitar.

Macleans lyckade experiment gjorde att staten satte igång en skiftesreform som hette "laga skifte" 1757-1762. Det skiftet skapade en otrolig utveckling av jordbruket och mängden uppodlad mark ökade från en och en halv miljon hektar odlad mark i Sverige år 1800 till drygt tre och en halv miljon år 1900. Efter det följde de mindre reformerna: Enskifte 1803-1807 och Laga skifte 1827.

Samtidigt med skiftesreformerna genomfördes stora projekt där våtmarker torrlades för att öka mängden mark det gick att odla på. Dessutom blev potatis vanligt. Fördelen med potatis är att den inte kräver lika bra åkermarker att trivas på som vete, korn och råg, samtidigt som den gav stora skördar. Det innebar att mark som tidigare inte kunnat användas för att den var för dålig, nu kunde användas som potatisåkrar.

En nackdel med att skifta marken i en by var att att husen i byn måste flyttas ut till den plats där marken som bonden ägde låg. På det viset spräcktes byarna upp, och med det mycket av gemenskapen i byarna. Förr kunde man traska över till grannen som då bodde kant i kant. Efter reformen var enda tecknet på att man hade grannar ett ljus i fönstren på ett fjärran hus vid horisonten bortom fälten på kvällen.

En annan nackdel var att före reformerna hade alla i en by hade någon liten markbit att odla på. Fanns inget annat. så fanns det alltid en "allmänning" för de fattigaste. Efter skiftesreformerna fördelades precis all mark till bönderna. Det innebar att även allmänningarna stängslades in och de fattigaste blev jordlösa. Istället blev de "backstugesittare" på mark där de kunde bli bortjagade, eller "torpare" i ett hus på mark de var tvungna att hyra av en markägande bonde.

Under 1800-talet blev skiften vanliga över hela landet, vilket ledde till att många byar försvann. De rika bönderna kunde ofta behålla sina hus i byn, medan de fattiga bönderna tvingades flytta ut med sina gårdar. Trots ett stort motstånd från bönderna i början såg många yngre bönder fördelarna med att själv kunna sköta sin egen jord utan att ständigt vara beroende av grannarna. Dessutom blev skördarna markant större. Nu försvann inte byarna överallt. Effekterna var tydligast i södra Sveriges slättlandskap. Längre norrut, i skogslandskapen, blev mer och mer mark oskiftad och än idag ligger byarnas gårdar kvar på sin ursprungliga platser i mer än hälften av byarna, om man ser på Sverige som helhet..

Källor

https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1700-talet/bilden-av-skiftet-maste-nyanseras

https://www.so-rummet.se/kategorier/skiftesreformer

SOL 2000 levande historia NoK 1986, ISBN 9789127749511

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons