Åtgärder

Spåren efter kriget mot terrorn

Från Skolbok

Version från den 4 december 2022 kl. 18.51 av Ingemar (diskussion | bidrag)

<img src="7403.jpg" width=75%>

Till minne av kriget mot terrorn, i Taunton Massachusetts, i USA


Vad hände sen? Är all terrorism slut? Mår människor i Mellanöstern så bra numera att det inte längre finns någon risk att nya extremistgrupper bildas? Har ländernas värderingar blivit mer medmänskliga och demokratiska efter USA:s ingrepp i de olika ländernas styrelseskick?. Nja, inte riktigt ...


Finns "Moralpolisen" kvar?

<img src="b9a05918-82d6-4fd9-925b-f8ae1412c586_16x9_1200x676.JPG" width=50%>

Talibaner bestraffar kvinna

Moralpolis finns i länder med sharialagar, där Koranens bud går före landets egna lagar. Moralpolisen har därför rätt att bestraffa människor direkt, utan rättegång. Inklusive dödsstraff.

Det finns fortfarande tre länder med moralpolis i Mellanöstern.

  • I Iran patrullerar moralpolis längs gatorna. Från december 2022 har de dock fått minskade befogenheter efter veckolånga demonstrationer mot dem, efter att de brutalt slagit ihjäl en ung kvinna efter att hon knutit sin hijab lite snett.
  • I Afghanistan finns ingen direkt moralpoliskår, utan det är grupper av Talibaner som utför polisens uppgifter mot de i befolkningen som inte följer sharialagarna. I praktiken är det dock samma sak och Talibanerna har även de rätt att bestraffa medborgare direkt, utan rättegång, om de tycker att någon inte följer sharia.
  • Slutligen finns även moralpolis i Saudiarabien. Och den har funnits sedan USA hjälpte den nuvarande kungafamiljen till makten efter andra världskriget.

Afghanistan och Saudiarabien är sunnimuslimska medan Iran är shiamuslimskt, vilket visar att det inte har någon betydelse vilken variant av islam som utövas om ledningen av ett land vill förtrycka befolkningen med hjälp av religionen. Utöver Mellanöstern finns även moralpolis baserad på Koranens sharialagar i delar av Indonesien.


Är de olika muslimska terrororganisationerna borta?

<img src="unnamed-1280x720.jpg" width=50%>

Boko Haram med ISIS flagga, Nigeria i Afrika

Mujahedin i Afghanistan är i praktiken borta. De fick ett uppsving 2001 inom "Norra alliansen" men blev en del av regeringsarbetet under USA och när USA sedan lämnade Afghanistan 2021 försvann även regeringen. Istället kom Talibanerna tillbaka. De trycktes ut på Afghanistans landsbygd och till gränsområdet mellan Afghanistan och Pakistan under tiden USA kontrollerade politiken i Afghanistan mellan 2001-2021. Men sedan tog de snabbt tillbaka kontrollen av landet igen. ISIS är i praktiken utslaget i Mellanöstern, men terrorgrupper eller muslimska ensamvargar inspirerade av ISIS finns på olika platser i världen, främst Afrika. Där har både al-Shabab på Afrikas östkust och Boko Haram i Västafrika gjort sig beryktade efter ett flertal terrordåd. 2017 gjorde en ensamvarg ett terrordåd i Stockholm, genom att köra en stulen lastbil genom Drottninggatans folkvimmel i ISIS namn. Slutligen har vi al-Qaida som även de i praktiken slagits ut i Mellanöstern och inte finns längre, men som med ISIS finns mindre grupper och ensamvargar i andra länder som utför enstaka terrordåd i islams namn. 2010 försökte en självmordsbombare i Sverige utlösa en bomb i centrala Stockholm i al-Qaidas namn, men lyckades bara spränga sig själv.


Är krigen slut?

