Danska: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) |
Ingemar (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
Ä- och ö-ljuden skrivs i danskan med æ och ø: | Ä- och ö-ljuden skrivs i danskan med æ och ø: | ||
släde — slæde, röd — rød | '''släde''' — slæde, '''röd''' — rød | ||
Ändelsen -a i svenska motsvaras av -e i danska: | Ändelsen -a i svenska motsvaras av -e i danska: | ||
dansa — danse stilla — stille | '''dansa''' — danse, '''stilla''' — stille | ||
Ljuden k, p och t i svenska ord motsvaras ofta av g, b och d i danska: | Ljuden k, p och t i svenska ord motsvaras ofta av g, b och d i danska: | ||
'''Lök'''—løg, '''pipa'''—pibe, '''fat'''—fad | |||
V-ljudet tecknas ibland med hv: | V-ljudet tecknas ibland med hv: | ||
vad — hvad, vila — hvile | '''vad''' — hvad, '''vila''' — hvile | ||
| Rad 43: | Rad 43: | ||
I många danska ord ingår ett (stumt) d efter l och n: | I många danska ord ingår ett (stumt) d efter l och n: | ||
fylla — fylde, hålla — holde | '''fylla''' — fylde, '''hålla''' — holde | ||
finna—finde tunn—tynd | finna—finde tunn—tynd | ||
| Rad 51: | Rad 51: | ||
Danskarna dubbeltecknar inte i slutet av ord: | Danskarna dubbeltecknar inte i slutet av ord: | ||
'''upp'''—op '''tack'''—tak '''till'''—til | |||
== Så talar danskarna == | == Så talar danskarna == | ||
Versionen från 10 mars 2011 kl. 21.26
Danskan är ett nordiskt språk som är starkt påverkat av ”plattyskan”, en tysk dialekt som talas i norra Tyskland längs gränslandet mellan Danmark och Tyskland. Danska talas, förutom i Danmark, också i Sydslesvig, det tyska område rakt söder om Danmark, som var danskt fram till år 1864. Danskan och norskan är dessutom så lika varandra att bokmål i skriven form nästan är identisk med danskan, mycket beroende på den union Danmark och Norge var i fram till 1814.
Från Köpenhamn styrs inte bara Jylland, Själland och de andra öarna i det vi oftast tycker är Danmark. Sedan många hundra år ansvarar danska regeringen även för Färöarna och Grönland. Dessa båda områden har ett visst självstyre och de har egna språk, färöiska och grönländska. Grönländska är egentligen ett eskimåspråk, besläktat med andra inuitspråk i Kanada och Alaska.
Danmark har haft många dialekter, men då Köpenhamnområdet har haft så stor påverkan på resten av det lilla landet har dialekterna mer och mer försvunnit samtidigt som riksdanskan, den danska man talar runt Köpenhamn, blivit standardspråk.
Så skriver danskarna
Ä- och ö-ljuden skrivs i danskan med æ och ø:
släde — slæde, röd — rød
Ändelsen -a i svenska motsvaras av -e i danska:
dansa — danse, stilla — stille
Ljuden k, p och t i svenska ord motsvaras ofta av g, b och d i danska:
Lök—løg, pipa—pibe, fat—fad
V-ljudet tecknas ibland med hv:
vad — hvad, vila — hvile
K-ljudet dubbeltecknas kk:
snakke, vække
I många danska ord ingår ett (stumt) d efter l och n:
fylla — fylde, hålla — holde
finna—finde tunn—tynd
Danskarna dubbeltecknar inte i slutet av ord:
upp—op tack—tak till—til
Så talar danskarna
Långt svenskt a-ljud motsvaras ofta av ett ä-ljud:
dame smage
Bokstaven u uttalas som svenskt o:
hus hund smuk (vacker)
Bokstaven o uttalas ofta som svenskt å:
komme godt kort
I danskan finns många diftonger.— vokalljud som uttalas tillsammans:
[aw] savn — saknad (samma ljud som i svenska fauna)
[åw] lov — lag
vogn — vagn
[æw] hævn — hämnd
revne — rämna
[aj] vej—väg
leje — hyra
lege — leka
meget — mycket
regne — räkna; regna
[åj] øje—öga
nøje — noga
løgn — lögn
døgn — dygn
nøgle — nycklar
røg — rök
Sje-ljud och tje-ljud finns bara i lånord.
Skib (skepp) uttalas s+k+ib.
Kökken (kök) uttalas k+ökken.
Så räknar danskarna
Vissa av de danska räkneorden kan vara svåra att förstå, men är egentligen fullt logiska när man lärt sig hur de är uppbyggda.
en (et), to, tre, fire, fern, seks, syv, otte, ni, ti, elleve, tolv, tretten, fjorten, femten, seksten [sajstn], sytten [söttn], atten, nitten [nedn]
20 tyve
21 enogtyve
22 to og tyve
29 niogtyve
30 tredive [træðve]
40 fyrre[førre]
50 halvtres [haltress] (2,5 X 20)
6o tres (3 X 20)
70 halvfjerds [halfjærs] (3,5 X 20)
8o firs (4 X 20)
90 halvfems [halfems] (4,5 X 20)
95 fem og halvfems
Exempel
Det døende Barn
Af Hans Christian Andersen
Moder, jeg er træt, nu vil jeg sove, Lad mig ved dit Hjerte slumre ind; Græd dog ei det maa Du først mig love, Thi Din Taare brænder paa min Kind. Her er koldt og ude Stormen truer, Men i Drømme, der er Alt saa smukt, Og de søde Englebørn jeg skuer Naar jeg har det trætte Øie lukt. Moder, seer Du Englen ved min Side? Hører Du den deilige Musik? See, han har to Vinger smukke hvide, Dem han sikkert af vor Herre fik; Grønt og Guult og Rødt for Øiet svæver Det er Blomster Engelen udstrøer! Faaer jeg ogsaa Vinger mens jeg lever, Eller, Moder, faaer jeg naar jeg døer? Hvorfor trykker saa Du mine Hænder? Hvorfor lægger Du din Kind til min? Den er vaad, og dog som Ild den brænder, Moder, jeg vil altid være din! Men saa maa Du ikke længer sukke, Græder Du, saa græder jeg med Dig, O, jeg er saa træt! – maa Øiet lukke – – Moder – see! nu kysser Englen mig!
Källor
Plusgrundbok 3, svenska för grundskolans senare del, Bonnier utbildning 2005 ISBN 91-622-6721-3
http://da.wikipedia.org/wiki/Dansk_(sprog)
Dikten av H C Andersen: http://da.wikisource.org/wiki/Det_d%C3%B8ende_Barn