<img src="ede39875dae44ce99c3e1215e9a6392d_6.jpeg" width=50%>

Situationen i Libyen, 2020

Regionen är osäker, Nya krig kan blossa upp när som helst, men de enda regelrätta krigen som fortfarande pågår är inbördeskrigen i Libyen och i Jemen. I Libyen gäller kriget vem som ska ha tillgång till oljan i de libyska oljefälten. I Jemen finns ingen oja. Vinnaren av kriget har istället möjlighet att ta ut tull av sjötrafiken genom sundet mellan Jemen och Afrika, in i Röda havet och vidare till Suezkanalen. En av världens mest trafikerade sjöleder. Kriget är ett proxykrig där Saudiarabien och Iran stödjer varsin sida i kriget.


Vad är USA:s roll nu?

<img src="https://www.svtstatic.se/image/wide/992/24462365/1573675365?format=auto" width=50%>

Trump och Erdogan möttes 2019 i ett försök att återställa kontakten mellan länderna

USA har fortfarande starka band till fyra länder i regionen.

  • Turkiet är ett NATO-land och en viktig militär allierad till USA, men även till EU. Fiender till presidenten, Erdogan, försökte göra statskupp 2016. Kuppen misslyckades, men det var uppenbart att USA haft inblandning i kuppförsöket. Efter det är relationerna mellan Turkiet och övriga västvärlden ansträngd.
  • Saudiarabien och USA har hat starka band sedan andra världskriget. USA satte familjen Saud på tronen mot att USA fick tillgång till Saudiarabiens enorma oljetillgångar. Saudiarabien har stött Irak i dess krig mot Iran och USA under Kuwaitkriget. Dessutom tycker mycket på att Saudiarabien även stödde ISIS i kampen mot Syriens ledning under kriget i Syrien. Så länge Saudiarabien har överskott på Olja lär USA fortsätta att ge landet sitt stöd.
  • USA har gett sitt stöd till Israel ända sedan landet bildades 1948. Flera presidenter har godkänt Israels övertagande av palestinsk mark. Senast var det Trump som flyttade amerikanska ambassaden från Haifa till omtvistad mark inne i Jerusalem. USA har även med stor sannolikhet gett Israel kärnvapen, vilket gör Israel till Mellanösterns enda kärnvapennation.
  • Pakistan har länge haft ett nära samarbete med USA och även om banden mellan USA och Pakistan inte är lika starka som övriga tre länder här, finns både ett militärt och ett ekonomiskt samarbete mellan de två länderna.

Dessutom är USA mer hatat än förr av flera länder i regionen:

  • USA beskylls för restriktionerna i Irak mellan Kuwaitkriget och Irakkriget. Restriktioner som krossade Iraks ekonomi för lång tid framöver. För att göra det än värre var det USA:s hantering av Irak efter Irakkriget som skapade stridigheter mellan shia- och sunniislam och var grunden till ISIS. Det är inte konstigt att Irak inte gillar USA.
  • Iran har även det drabbats av USA:s och västvärldens restriktioner, vilket gjort att landet utökat handeln ed Ryssland och Kina istället. Irans regering tycker inte att restriktionerna har en laglig grund. Att USA dessutom, helt utan anledning, lurade in Irans främsta krigshjälte general Qasem Soleimani, i en fälla och dödade honom 2020 förstörde de redan dåliga relationerna än mer.
  • I och med att USA ger judarna i Israel sitt stöd drabbas palestinierna hårt. Det gäller främst de palestinier som bor på Gazaremsan där USA:s och Israels restriktioner har skapat en situation på gränsens till en humanitär katastrof bland de palestinska medborgarna. Men även palestinierna på Västbanken lider under en ständig press från både nybyggare och Israels ledning.
  • När USA, under Trump, utnyttjade kurderna som fotsoldater mot ISIS under inbördeskriget i Syrien, mot löfte om att ge dem eget land, bara för att dumpa allt stöd för kurderna när kriget väl var över, skapade samarbetsproblem och en förtroendekris mellan kurderna och USA som troligen kommer att bestå mycket lång tid framöver.
  • Syrien har lagt in klagomål eter klagomål över att landet fortfarande inte fått tillgång till sitt näst största oljefält, i Hasakah, efter krigsslutet. Istället är oljefältet det sista där amerikanska trupper opererar i Syrien. Syrisk olja pumpas upp, fraktas på tankbilar till Irak där oljan förs över till amerikanska oljebolag, vilket ger USA tillgång till ovanligt billig olja. En del av vinsten går visserligen tillbaka till kurderna i Syrien, men merparten av vinsten försvinner till USA.

<img src="1401091215390192226581714.jpg" width=50%>

Amerikanska pansarvagnar i kurdiskt område i Syrien, skyddar oljeleveranserna till Irak. 3:e december2022


Hur har Sverige påverkats?

<img src="web_palestinska_barn_0.jpg" width=50%>

Asylsökande palestinier, Göteborg, på väg att skickas tillbaka till Gaza, 2020. Många har bott 10-20 år i Sverige.

Före 1980-talet var finländare den största asylsökande invandrargruppen i Sverige. Under en kort period på 1990-talet var flyktingar från forna Jugoslavien vanligast. Eter det är det olika invandrargrupper från krigen och konflikterna i Mellanöstern som toppat statistiken. Talibanernas behandling av Hazarerna gjorde dem till asylsökande flyktingar. Krigen där Irak var inblandat gjorde att många irakier lydde till Sverige, men även många irakiska kurder som hade en osedvanligt hög procent dödade i förhållande till sin folkmängd i Irak. Iran hade en något annorlunda situation där de mest välutbildade kom till Sverige i samband med att Khomeini kom till makten, och de md låg utbildning och ofta från minoriteter i Iran, kom i samband med Iran - Irakkriget. Även kurder rån Turkiet flydde i stor utsträckning under kalla kriget och senare under kriget i Syrien.

Syriska flyktingar på väg till fots genom Ungern, på väg till Österrike, 2015

Den riktigt stora flyktingvågen till Europa och Sverige kom dock 2015-2016 under kriget i Syriens våldsammaste period. Bara under 2015 kom närmare 163 000 flyktingar till Sverige. Tyskland tog emot ännu fler. Europa var inte förberett på den här typen av flyktingvåg. Efter kort tid blev EU mer som en fästning där de yttre gränserna blev svåra att komma igenom. Flyktingar från Mellanöstern stoppades upp i Turkiet eller på Balkan och pressen på länderna i EU att ta emot flyktingar minskades rejält. Det syntes även på flyktingmängderna till Sverige där antalet asylsökande syrier sjönk till drygt 28000 år2016, även om behovet av asyl troligen var lika stort bland syrierna som året innan. Efter krigsslutet har många flyktingar från Syrien återvänt.

Källor

https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande-i-sverige/

https://www.globaltimes.cn/page/202209/1274786.shtml


Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons utom:

Minnesmärke, kriget mot terrorn: www.memorialdayfoundation.org/media/com_mtree/images/listings/m/7403.jpg

Talibaner bestraffar kvinna: vid.alarabiya.net/images/2015/09/01/b9a05918-82d6-4fd9-925b-f8ae1412c586/b9a05918-82d6-4fd9-925b-f8ae1412c586_16x9_1200x676.JPG

Boko Haram med ISIS lagga: www.thedefensepost.com/wp-content/uploads/2020/07/unnamed-1280x720.jpg

Karta över Libyen 2920: www.aljazeera.com/wp-content/uploads/2020/07/ede39875dae44ce99c3e1215e9a6392d_6.jpeg

Trump och Erdogan: www.svtstatic.se/image/wide/992/24462365/1573675365?format=auto

Palestinier i Göteborg: proletaren.se/sites/default/files/styles/gallery/public/web_palestinska_barn_0.jpg

Amerikanska trupper i Syrien: newsmedia.tasnimnews.com/Tasnim/Uploaded/Image/1401/09/12/1401091215390192226581714.jpg